och i synnerhet till de maximer, som bemöda l
sig att helga henne, skall veta att uppskatta dy -
lika libeller efter deras sanna värde. Spanska
nationen har i sjelfva verket, då hon fordrade
och antog 1812 års konstitution aldrig trott,
det hennes, genom denna författning proklame-
rade, suveränitet innebodde i någon korpora-
sion eller myndighet, såsom det påståtts i nå-
gra af dessa skrifter. National-suveräniteten be-
ror alltid och oalbruiet på de af grundlagen för
detta ändamål tillsatta myndigheter. Skulle vi
väl emot denna suveräni.et vilja sätta en annan,
som blott kan vara förderflig? Spaniorerne sko-
la aldrig tro, att namnet Konunga-folket, som
väl kande tilläggss en eröfrande republik lik
den Romerska, äfven kan användas på en
tveka att anklaga dem inför publiken.:
Spanska nationen, fiende till oordningen ,:
stitutiouel monarki. De skola aldrig tro, att
det till national-suveränitetens bibehållande be-
höfs andfå medel, än konstitutionens jakt-
tagande. - Hvarje annan princip, :som man
med pompösa fraser söker insmyga i den all-
männa rätten, är anarkisk och förderflig. Slut-
ligen skola Spaniorerne ej tro, att det under
närvarande omständigheter, då det hvarken fin-
nes en parmanent Cortes-deputation, eller ett
statsråd, kunnat vara regeringen möjligt att or-
ganisera sig enligt grundlagens föreskrift. Vår
nation har redan lärt att skilja friheten från
anarkien; hon älskar friheten, men hon vet,
det hon endast kan vara fri, med vilkor af lyd-
nad för lagarna, hvilka garantera den allmänna
ordningen och medborgarenas oberoende. Hon
skall således aldrig sätta tro till de sofismer,
hva-med man torde söka bedraga och förföra
henne. För att rätt bedöma dessa ministrar-
nes åsigter, bör man likväl erinra sig deras
ställning och de partier, hvaraf de omgifvas, )
både inom och utom landet. I
Regeringens åtgärder hafva redan funnit tadlare
i de offentliga bladen. Sålunda är Revista o-
belåten med den anbefallda uatskrifningen. af!
30.000 man, hvilken tidningen tror skall väcka
missnöje i bela landet; och Castellano tadlar
åtgärden ännu skarpare, men båda hufvudsakli-
gen af det skäl, att penningar fattas till trap-
pernas underhåll. Ingendera appger fimedlertid
några bättre medel till de felande penningarnes
anskaffande, än de Ministrarmne användt.
Vådligare for dem, än detta slags opposition,
är, att de Carlistiska banden icke blifvit kufva-
de eller förskräckia genom de sednaste händel-
serna, utan att Gomez, hvilken man nyss sagt
vara slagen och vanmäktig, tvertom genom sitt
framryckande mot hufvudstaden väckt oro och
bestörtning derstädes. Madrids hofiidning in-
nehåller en temmeligen oredig berättelse om den-
na expedition, hvaraf likväl så mycket kan in-
hemtas, att Carlisten väl ingentiog väsendtligt
uträttat, men att de konstitutiouella trupperne
också ingenting serdeles uträttat emot honom.
Han har dragit sig tillbaka, och General Rodil
har återvändt till Madrid. Denne sistnämnde
bar således ännu icke begitvit sig till Norra
Armäen.
På Baleariska öarna har konstitutionen med
mycken enthusiasm blifvit proklamerad, så snart
underrättelse ditländt om hvad som skett i
Malaga och Cadiz. Detta proklamerande var
äfven här en följd af innevånarnes bestämdt ut-
talade fordran.
Högst märkvärdigt är, att då Spanien knappt
hunnit gifva sig en konstitution, som hon an-
ser behofret fordra, vågar reaktionen redan sö-
ka motarbeta hennes vilja. I Valencia har,
enligt den ministeriella tidningens uppgift, ett
försök gjorts att förjaga Civil-guvernören,
men hvilket misslyckats. I Sueca, en
liten stad med 5000 invånare, hafva reaktionä-
rerne haft bätire framgång. De hafva nemligen
der afsatt municipalttetet och förklarat staden i
belägrings-tillstånd. I hela trakten deromkring
hafva domare och embetsmän tagit till flykten,
och någon styrelse finnes derstädes icke. Man
påstår till och med, att 12,000 insurgenter sko-
la stå vid 3egorbe. Man bör likväl boppas, att
deras seger blir af kort varaktighet.
I Sydfransyska blad berättas, att Don Car-
los skall ligga sjuk utan hopp; men det är o-
visst, hvad trovärdighet denna uppgift förtjenar,
3kasom en annan, ait Drottaingen regentinnan
skall ha skrifvit till honom, det hon ansåge ho-
nom som Spaniens enda räddare. Imedlertid
a oo PS nm --