TatNINAEN, JURIOP VAldcby,y OHLIAUCH IIUNNINETAUTS
om aftonen, och den ytterligaste glädje herskade
öfver allt, utan att hafra blifvit befläckad af nå-
gra blodsutgjutelser eller oordningar.
Nyheterne om hvad som förefallit i Malaga
hade imedlertid redan dagen derefter öfver Gi-
braltar hunnit till Cadiz. Guvernören derstä-
des lät i handelstidningen meddela en kort ötf-
versigt af förloppet, men varnade derjemte in-
nevåvarne mot dylika förgripelser och anfall
på friheten , hvarjemte han förmanade dem till
ordning och lugn. Militär-guvernören förbjöd
äfven nationalgardet att samlas utan order, men
hvilket förbud han redan följande dagen nöd-
gades mildra och såvida förklara, att det all-
deles icke var föranledt af något misstroende,
utan att han tvertom litade på den goda sin-
nesstamningen hos nationalgardet, för ordnin-
gens bibehållande o. s. v. Denna proklama-
tion, som utfärdades den 29 Juli om morgo-
nen visade tillräckligt, hvad anda lifvade.sta-
dens innevånare. Samma dag om aftonen inne-
höll ofvannämnde tidning följande korta artikel:
Cadiz den 29 kl. half 5 e. m. Lefve konstitu-
tionen! Evig ära vare den upplysta staden Ca-
diz, dess nationalgarde och auktoriteter, som, i
den fullkomligaste ordning och utan den ringa-
ste excess, återställt denna grundlag, hvilken
under en fruktansvärd fiendes kanoner föddes
inom dess murar. Dess högtidliga proklame-
rande, hvartill allt år förberedt, skall ega rum
nästa morgon. Enligt sednare berättelser
hafva äfven både civila och militärguvernörerne,
i trots afsina förra proklamationer, bivistat den-
na högtidlighet.
Högst anmärkningsvärdt är, att dessa insur-
rektionella rörelser i Malaga ech Cadiz, hvilka
gifvit signalen till det öfriga landets resning, till-
drogo sig just på den Franska Julirevolutionens
årsdagar.
Underrätelserae härom kommo till Madrid
den 2 Atgusti om aftonen. Man hade redan
der förut fått rapport om hvad som skett i Ma-
laga, utfärdat stränga dekreter emot insurgenter-
na och afsändt en korps af hufvudstadens gar-
nison, för att förstärka Generalkaptenens i Gre-
nada Lopez Bannoss trupper, hvilken aftågat,
för att tukta den upproriska staden. Då man
likväl nu fick veta, att dennes exempel följts
af andra — som det säges, äfven af städerna
Cordova, Sevilla, Valencia, Grenada och Barce-
lona — fann man rådligt att något gifva
efter i de våldsamma åtgärderna. Ministrarne
samlades derföre genast och fattade följande be-
slut: 1) upphäfvande af dekreterna emot insur-
genterna i Malaga; 2) Kommissariers afsändan-
de till de insurgerade provinserna, för att öf-
vertala dem till undergifvenhet; 3) andra Kom-
missariers afskickande till de ännu icke insur-
gerande orterna, för att der förekomma något
utbrott, och 4) koncentrering af 15 till 20,000
mani hufvudstaden, för att bibehålla ordningen
derstädes. Med dessa beslut afreste ministern
för inrikes ärenderna till Drottningen i la Granja.
De trupper, som man afskickat till Malaga,
röjde likväl ingen benägenhet att strida mot
sina landsmän, eller bidraga till ofverändaka-
stande af 1812 års konstitution. De togo der-
före det parti att återvända till hufvudstaden,
dit de anlände den 3 om morgonen, sjungan-
de Riego-hyrnen och ropande: lefve kon-
stitutionen! Detta försatte i Madrid alla sinnen
i jäsning, hvilken dagen derpå utbröt i en full-
komlig insurrektion. General Quesada ryckte
med Kgl. gardet emot Nationalgardet, som for-
klarat sig för konstitutionen, och förmådde det
att gifva eld. Striden varade till aftonen, då
det, såsom de Franska officiella berättelserna
försäkra, lyckats generalen att skingra folket.
En befallning af ministeren upplöste nu Natio-
nalgardet och förklarade Madrid i belägringstill-
stånd. — Enhgt andra notiser, skall hufvudsta-
dens garnison dagen derefter hafva förenat sig
med nationalgardet, och 1812 års konstitution
blef proklamerad den 5 dennes. — Nästa post
torde medföra bestämdare underrättelser härom.
i England.
Afven billen rörande tidningsstämpeln har
fått sig af Lorderna ett amendement på halsen,
ämnadt, såsom vanligt, att tillintetgöra eller
motverka det goda och nyttiga, som af regerin-
gen dermed åsyftades. Då billen i detta skick
återkom till Underhuset, föreslog skattkammarkan-
slern, :att den skulle återtagas emedan Lordernes
amendement dervid innefattade ett ingrepp i Hu-
sets privilegier. Hr Spring Rice motionerade
8 samman sång en NV håll msn JA Jas SA
ker MA fe Ke
MM cm Kira