HERR FALKS NATURLIGA MAGI. Vi hade i Söndags twllfälle att åskåda den representation, hvarmed Hr Falk öppnade sin exposition af konststycken uti Hr La OCroix!s lokal på Djurgården. Hr Falk är en liten, artig, välvillig och munter man, så liten och så konstfärdig, att man skulle vara frestad taga honom för en tomtegubbe, hvilka, som bekant är, erligt gammal folksägen jemväl hafva något smått med trolleri att beställa. Hr Falk sätter hkväl icke sjukdomar på boskapen eller läser fast munnen på gamla käringar; han tyckes endast förvånda synen på dem, som göra honom den äran i Hr La Croixs lokal. Vi hafva här icke utrymme att göra redo för alla hans konststycken, bland hvilka åtskilliga äro sådana man ser af alla taskspelare: såsom, att låta en hög risgryn vandra från en bägare till en annan, att låta en person lägga en penning under en hatt oeh derefter hvarje gång hatten upplyftes förvandla pennir.gen i apelsiner, bullar, ägg m. m.; att återfinna ett uttaget kort i ett ägg, utvaldt bland en hel hög sådana på en tallrik m. m. Vi vilja blott redogöra för ett par, som vi icke sett af andra taskspelare. Sålunda framvisar Hr Falk t. ex. sex döda kramsfoglar liggande på en tallrik. Hvar och en kan sjelf öfvertyga sig att de icke äre sofvande, utan verkligt döda. Dessa lägger han i en kastrull, slår öfver dem en magisk sås och ställer under kastruller en spritlampa. Medan detta sjuder och stekes, gör Hr Falk några kortkonster och efter några minuter är anrättningen färdig. Han tar den nu af elden samt går omkring och frågar, om ingeu vill spisa med honom, men sällskapet tycktes denna gången icke hågadt dertill, synnerligast derföre att kramsfoglarna blifvit oplockade inlagde till stekning. Hr Falk sjelf var likväl icke så kräsmagad, utan försäkrade att det skulle smaka henom ganska godt samt beredde sig att visa sällskapet sin matlust, då, under öfver under! vid lockets aftagande alla sex foglarna lifslefvande flögo upp ur kastrullen och rundt omkring i rummet, så att åskådarne många gånger voro nära att i ordets egentliga bemärkelse få stekta sparfvar 1 munnen.? — Men om Hr Falk är en ovanlig kock, så är han en ännu bättre vin skänk, och en aldeles oöfverträflig räknemästare. Ur en butelj, som man tydligen kunde se endast var en vanlig Fransysk vinbutelj, och med hvilken icke gjordes annan operation, än att den nedtill ombands med en servet, lat Hr Falk, sedan han sköljt buteljer med vatten flera gånger och hålht den upp och ned, så att alla kunde se det den var tom, efter åskådarnes befallning, vexelvis flyta rödt och hvitt vin, samt Champaguc, många glas. Under hela denna tid var ingen kork i buteljen. Mången skulle utan tvifvel önska sig en sådan butelj, men Hr Falk kunde dervid svara såsom Scan derbeg, när Sultan af honom begärde den sabel, med hvilken han hade afhuggit hufvudet af en oxe i ett enda hugg: det fordras icke blott min sabel, men äfven min arm dertill. Snarare skulle vi då önska Hr Falks förmåga åt våra vinhandlare, af hvilka en stor del väl förstå sig på konsten att tappa flera sorters vin ur samma oxhufvud, men hittills så vidt vi veta, icke ur en butelj. Efteråt sammanslogos de olika vinerna i buteljen, och genom sifoner drog konstmästaren nu ut hvarje sort vin i olika glas, tills butelien var tom. Argast är dock Hr Falk i den så kallsde Sesemans raknekonst. Hen ber först en af åskådarne taga af en hög på en tairik liggande penningar så många det behagas; tager derefter bort talriken; sätter sedan ett litet bord framför personen, och ber densamma noga räkna penaingarna; antalet utgjorde denna gången 28. Derefter gaf han damen som räknade, ännu en penning och frågade huru många hon nu hade: 20 blef svaret. Detta bestridde likväl vår nya Seseman, och påstod bestämdt, att det skulle utgöra 35, och se! när Damen räknade om penningarne, voro de 35. Han bad henne nu taga 10 afrån, hvilket skedde; men när hon ä ayo räknade voro de återstående icke 25, utan 34. Under allt detta höll konstnären sig på ett betydligt afstånd. — Om Hr Falk stadnar qvar i Sverge, skulle det vara pengar värdt, att adjungera honom i Statskontoret. — Hvilken skatt vore ej en man, som hunde räkna upp? medel till alla pya uniformer och hela tredje hufvudtiteln, utan behof af en skillings nytt anslag från rikets ständer? -— Vi önska Hr Falk en god sejour i Stockholm och tvifla ej att han