handräckniag.
d) Husslöjd (S. 1) benämnes yrket, då det
af laudtman såsom binäring utöfvas.
e) Husbehofsslöjd (namnet ej brukadt i för-
ordn.) benämnes det arbete, som man eller
qvinna, sjelf elier genom behörigen mantalsskrif
na tjenstehjon, för eget och underlydandes
behof, verkställa.
f) Fria konster (. 65; ingen bestämmelse
gifven).
Brännmästare, mältare, mjölnare, stensprän-
gare, stenhuggare, skärslipare, trädgådsmästare,
sotare, hyrkuskar, åkare, källarmästare, spis-
qvartersiadkare, traktörer och krögare föras ej
till något af nu uppräknade yrksn; dock äro
för deras handteringar i denna förordn. serskil-
de stadgar gifna.
2:o Om orten, der yrke må utöfvas.
a) Fabriker och manufakturer (. 2) må,
å landet så väl som i stad anlsaggas. Fordrar
anläggningen vattendrift eller större tillgång på
skog (SS. 11, 12), varde dessa, före tillstån-
dets meddelande, enligt gällande författningar,
undersökte och pröfvade (Kollegium tillstyrker
dock, (pag. 49), ändring i afs. på pröfningen af
skogstillgång).
b) Hanatverks-verkstäder må (SS. 2, 3)
endast i slad inrättas, och åge handtverkare i
stad attsig arbete åtaga, äfven för dem som bo
å landet eller i annan stad. ÅA landet må dock
(SS: 47, 48) gerningsmän, som äro byggmi-
siare, svarfvare (utan tvifvel af alla arter) glas-
mästare, kakelugns- och krukmakare, koppar-
slagare, murmästare, målare, repslagare, sadel-
makare, skomaksre, skräddare, smeder, snicka-
re, tunnbindare och vagnmakare, efter soknar-
nes behof antagas, och vare gerningsmans ar-.
betsfrihet inskränkt till dem ort, för hvilken han
är antagen; erfordras det andra, pröfve det
Konungen.
Fabiiker, manufskturer eller verkstäder, som
medföra elak eller för helsan skadlig lukt, eller
fara för eld, samt de som oroa grannar genom
starkt oaforutet buller, sko!a (. 131) anlöggas
i stadens aflägsnaste och minst bebodda delar.
Borgare må ej drifva fabrik, manufaktur el-
ler handiverk å landet! eller i annan stad, än
den i hvilken han burskap äger (f. 8).
c) Arbete med egna händer må (4S. 21,
22) å landet så väl som i stad tillåtas.
d) fZusslöjd ar (S. 1) eudast å landet till-
låten.
Husbehofsslöjd är (S. 1) till ingen ort in-
skränkt; icke heller
f) Fria konsterna.
Föryttras må (S. I, nog otydhg) å landet,
såsom ock, efier anmälan hos vederbörande em-
hetsmyndighet, uti staden å allmänna försälj-
ningsplatser, i en eller flera öppna bodar, alla
med stöd af denna förordning tillåtligt åstad-
komne varor; dock må icke landtmän, emot
förhudet af den 21 November 1833, i städerna
föryttra bröd, kött, dricka, ej heller gernings-)
man i stad eller å marknad föryttra handtverks-
varor.
I dennva förordn. stadgas ej om apothek, ba-
darestuga, boktryckeri, bruk och andra under
Kongl. Bergs-Collegium ställde verk, ej eller
om qvarnar, eller om skeppares burskap eller
bosättning.
3.o:- Om dem, som de under denna För-
ordning inbegripna yrken idka må.
ÅA. Om man.
a b) Fabriks, Manufakturs och Handiverks
anläggande och drifvande tillåtes (S 16) den
man, som är vålfrejdad och sjelfrådande, skrif-
ver l5sligt och räknar quatuorspecies i enkla tal,
samt ej mom 12 kalendermånader är för fylle-
ri till ansvar fälld. Norsk undersåte njute i
detta hänseende samma rätt som Svensk, men
utlänning vise vederbörligt tillstånd att här ;
riket vistas.
Har sådan man e ännu fyllt 24 år, -ler vill
han drifva bygg- eller murmästeri, kakelugns-
makeri, fäörgeri, kemiskt blekeri, eller sådan
kemisk handtering, bvars tillverkningar, i hän-
delse af oriktig behandling eller beredning, kua-
na medföra fara för lif, helsa eller eld, vare
han tillika pligtig, att skicklighet till yrket styr-
ka, såsom längre ned säges; dock efterlåtes myndig
man, som genom laga fång kommit i besitt-
ning af förut anlagdt färgeri, kemiskt blekeri,
eller förut anlagd kemisk fabrik af nyssbeskrifne
beskaffenhet, eller som medelst arf eller gåf-
va erhållit annan förut anlagd fsbrik, manufak-
turinrattming eller verkstad, att genom tillärd
person yrket drifva, till dess han styrker skick-
1. I ee 1) Fo AA - a ee
mm. .
NU — X — - -—-— — LL