Sapiten, Lt. t. i.neftior torra
Kanal Distriktet.
DJURGARDS-TEATERN.
HENRIK DEN TREDJE OCH HANS HOF.
Historisk Dram i fem akter,
af Alex. Dumas.
Den 21 Juli år efter Christi bord 1578, kl.
efter 11 på natten, blefvo de goda borgrarna på
Rue Saint-Honor 4 Paris plötsligt väckta
af ett förfarligt buller och skrik ute på gatan.
Hufvuden 1 nattmössa tittade ut ur det ena fön-
stret efter det andra, för att se hvad som stod
på. En ensam vandrare, insvept i sin kappa,
hade blifvit omringad af ett helt 1jog främman-
de karlar, hvilka äflades om hvarandra i mör-
kret att åt den olyeklige wiåtta stygnen af sina
dolkar och värjor. Man skyndade ner, mör-
darne voro redan åter försvunna, och mannen i
kappan låg genomborrad aftrettiofyra sår. Han
afled morgonen derpå. Det var Paul Stuart de
Caussade, Grefve de Saint-Mcgrain, en af Ko-
nung Henrik III:s intimaste gunstlingar, eller
såsom man då för tiden kallade dem, mig-
nons.? Man trodde sig bland mördarhopen ha
igenkännt Hertigen af Mayenne, och det hviska-
des allmänt om att dennes bror, Henrik af
Guise, skulle varit den, som föranstaltat detta
mord, af misstankar, att den galanta Grefven,
icke så alldeles utan bönhörelse gjorde hans
gemål, Catharina af Guise, sia kur.
, Hr Dumas, en af den Fransyska romantiska
skolans argaste men spirituellaste dramaturger,
har funnit denna grefliga personage och hans
bedröfliga hädanfärd ganska lämpliga för en
dram, och han har på den, som synes, helt
knapphändiga historiska grunden fört upp en
alldeles ståtlig byggnad. Sålunda har han först
och främst låtit Grefve Megrain sedan längre
tid försmäkta af den mest brinnande :kärlek till
den sköna Hertiginnan. Grefven är, såsom
med dessa Henrik den wedjes mignoner verk-
ligen var fallet, på samma gång en den mest
förfinade kavaljer i förmakets vekliga ro, och
den oförskräcktasse riddare när det gäller, med
ett ord, en utomordentligt intressant herre. Ca-
tharina har icke kunnat förblifva känslolös för
så många höga och förtjusande egenskaper, hon
har måst erkänna det för sig sjelf, helst hon,
såsom Hr Dumas snart skal! visa, icke lefver
med sin man i ett för en kärleksfull qvinna
serdeles tillfredsställande förhållande; men tro-
gen sina pligter som maka, har hon med af-
sigt alltid sökt, att undvika den enträgna Gref-
vens ömma blickar och stumma kärleksförkla-
ringar. En besynnerlig tillfällighet förer dem
nu likväl en vacker dag tillsamman i en astro-
logs kammare. De äro ensamma, Mfegrain kan
icke längre hämma sitt öfversvallande hjertas
känslor, och Catharina är svag att låta ett för-
bjudet ord halka öfver sina läppar. EF det-
samma klappar någon på dörren, astrologen in-
finner sig och smyger ut Hertiginnan en annan
väg; när Megrain öppnar dörren för att aflägs-
na sig, träder hertig Henrik af Guise in i stäl
let. Ruggieris observartorrum är en samlings -
plats för allt hvad ädelt och fornämt finnes i
Paris, Man vet ju, hur genom Catharina af
Medicis astrologien och magien kommit i sväng
i Frankrike, man talade då för tiden aldrig om
annat än spådomar i stjernorna, besvärjelseform-
ler och trollkonster. Emellertid befattar sig fa-
der Ruggieri icke blott med konstellationerna på
himlen, han gör äfvenledes litet 1 politik, och
det är af denna sednare anledning han nu har
äran mottaga den skråmiges, såsom Henmnik af
Guise kallades, nedlåtande besok. Medan astro-
logen är ute, slår hertigen sig ned att vänta i
en fåtölj, någonting faller dervid ner från stolen,
han tär upp det . . - vecklar ut det . ...
skall han tro sina ögon? . . . det är hans ge-
måls näsduk, hennes vapen är broderadt i ena
hörnet . . . det är då sannt! . . . det hade
sina skäl, detta Grefve Megrains besök hos
astrologen! . . . saken är tydlig. Det är ock-
så fatalt, att vid rendez-vous fruntimmerna all-
tid skola lemna näsdukarna efter sig, liksom a-
mangerna alltid sina kappor! hur många trage-
dier hafva icke skett här i verlden bara för en
qvarlemnad näsduks skull! -
Och Henrik af Guise funderar och grubblar
,åde länge och väl, så faller han slutligen på
mm ausrderlio idd för sin hämnd. Skrif! sä-