nia är en ur klostret Santa Flora förrymåd nun-
na. Emot sin vilja af hårda föräldrar insatt i
klostret, har hon funnit tillfälle att med biträ-
de ef en kort derpå afliden oror fly ur sin dy-
stra fångenskap. Gudsfria verld är ju så sköa!
och en flickas hjerta så varmt vid aderton, tju-
go års ålder
PNå! smilar Gregorius, hvad säger ni, kä-
ra syster Seraphina! ett ord af bönhörelse, och
menniskan Gregorius ser endast den sköna Si
donia; ci afvisar mig, och den stränga ÅAb-
boien har icke, får icke ha öga för något an-
vat, än den förrymda nunnan.
Sidonia digrar för denna nya pröfoing. Lik-
väl fllmmar ännu upp en gnista af redig be-
sinnivg 1 hennes själ. Hon lemnar munken ett
slags hopp, och blir honom ändtligen åtmin-
stone för ett ögonblick qvitt. Qvinnolist går
ölver allt.
Nu gäller det att begagosa hvarje minut. Hon
skyndar att öppna hela sitt hjerta för Cynthio ,
hona besvär honom att fly med henne , man
kommer öfverens att det oåterkalleligen skall
ske i natt, man omfamnar hvarandra på för
hand, i glädjen att se sig snart räddade, men
Gregorius står åter i dörren. Cynmthio får
tillfälle att aflägsoa sig, för att bereda flykten
för patien. Sidonia stannar ensam med mun-
ken. Hon kan icke längre förställa sig, utan
förklarar honom öppet sin obegränsade afsky.
Han gör henne likväl, full af nåd som han är,
en ytterligare och sista gång vissa förslager,
men hon är döf. Hon väljer heldre att i vär-
sta fallet lefvamde begrafvas i det Calabresiska
klostrets hvalf, än offra sig åt en gubbes ona-
turliga passion.
Gregorius skaffar vakt. Man för bort Sido-
nia till den hemliga domstolen. Munken an-
klagar henne här icke blott för att ha rymt ur
klostret, utan äfven för trollkonster och att ha
förgifvit den unga Hertiginnan Jolanda. Till
det förra finner hon icke löna mödan att neka,
men att i medvetande af sin fullkomliga oskuld
erkänna sig saker till de sednare anklagelserna,
är något förmycket. Men kastar nenae, tills
vidare undersökning, i ett af hemliga domsto-
lens fängelsetorn.
Före detta har likväl Sidonia i sin ordning
genom en lycklig tillfällighet funnit en talisman,
för att i någon mån imponera på Gregorius.
Händelsea är den, att Cynthio någorsiädes
kommit att lägga ifrån sig eller tappa ett frun-
timmersporträtt i medaljong , som han annars
alltid bar på sig om balsen. Sidonia hade då
kommit öfver det, och litet svartsjuk, som alla
älskarinnor äro, noga undersökt detsamma. Cynt-
hios förklaring att porträttet vore hans mors,
hade väl genast tillfredsställt hennes jalusi, men
namnet Gregorius, som hon funnit tecknadt på
detsamma, desto mer eggat hennes nyfikenhet
och henzres gissningar åt ett arnat håll. Hon
har nyss förut vid ett tillfälle visat munken
detta porträtt, och nåmnt den föreställda damens
namn, och han har dervid blifvit synbarligen
förvirrad, skiftat färg och slutligen skyndat sin
väg från allt sammans. Cynthio, som, för att
få se sin älskade Sidonia, företagit sig det våg-
spelet att i springorna af tornmuren klättra sig
upp ända till hennes jerngallerstängda fönster ,
blir derutaoför vittne till en dylik scen inne i
fängelserummet, der Gregorius infunnit sig för
att njuta af sitt arma offers elände och för att
af henne utforska hvarifrån hon fått porträttet.
Denna scen slutas dermed, att Cynthio, som
ett, tu, tre smugit sig åter nedför muren och
inträngt i den af Gregorius öppen lemnade fän-
gelsegången, plötsligen instörtar, förklarar mun-
ken för sin fader, den der obarmhertigt otver-
gifvit hans olyckliga mor, och besvär honon:
att återlemna den stackars Sidonia fri. Guds-
mannen blir af detta oväntade möte i början
ganska handfallen, men vet dock snart att taga
sitt parti; han maskerar sig med kallsinnighet,
ban förstår icke egentligen hvad den uvga man-
nen talar om, han känner hvarken honom el-
ler hans värda fru moder. Cynthio blir af en
sådan onaturlighet rättvisligen uppbragt, uppsä-
ger sina phigter såsom son, och skyndar att an-
gifva den brottslige Gregorius. Nu ferst finner
denne, att han låtit saken gå nog långt, och att
det möjligen deraf bhr allt för allvarsamt. Han
irser att i detta spel det gäller att vinna eller