ni och godt förstånd. Antingen, såsom Pari-
serkorrespondenten tror, någon kongress kom-
ner att ega rum i P;ag eller ej, så är dock så
nycket säkert, att Spanska affärerne sätta ve-
lerbörande potentater i Öster många myror i
nufvudet, och deras kusin i Paris får atan tvif-
vel uppdrag, att hafva ett vaksamt öga på de-
mokratien på andra sidan Pyrenerne, tilldess
de hinna utfundera något arcanum, som kan
qväsa denna bestie. Att grefve Mold, med si-
na antecedentia, skulle vara en ganska passan-
de person till utrikes minister i Frankrike i
närvarande ögonblick, har således icke kunnat ):
undfalla de höga souveränernes vishet, hvilken j:
här på det lyckligaste sammanträffat med Ko-
nung Ludvig Filips egna conceptioner.
Förre Spanska konselj presidenten Isturiz har l:
öfver Lissabon ankommit till Falmouth. Han
hade på sin flykt från Madrid gifvit sig ut för
Frapsman , och kallat sig Louis Philippe
Lambert; och som han lärer tala fransyska full-
komligt som en infödd, så hade hans list lyc-
kats. Den 27 Augusti hade han ankommit till
Lissabon, genast derpå begifvit sig till Drott-
ningen i Cintra, och dagen derefter gått om-
bord på Engelska paketbåten. Herr Isturiz
väntades deu 7 dennes till London.
Belgien.
Konung Leopold har helt oförmodadt beslu-
tit att göra en resa till England , och skulle d.
19 afgå från Ostende till Calais, och vidare till
Dover. Han åtfoljdes af general Goblet. Hans
Maj:t har förmodligen ett och annat att konfe-
rera om med Lord Palmerston, under närva-
rande intima vänskap mellan Hans Svärfar och
det Kejserliga Ryska hofvet. Skall den revo-
lutionära smittan med något besked motverkas ,:
så torde måhända de höge allierade finna nö-
UL annu lastare UllkAyYyta dessa pand al Narmo
digt att, i sammanhang med öfverläggningarne
om Spanska sakerne, äfven kasta en blick på de
Belgiska. Konung Leopold ämnade sig direkte I
till Claremont, der hans Syster Hertiginnan at
Kent och Prinsessan Victoria vistades, och tänk-
te blott dröja ett par dagar i England.
Neapel.
I Capua har ett der förlagdt Schweitzer-rege-
wente råkat i strid med ett Sicilianskt, hvarvid
gått så blodigt till, att 5 Sehweitzare förlorat!
lifvet. De båda regementernes öfverstar ville,
sedan lugnet var återställdt, förfara efter krigs-
lagarne, hviiket så uppbragte Sicilianerne, utt!
de mördade sin chef. Derpå tågade 200 man
ar regementet beväpnade ut på landet, der man
fruktar att de tilgripa sitt gamla handtverk : att
röfva och plundra. Manskapet i de Sicihanska
regementerne består nemligen till största delen
af fordna galerslafvar och annat löst sällskap.
Danmark.
Jutlands ständer, som den 30 Juli slöto sin
session i Wiborg, hafva i afseende på offentlig-
het vid sina sammankomster icke kommit läng-
re än till den modesta ansökan hos Konungen,
att talarnes namn må få nämnas i berättelsen
: dehatterna.
Byssland.
Från Petersburg berättas att Kejsar Nicolaus
d. 28 Aug. var i Nischnej Nowgorod, hvarest
just då hölls marknad. Hans Maj:t kade gif-
vit audiens åt Armenier från Astrachan. Tiflis
och Kisliar, åt Tartarer från Kasan och Kas-
simow, åt innevånare från Derbent och Sehir-
rao, Bucharer, Tscheremesser och Tschouwa-
scher.
Turkiet.
Engelska och Franska flotterna, som någon
ud legat förenade i Athens hamn, hafva skiljt
sig, och den franska afseglat tll Syrien, för-
sedd med en storherrlig firman 1 afseende på
Franska undersåters handel. Porien hade för-
bundit sig att uppbära utförseltull blott till ett
visst belopp för silke och andra varor. Ibra-
him hade deremot tagit sig monopolium å varorna,
och fordrar orimligt höga priser af de utländ-
ska köpmännen. :Engelsmännen vägrade först
jatt uppfylla hans anspråk och skaffade sig en
firman, som sätter en gräns för hans prejerier.
Nu hafva afven Fransmäanen skaffat sig en dy-
lik firman och låtut flotian framföra den, för
att gifva eftertryck deråt. — Det ar emedlertid
besynnerligt, att, under det dessa åtgärder vid-
tagas mot Ibrahim och hans far, Sultan
hemma i sjelfva Konstantinopel fördubblat ut-
förseltullen på silke. Den 135 Aug. ankrade
Franska flottan vid Alexandria, och Amiralen,
Hugon, begaf sig genact i land. Engelska flot-
. - Ll a På
mr