ver Ordstasen (OBE VUNSLARVANN, AUJELIU YI, FIPHUINEN, OÖYVEIMUMID LUVEIRIUIO, Eråäposito,
Conjuncetio, luterj-etio), öfver Casus, Numerus, Genus, Gradus, Modi.s, Tempus o. 8. Vv.
såväl som en grunduppränning för Syntaxen. Då dessa förklaringar och bestämningar annars
alltid behöft upprepas i hvarje särskilt språks Grammatik, och således t. ex. för Svenska, Ty-
ska, Lain, Grekiska, Franska, Engelska och Hebreiska, sju gånger omsågas ; så har den-
na onöd:ighet undvikits genom att på elt ställe afhandla hvad som för dem alla är gemensamt.
Hvad som derewot utgör en egenhet hos et: språk (t. ex. verbum medium och zsorister i Gre-
kiska, numerus dualis i Grekiska och Hebreiska, och icke tillhör dem alla, sådant har icke
heller i denna bok blifvit upptaget till förklaring, utan tillhör Grammatiken för det särskilda
språket, att. på grund :f redan kända ämnen, vidare der och för sin räkning omtala och be-
köfligt utreda?
2 SVENSK
1sasScoIlmin gar. — Rap. iL1. YViICcCare utvecKlingar. N 1. MH Ort CIS vtiallhloagat (CaasUuUsje dd 0 VT
ordens Kön (genus). 3. Om egenskapsordens Jemförelsegrader. 4. Om kraftordens Ut-
tryckssätt (modi). 5. Om kraftordens Tider (tempora). 6. Om kraftordens Personer. f 7.
Biorden. a) Artiklar. 4) Prepositioner. c) Adverbier. d) Interjektioner. e) Konjunktioner. —
Kap. III. Om ords uppkomsi af hvarandra. — Kap. IV. Om Sattser. f. 1. Om enkla Sattser.
f 2. Om utvecklade Sattser. 3. Om menincvar. 6:4. Slit-anmärkningar. — Kap. V. Of-
vergång ifrån allmän Språklära till de särskilda språkens inhemtande. — Kap. VI. pråkens
System (ett ordnadt uppräknande af de särskilta Asiatiska, Europeiska, Afrikanska och ÄAme-
rikanska. språken). i
SPRÅKLÄRA,
till ungdomens tjerst vid lägre och högre Läroverk. äfvensom lämpad efter aldre personers behof, som önska en närmare bekantskap med moders.
målet. Andra upplagan. Kostar 14 RBiar 16 sh. Banko.
Författarens asist bar varit, att i korthet och likväl med möjligaste klarhet sammandraga
det angelägnaste, som öfver detta ämne redan blifvit utgifvet, samt dertill för egen del lägga åt-
skilligt, som ansetts vigtigt. Denna upplaga innehåller tvenne nya kapitel: om Verskonstens
grunder och Sveriges vittre Författare; samt för öfigt några smärre tillökningar (Runorna)
och io:bättringar.
Bokens innehåll är följande: Kap. I. Substantisernas deklinationer (5), hvarefier följer:
Svenska språkets äldre deklinations-former. — Kap. II. Artiklarnes deklinationer. — Kap. III.
Adjektivernas deklinationer. — Kap. IV. Pronominernas deklinationer. — Kap. V. Verbernas
konjugationer (3); hvarefter följer: Svenska språkets äldre kovjugationsformer. — Kap. VI. Par-
tiklarne (1. Prepositioner. 2. Adverbier. 3 Konjunktioner. 4. Interjekiioner). — Kap. VII.
Sättet for ords derivation. 1. Huru Substantiver bildas. 2. Hwu Adjektiver bildas. 3. Huru
Verber bildas. 4. Huru Adverbier bildas. — Kap. VIII. Prof på Svenska språkets utseende
under olika förflutna tider. — Runorna. Run-alfabetet. 1. Prof mellan år 1000 och 1200
En runsten i Wassunda, en i Runby, en i Fresta). 2. Omkring år 1200: Begynnelsen af
Gottlandslagen. 3. Omkring år 1300: Början af Kon. Birgers företal till Upplandslagen. 4. Vid
början af 1400-talet: Utdrag ur Drottn. Margaretas gårdsrätt. 5. Vid slutet af 1400-talet: Ut-
af verssystem , eller strofer.
-
drag ur Sveriges Rikes Råds förening, deruti Christian (tyrann) utsågs till Konvung: 6. Pt 1369
talet: Bröllopsbref från Gustaf I. 7. På 1600-talet: Utdrag ur Sveriges Rikes Skådetorn: tvenn
historier om Tornering. 8. Vid slutet at 1600-talet: Ytwurande at Columbus i frågan om efter
9. Vid början ar 1700-talet: J. Svedberg
kommandes pligt att hålla sig vid förfidrens skrifsätt.
10. Vid medlet af 1700-talet: O. v. Dalin om Myndighe oc
ifrande mot storhet i namn.
Sannuing. — Kap. IX. Syntaktiska reglor. 1. Om enkla Sattser. Y 2. Om utvecklade Satt
ser. 6 3. Om ordens ordning inom sattserna. — Kap. X. Om Språkets utförande 1 olika siilar
1. Berättelser. 2 Andeliga framställningar. 3. Målningar af natur och menniskor. 4. Skild
ring af litteraturer. 3. Bref emellan en familjs medlemmar. — Kap. XI. Om Verskonstens grun
der. S I. Om Takt (Metriska anmärkningar). A) De olika slagen af Takt,
B) De olika slagen af taktsystem, eller verser, (hvarefter: t Upptakt och Slutfall. -:t Cesur elle
Afskärning. mt Vers-accent. 1v Inskjutna stafvelser. v Konsonant- möten.) C) De olika slage
f 2. Om Ljudlikheter (Phonetiska anmärkningar). A) Om Allite
ration. B) Om Assonans. C) Om Bim. — Kap. XII. Sveriges vittre Författare (de förnämste a
dem uppräkvade ifrån Reformations-tiden till vår tid, jemte deras hulvudsakligaste skrifter).
eller Metrer
3 SVENSK RÄTTSTAFNINGSLÄRA,
innefattande RBeglor för ulla i Språket förekommande fall, upplyste genom exempel, Undantags-förteckningar och Skrifofningar:
och enskild undervisning, äfvensom för äldre personer, hvilka behöfva
26 sk. Banko.
Svenska Akademien har öfver denna bok, under den 12 Sept. 1831, yttrat: Svenska
Akademien, hvars omdöme öfver en af Herr Rektor C. J. L. Almqvist författad och af trycket
utgifven skrift, kallad Svensk Rättstafnings-lära, blifvit 2f honom begärdt, har funnit denna Lä-
för offentli
anvisning utt rätt staufva modersmålet. Upplagan. Kosta
Fjerde
robok till sitt ändamål ganska tjenlig, såsom stödd på rigtiga grunder och innehållande i go
ordning framställda, genom väl valda exempel upplysta, samt lätt användbara Reglor.
Såsom öfningarne i denna Lärobok äro ordnade efter bokstafsljuden, har densamma me
sardeles fördel bhfvit begagnad för barn såsom innanläsningsbok i Svenska språket.
4 RÄKNEKONST
för Begynnare — eller Praktisk Aritmetik, ämnad att genom korta och bestämda BReglor samt dertill hörande talrika Exempel bibringa
Or Lö
Srurn
derna af Quatuor Species eller de fyra Räknesätten (i heta tal, bråk, decimaler och sorter), Regula de Tri (enkelt och sammansatt), Ir
tresse-räkning, Quadrat- och Kubih-rötters utdragande, samt bruket af Liodels-systemet i mått, mål, vigt och penningväsende.
Ar
dra Upplagan; hvarmed följa Pacit-Tabeller, särskildt häftade. Kostar 1 RB:dr Buanko.
Denna upplaga innehåller tillägg af 1) ett fördubbladt antal exempel för enkelt och sam-
mansatt Regula de Tri, äfvensom flere sådana för Intresse-räkning och Kubik-rötter; 2) en fram-
ställning om bruket af Tiodels- eller Decimal-system i Sorträkning, hvarom kännedom är nödig,
då fråga allmänt uppstått om dess antagande säväl i penningräkning, som i Mått, Mål och Vig
euligt Kongl. Brefver till Vettenskaps-Akademien, af den 39 Jan. 1824.
ö5 LÄROBOK I GEOMETRIEN,
innefattande grunderna för läran om Linier,
Kostar I Bdr 8 sk. Banko.
Författarens afsigt har varit, att utgifva en bok, som, utan att förutsätta eller stödja sig på
Euclides, inom ett inskränkt omfång skulle meddela all den undervisning om hufvudegenuskaperna
och mätningssättet för linier, ytor och solida figurer, som Skolungdomen behöfver, och som äf-
ven kunde bidraga att afhjelpa Allmänhetens stora brist på kunskap i Mätkonstens grunder: en
Ftor (Planimetri och Landtmäteri) samt solida Figurer (Stereometri). Andra Upplaga?
kunskap, så högst nödvändig för alla stånd (sjelfva Allmogen ej undantagen) genom den förmå
massan af medborgare dymedelst kunde vinna, att sjelf beräkna sin egendoms vidd, mäta sir
landstycken, kontrollera sin rätt och finna storleken af hvad föremil som helst, utan att behöft
slumpvis lita på andras utsago och deraf bero.
Under arbete och tryckning äro dessutom: er ny Grammatik öfver Grekiska Språket, en dito öfver det Franska, samt en Allmä
Verlds-Historia.
mm MMM