han yttrade ånyo sin ledsnad öfver, att skot-
tet icke träffat. KL. half 5 började skarprätta-
ren och hans medhjelpare förberedelserna till
den bedröfliga toiletten; Alibaud uthärdade det-
ta förfärliga prof med lugn och undergifvenhet;
han klagade blott öfver att det gick så lång-
samt, och att det tjenade till ingenting. Straxt
derpå begärde han åter sin pipa, och bad en
af stadssergeanterae att stoppa den åt honom;
men det blef hovom -vägradt, emedan det ej
kunde förenas med hvad som ännu åter-
stod att göra vid hans påklädning. Öfver hans
hufvud kastades en svart slöja, som bands om
halsen; resten af kroppen betäcktes af en lång
hvit puderskjorta. Skorna togos af hans föt-
ter, emedan domen innehöll ait han skulle fö-
ras till afrätsplatsen barfota. Då han var fär-
dig ait uppstiga i vagnen, tog han aisked af
fingvaktarne och de personer, som voro om-
kring honom. Hans undergifvenhet och stoi
ska lugn gjorde det lifligaste intryck på alle
närvarande.