verra: q
Jr
Som vi fullständigt meddelat de flesta före-
gående handlingarna i det Lind-Löwen-West-
feldtska målet i Örebro, så inoföres här nedan
jemväl kärandens, Hr Linds, slutpåstående, hvarå
svarandernes ombud till svar endast åberopade
hvad först i saken blifvit andraget. Utslaget
är förut bekant. Slatpåståendet lyder som följer :
Till Vällofl. Rådhus-Rättens i Örebro
Protokoll d. 148 Augusti 1836.
Då nu mera, efter 3 och en half månads
tänkvärdt uppehåll, det vid Örebro stads Käm-
nersrätt ransakade och, genom dess den 3 sist.
Maj, gifna beslut till Rådhusrättens afdömande
hänskjutne våldsmål, emellan mig å ena, samt
Herr Löjtnanten Grefve S. R. Löwen och Herr
Ryttmästaren C. G. Westfeldt å andra sidan,
biifvit föremål för domstols uppmärksamhet och
pröfeing, och jag till denna dag blifvit kellad
att min rätt och talan utföra och bevaka; så
år Jag ändtligen kommen i tillfälle att framstäl-
la skålen för mina hittills gjorda yrkanden i
en dag, den mine vederparter förgäfves skola
bemöda sis att förmörka, om än, hvad deras
förfarande hittills förebådar, de under uppskofs-
tiden hunnit fullkomna sig i den märkvärdiga
skola för oförskämdheten, i hviken åtminsto-
ne desse individer af Husarkorpsens befäl synas
uppammas.
Det år, genom vederparternes erkännande och
afhördefflere vittnens utsago vid Kämnersrätten,
ådagslagdt : att, efter det Herrar Westfeldt och
Löwen, med flere af deras kamrater, blifvit en-
se derom, det jag, enligt deras åsigter, gjort
mig förtjent af stryk eller blå rygg för ett mitt,
ännu till beskaffenheten omsorgsfullt förtegadt
förfarande emot HusarOfficerskorpsen i gemen
och Herr Grefve Hamilton i synnerhet — Hr
Grefve Löwen, utan någon homom och mig
emellan föregången ordvexling, ) vid uppgune
tillfället den 11 sistlidne Mars affordrat mig of-
fentlig afbön inför ej mindre honom, Hr West-
feldt och flere deras vederlikar, än äfven in-
för vid tillfället närvarande många aktningsvär-
da personer af civilståadet, och sådant vid till-
kännagifvet äfventyr af stryk; at Hr West-
feldt, då den äskade afbönen icke stod att er-
hålla, förklarat det icke löna mödan att upp-
mana mig dertill, enär en blå rygg vore enda
medlet att brivga mig till respekt för honom
och korpsen ;) att Hr Löwen, af denna upp
maning hetsad, genast börjas. våldsamheter-
na ), och dermed, utan allt hinder från Hr
Westfeldts sida, fått fortfara, tills jag slutligen ,
sönderslagen i hufvudet, rycktes undan Hr Lö-
wens ytterligare - våldsverkan af — en qvinna;
att, både före och under allt detta, jag dels
sökt att undkomma våldet, genom reträtt ur
rummet, men derifrån blifvit hindrad af Herr
) Se Hr Grefvens erkännande första Rätte-
gångsdagen, i berättelsen om förloppet.
) Se Hr Ryttmästarens bekännelse, äfven för-
sta BRätteosånestillfället.