samma, och att vidtaga sådana atgärder, som gjorde
att hans uadersätare 1 det landst kunde let-
va i feed och harmoni mad hvacandra. Hu-
ser minnes uian tvifvel kvad som tilldrog sig
ande denna fråga förlidet år. cå väl i den
c
rör
föregiende, som unader innevarand: fy -
reslogs en bill, som, i fail den gått i sål-
lighet, skulle nafva åstadkommit hvad iH. Maj:t
önskade. Men hvem var det, som ställde sig
emellan folket och dea åtgärd för dess bästa,
som var i a vid båda dessa tillfällen? Icke
Eaglands Unaderhus; nej, vissticke! det var Ö:-
verhuset. Det var Öiverhuset, som vägrade
folket i Irland 1 rättvisa, som det hade rätt
att fordra och au erhålla (hör! hör!) När
törhållandet är sådant, har jag då ej rätt att
yttra, ait de, som förhindrade Irländska kyrko-
billen att blifva lag, äro de, som man h skål
att beklaga sig öfver, och icke Engelska Ua ider-
huset; att för hvad som kan hända i i Irland, om
blod utgjates eller missnöje tager öfverhanden:
i det landet, äro orderna i Öfverhuset de.
som ansvaret drabbar; ty det var de,
som vägrade bifall till tvenne biller, hvilka
Taderhvet icke blott gillat utan formlhgen
agit (hor, hör!). Må folket i Irland derföre;
use, hvilka det är, som förhålla dem deras
agliga rättisheier, och må de icke obetänksarat
3ga skulden der, hvarest med rätta ingen såuld j
innes. Ett försök bar blifvit gjordt på ett an-
pan ställe (i Öfverhuset) att gfva saken det I
tseende, som om Underhuset icke frågade ef-
r folkets bästa — att vi icke samvetsgrannt
ch med omsorg egnat våra bemödanden åt:
liunande af detta andamål; men jag för mn
el förklarar högtidligen, att mig kan ingen så-
an tillvitelse med skäl göras, ej heller
vor jag att den kan drabba Hans Maj:ts mi
istrar eller någon af de hedervärde ledamoter,
n sitta på de: ma sidan i Huset, och under-
ödja styrelsen (hör, hör, hör!). Jag medger
ock att det fihnes en bitydlig minoritet i det-
Hus, som är opponerad mot styrelsens at-
ärder; men den tid nalkas med stora steg, då
ena minoritet, på konstitutionel väg, kom-!
er att blifva allt glosare och glesare (hör!). 1
vad fall som heidst kan jag för egen del, och;
r den majoritet, med hvilken jag röstar, säga,
t hvad afgorandet af Tländska kyrkofrågan an-
r, hafva vi uppfyllt vår pligt, ståndaktigt och
ligt, och ast det endast var genom bemödan-
p af dem, som tala oin eu abstr akt princip,
m sakens framgång förh: ndrades, och vårt ar-
gjordes om latet; och må folket icke blotii
u:an äfven i Skottland och England se hv ad;
Hvad var det för ett ämne H. Maj:t
fr tbronen, derväst fästade vår upp-
på? Jo municipalkorporationerne ij
,
I
-
te
land,
sJori.
tal
1
samhet
yttrade sin doskan, att vi i
H.
tta afseende mått; ställa Irland på samma fot,
MV 4 1
m En2aland och Skol ni. EN
Underhuset har gjor!
I
vY äl ue! ta
igt on
vest var edet väl, som å
i Öfverhuset (hör!)
i, art de nuvarande municip-I orp srationer—
i Iriand icke voro så beskaffade, at de Dor-
fortfara. e ville der sopa bort muui—;
alkor rporati oner helt och et, inga sådana
3 - - 1 is
re få finnas I Irland; och hyvk var vil de-
skäl för ett sådant förfarande? Jo
i det, att eme lan stö sta delen al et
md är katiholiker, så kunde man icke tro dem.
n att en person ar katholik, är det väl
räckligt skäl att utestänga honom Ifrån besitt-
seu af muni icipala cättighete er? Det ar
aktigt act påstå, att kathulikerna i Ir-
— — najrriteten af fotket der i landet —
oade tl: för-
tolket i Eug-
st berät
skule vara lika myc
arae af municipalstyrcise , som
d eller Ssottlaed. Men, sade man vidare,
Dole äro fiend ligt siunade mo: den rå-
1e kyrkan. Med samma skäl
i hade bordi bes
der 1 landet til
rre delen äro Prestbyteriauir sty det är oll
at kändi att Pre
ika mycket, j .
n rådande kyrkan, ån katho
ads icke säga at Skotilan I
gr tll den reform, som egt rum
tningar, och jag kan
m. micipaistyrel
. Md
s Skotul md, emedan folket
Skottland ä
sinnade Ce
Me
ikerne.
cipalinråt il
tkomligt skal påstå an OM
orm I I:lind;
bevilja
dande mot Vuderhusets
är Strid ! ;
idande mot rättvis och att allt c
ri
m deraf blir en f
öljd, måste låggas för der:
bn ani ssArt denna tilltänkta förbältrin