ina UDUdlUl 10fr CM Starkt HDOcroda Dat, Som
med dubbelt flera man, än min besättning,
försedde med skjutgevär och ammnnition, ej
hade svårt att bemägtiga sig den lilla farkosten
då vinden och strömmen var oss midtemot?
Ett bevis på sin oskuld framställer Marius
äfven uti sitt frivilliga erkännande att hafva
ankrat den 24 hvilket skett för att ej drifva på
klipporna, medan de refvade seglen, och för
att komma i åtnjutande af någon kokt mat.
som de på flera dygn under det svåra vädret
och fartygets slingring sakmat. Detta arbete
medtog cirka 2 a 3 timmars tid, hvarefter d-
genast lättade ankar, och gingo till segels, i
hopp om att genom kryssning, om icke vin-
na mycket, åtminstone hålla sig upp i den
bestämda kursen till Dagerort. Härmed hade
de utan att vinna något, i anseende till den
starka strömmen, som satte ner i bugten, Sys-
selsatt sig till påföljande dagen, då de sågo sig
ej kunna ligga öfver klipporna någon väg, utan
nödsakades, för att ej förlora på de i nord-
vest och vest befintliga klippor från Nåtterön,
vid sistnämnde ställe (der de tyckte sig finna
något beskydd) gå till ankars ; och säger sjelf-
va begreppet, att om vi kändt ringaste för-
bud deremct, eller haft den ringaste brotts-
liga afsigt, så skulle vi säkert ej för de per-
soner som besökte oss, på eft. m. sjelfva upp-
täckt det vi varit i land med båten, för att
undersöka om färskt vatten fanns, eller någon
ved, hvaraf vi, nemligen det sednare, berätta-
7de oss fått några stycken som sjön kastat i
land. Icke skule den som haft det rngaste
att frukta, blifvit liggande qvar sedan vi varit
besökte af personer som wvi icke kände, tills
påfoljande dagen, utan på något sätt emellan
byarne passat väderleken, för att åtminstöne
kunna komma till sjös. — Det är äfven för
dumt - att. , vilja förmå : folk till att tre, eller
göra den falska slutsatsen, att en som ämnat
vilja inpraktisera förbudet gods, skulle vara så
vettlös, och kasta sig in emellan klipporna
smed pålands vind och sedan blifva liggande
qvar till ankars en längre tid, då tvärtom, en
och hvar, som aldrig försökt den konsten, bör
kunna begripa, att aflands vind derföre måste
sökas, för att kunna bereda sig undflykt då
faran påkommer. Vi hafva deremot icke sökt
dölja, utan fast mera uppgifva, hvad som an-
nars hvarken varit eller kunnat blifva bekant,
och utan att vi blifvit underrättade om nå-
got förbud, medelst en dylik ankring, el-
ler hade oss någon den ringaste del bekant
af förbemälte nådiga förordning, och hvaraf
vi så mycket mindre ansett oss skyldige taga
någon kännedom, såsom ej allenast utri-
kes boende, utan ock dertill, seglande utrikes:
orter emellan, ej eller trott oss behöfva kom-
ma i den då iråkade nöd, så nära Svenska
kusten.? De hade derföre trott, att lika väl
som alla nationers fartyg, och 100:de tals Sven-
ska skeppare både sökt, och ännu dagligen sö-
ka, beskydd och. stoppning under alla utrikes
kuster, utan undantag, och synnerligast kring
det land vi bebo, oberäknadt både afstånd från
landet och det ställe hvarunder ankring sker,
och om der finnes Tullbetjening eller ej, hvil-
ka äfven der söka bereda sig utvägar af så
väl det ena som andra, till lifvets behofver;
utan att på ett eller annat sätt hafva lidit men,
än mindre så oskyldigt, och som kan kallas
på barbariskt sätt fölorat sine egendomar och
sin frihet. På denna grund trodde de sig äf-
ven ega samma rättighet, att söka beskydd för
sina lif och egendomar, hvarföre de utan all
slags fruktan afbidade tiden.
De anmärkningar sem blifvit gjorde öfver
Marii kryssning, anser han sig alltså hafva till-
räckligen förklarat. Att han icke den 24 ef-
ter igenkänning af Landsorts fyrbåk hit inseg-
lade, förklaras så, att då han samma dag re-
dan hade höjden från sistnämnde ställe, på 3 t
mils distans, var det väl icke skäl att hålla
af en väg som han tillryggalagt, helst då han
den dagen icke märkt sim vattenbrist, som på-
följande natten ökat sig, medelst vatterkärlets
omrullande under Fartygets slingringar, och
hvilket, (som liggande i skeppsrummet) icke
märktes, förrän ce voro -komne till ankars dagen
derpå, under Nåtterön. Icke eller visste Marius
att vid Landsort fanns någon tullbetjening ,
:emedan hvarken han eller hans besättning be-
sökt denna kust tillförene, och, att han efter
sin ankring icke inseglade dit, berodde först
derpå, att de personer som kommo om bord,
icke uppgåfvo sig vara lotsar eller ville föra