handräckniag. d) Husslöjd (S. 1) benämnes yrket, då det af laudtman såsom binäring utöfvas. e) Husbehofsslöjd (namnet ej brukadt i förordn.) benämnes det arbete, som man eller qvinna, sjelf elier genom behörigen mantalsskrif na tjenstehjon, för eget och underlydandes behof, verkställa. f) Fria konster (. 65; ingen bestämmelse gifven). Brännmästare, mältare, mjölnare, stensprängare, stenhuggare, skärslipare, trädgådsmästare, sotare, hyrkuskar, åkare, källarmästare, spisqvartersiadkare, traktörer och krögare föras ej till något af nu uppräknade yrksn; dock äro för deras handteringar i denna förordn. serskilde stadgar gifna. 2:o Om orten, der yrke må utöfvas. a) Fabriker och manufakturer (. 2) må, å landet så väl som i stad anlsaggas. Fordrar anläggningen vattendrift eller större tillgång på skog (SS. 11, 12), varde dessa, före tillståndets meddelande, enligt gällande författningar, undersökte och pröfvade (Kollegium tillstyrker dock, (pag. 49), ändring i afs. på pröfningen af skogstillgång). b) Hanatverks-verkstäder må (SS. 2, 3) endast i slad inrättas, och åge handtverkare i stad attsig arbete åtaga, äfven för dem som bo å landet eller i annan stad. ÅA landet må dock (SS: 47, 48) gerningsmän, som äro byggmisiare, svarfvare (utan tvifvel af alla arter) glasmästare, kakelugnsoch krukmakare, kopparslagare, murmästare, målare, repslagare, sadelmakare, skomaksre, skräddare, smeder, snickare, tunnbindare och vagnmakare, efter soknarnes behof antagas, och vare gerningsmans ar-. betsfrihet inskränkt till dem ort, för hvilken han är antagen; erfordras det andra, pröfve det Konungen. Fabiiker, manufskturer eller verkstäder, som medföra elak eller för helsan skadlig lukt, eller fara för eld, samt de som oroa grannar genom starkt oaforutet buller, sko!a (. 131) anlöggas i stadens aflägsnaste och minst bebodda delar. Borgare må ej drifva fabrik, manufaktur eller handiverk å landet! eller i annan stad, än den i hvilken han burskap äger (f. 8). c) Arbete med egna händer må (4S. 21, 22) å landet så väl som i stad tillåtas. d) fZusslöjd ar (S. 1) eudast å landet tilllåten. Husbehofsslöjd är (S. 1) till ingen ort inskränkt; icke heller f) Fria konsterna. Föryttras må (S. I, nog otydhg) å landet, såsom ock, efier anmälan hos vederbörande emhetsmyndighet, uti staden å allmänna försäljningsplatser, i en eller flera öppna bodar, alla med stöd af denna förordning tillåtligt åstadkomne varor; dock må icke landtmän, emot förhudet af den 21 November 1833, i städerna föryttra bröd, kött, dricka, ej heller gernings-) man i stad eller å marknad föryttra handtverksvaror. I dennva förordn. stadgas ej om apothek, badarestuga, boktryckeri, bruk och andra under Kongl. Bergs-Collegium ställde verk, ej eller om qvarnar, eller om skeppares burskap eller bosättning. 3.o:Om dem, som de under denna Förordning inbegripna yrken idka må. ÅA. Om man. a b) Fabriks, Manufakturs och Handiverks anläggande och drifvande tillåtes (S 16) den man, som är vålfrejdad och sjelfrådande, skrifver l5sligt och räknar quatuorspecies i enkla tal, samt ej mom 12 kalendermånader är för fylleri till ansvar fälld. Norsk undersåte njute i detta hänseende samma rätt som Svensk, men utlänning vise vederbörligt tillstånd att här ; riket vistas. Har sådan man e ännu fyllt 24 år, -ler vill han drifva byggeller murmästeri, kakelugnsmakeri, fäörgeri, kemiskt blekeri, eller sådan kemisk handtering, bvars tillverkningar, i händelse af oriktig behandling eller beredning, kuana medföra fara för lif, helsa eller eld, vare han tillika pligtig, att skicklighet till yrket styrka, såsom längre ned säges; dock efterlåtes myndig man, som genom laga fång kommit i besittning af förut anlagdt färgeri, kemiskt blekeri, eller förut anlagd kemisk fabrik af nyssbeskrifne beskaffenhet, eller som medelst arf eller gåfva erhållit annan förut anlagd fsbrik, manufakturinrattming eller verkstad, att genom tillärd person yrket drifva, till dess han styrker skick1. I ee 1) Fo AA a ee mm. . NU — X — -—-— — LL