utom krigsomkKkoStnaacrna, ImRaste alven ac van-
hga statsutgifterna kunna bestridas, de förfallna
statsobligationerna infrias och räntan på statens
skuld betalas, hvartill i Oktober och November
månader erfordras 100 millioner, samt för alla
nödvändiga utgifter från den 1 Sept. till årets slut
300 mill. Regeringen hoppades kunna anskaffa
100 genom de vanliga utskylderna, medelst de-
ras afgifter, som friköpa sig från militär-tjensten,
samt ändtligen genom försäljning af klosters och
kyrkors indragna gods. Att genom ett tvångs-
lån anskaffa de felande 200 millionerna vore
intet i sådana fall oerhördt medel och kunde
ej heller bli särdeles tryckande, på det sätt det
föreslagits. De sammanträdande Cortes skulle
säkert äfven godkänna det, om icke annat, åt-
minstone derföre, att det var det enda möjliga,
hvarförutan det skulle öfvertyga Europa om den
högsinnade Spanska nationens fasta beslut att
upfyila alla sina förbindelser. Regeringen skulle
begå ett stort fel, om hon dröjde att vidtaga
denna utomordentliga atgärd. Icke ailenast for-
men fick förbises, utan äfven lagarna måste ti-
ga, nar det gällde en nations existens, folkets
högsta rätt och dess regerings högsta pligt.
Fiera embetsmän i krigsministeren, hvilka äro
kända som det nuvarande systemets fiender, hafva
blifv:t afsatte, och detsamma kommer troligen
att ske vid de andra ministererna. — Grefve
Almodovar, krigsminister under Mendizabeal,
skal! afgå sem sändebud till Paris, i stället för
den affällige General Alava.
Til Justitie-ministern hafva 123 personer af-
gifvit följande anklagelse: PVi undertecknade!
dfverlemna till E. Ex. denna vördnadsfulla fö-
reställning. F. d. Statsministern D. Francesco
Ariez Isturiz och dess kolleger, hvilkaförelagt
H. M. Drottningen, Regentimnan, och i mi-
nister-konseljen undertecknat dekretet af den
22 Maj rörande Cortess upplösning, haf-
va gjort sig skyldiga till en förbrytelse e-
mot nationen, emedan de lagt i regentin-
nans mun uttryck och omdömen, hvilka äro
alldeles. origtiga och förnärmande för nationens
representanter. — Vi begära derföre en formlig
anklagelse mot dem , erbjudande oss att ställa,
säkerhet och borgen för bevisens anskaffande,
samt begära, att denna anklagelse hänvises till
behörig domstul och de anklagade in sanas i
fängsligt förvar. - Imedlertid lärer hufvudper-
sonen, Hr Isturiz, hafva satt sig i säkerhet, e-
medan han förklädd anländt till Lisssbon,
hvarifrån han ärnade begifva sig till Eng-
land. j
De insurrektiorella juntorna i Sevilla , Cor-
dova och Badajoz hafva upplöst sig, hvaremot
de i Malaga, Grenada, Cadiz och Saragossa be-
slutit att fortsätta sina funkiioner. Den först-
nämnda har till Drottningen aflåtit följande a-
dress: Provinsen Malaga kan ej vägra sin lyd-
nad åt en drottning, som förlänat det sörjande
4 fäderneslandet sitt istånd och gifvit det ett o-
tvetydigt bevis pa sina moderliga känslor. Men
alldenstund de omständigheter , som föranledt
provinsens upprescing, ännu ieke upphört, så
vill regeringsjuntan bibehålla sina funktioner in-
till den stund, då nationens representanter samlats,
. att betrygga och sanktiondra dess oafhängiga rättig-
heter. Provinsen Malaga har genom en bedröflig
erfarenhet hunnit ofvertyga sig om alla politiska
programers opålitlighet; hon hyser ett blind!
förtroende till E. Maj:ts högsinthet, men 1viflar
på regeringspersonalens fasthet och tror sig
böra bibehålla sir ställning, så lange hon icke
förnummit några positiva facta , i stället för
tomma ord. Til: följe af dessa förnuftsenlig:
rundsatser har hon beslutat, att dess junt:
skall fortsätta sin förvaltning, och yttrar sålede
den önskan, att E. Maj:ts regering måtte sätt
sig i direkt beröring med henne. - Dern
junta har dömt till deportatiop en ryttmästar
Bertram Soler. 5vilken var skuld till St. Jusiz
mord, General Escobar och flere andra. —
Juntan i Grenaca har upphäft kyrkotionde
och åtskilliga al Pr esterskapets öfrige prerogati
ver, samt tagit i beslag en mängd guld- oc
silfverkärl, tillhörig en prost vid Magdalena
kyrkan. — Juntana i Cadiz har förvisat ur pro
vinsen dess politiska Chef Hr Urquinoana, hvilke
energiska besiut försäkras hafva haft de bäs
följder för lugnet och ordningen INOM Pprovin
sen. Man kan således icke beskylla dessa folk
regeringar för flachet och halfhet , men likv
icke för någon onödig hårdhet.
Underrättelserne från krigstheatern äro bår
hvarandra motsägande och af ingen särdel