ÖÖÖÖÖÖUUMMMUMUMUMUMUUr MMMM HM OO MM UU MMMM MMMM MMMM mn taga dem tillbaka, skola de röfvade säga: nu är det för sent, nu hafva vi befryndat oss med våra röfvarc, ätit deras bröd och lärt oss deras tungomål. De skola då vara lika obelåtna att återkomma till sina anförvandter och lefva med dem , som en Europ, hvilken i sin barndom blifvit bortröfvad af zigenare och letvat med dem till en högre ålder, skulle vara, om han blefve igenfunnen af sina anförvandter. Vår mening är icke här att politicera, utan blött att göra åskåd igt, hvilken mäktig häfsting språket är, i fråga om räddande eller förstöranaf ett folks nationalitet. Man skall väl säga oss, att vårt nu förevarande ämne icke rörer vårt språks bibehållande eller utrotande, utan blott adopterandet af några främmande ord. Det är visserligen riktigt, på samma sätt som det är riktigt att göra skilnad mellan galopperande och annan lungsot. Om ett språk allt mer öch mer utspädes med främmande materislier och putsas efter främmande moder, så må det väl alltid heta ett eget språk, men upphör smånigom atvara det. Och man måste besinna en vigtig omständigBet: amalgamatiocen af två språk (bvilken ogement underlättas af införande i båda af en mängd gemensamma ord ur ett tredje) öppnar en vid port för amalgamation af sjelfva nationerna. Franska revolutionens och Napoleons eröfrande härar hade ingen säkrare bundsförvandt än den allmänt spridda bekamtskapen med sitt språk; öfverallt förstod man, om än icke hela deras tungomål, dock alltid åtminstone en mängd ord derutur. Svenska Akademien har väl icke begynt införa främmande ord i språket; men hon har sanktionerat all dylik import, på sätt som vi ofvan beskrifvit, genom stadgande af vissa vilkor, med hvilkas iakttagande det skall stå hvarje fråmmande ord fritt att blifva naturaliseradt. Detta är en naturlig följd af stadgandet om deras rättighet att anlägga Svensk drägt. Hade deras ursprungliga stafning måst bibehållas, så hade, de ock aldrig fått så fast fot och så kunnat undantränga de infödda. En annan följd af mindre släpphändthet hade varit, att då uttryck för något begrepp eller någon nuancering deraf felats i språket, hade man måst vara omtänkt att utveckla och komplettera sitt egetspråk, genom upptagande af månget uttrycksfullt, gammalt eller provincialt ord, genom sammansättning och derivering, som är så oändligt lätt i vårt organiskt bidliga språk, genom lån på sin höjd ur de beslägtade språken, 0. s.y. Vi hafva anmärkt, och vi anmärka än en gång, att z kniska och andra för hela den bildade verlden gemensamma ord icke komma i fråga, då vi yrka hinder, eller åtminstone mindre lätthet för införande af främmande ord; men vi tro, att hvar och en, som haft sin hand med 1 insläpandet af Frauska ord i vanliga och dagliga språket, gjort språket en stor otjenst och derigenom, såsom vi framställt, äfven nationen. Otjensten belinnes vara ännu större, då man besinnar, att det icke blott är ord, som man plotu at på oss, utan äfven förvridnvingar af vår genuina grammatiks enklaste hufvudreglor, (såsom den fristående participialsatsen eller ablativus consequentim, hvarom vi redan talat, m. m. af samma sort). Dessa voro åtminstone onödiga och hade kunnat lemnas ogjorda, om man ock trott orden behöfvas. Och då det nu var kommet derhän, att den stora onödiga reformen skulle ske -— och andra aktar man sig nog för — då såg man ett det saest lysande prof på all jordisk höghets vansklighet. Akademien hade icke mod att fullständigt, alt ända in i alla detaljer genomföra sin idge om de Franska ordens stafvande efter Svenska stafoingsgrunder och bokstafsljud. Marqueur blef markör, Directeur blef direktör, Architecture blef arkitektur (hvarföre icke arkitektyr, förstå vi ej), etc. etc.; men man vågade icke göra Scheni (eller skeni) af genie, icke Schurnal af journal, icke Ängschenior af ingenieur, icke Schangtil af gentil o. s.v. Det bevisar, att grunden var falsk, eller ock att de, som skulle bygga derpå, icke hade mod att bygga huset färdigt ull full höjd, utan hisvade. Som det nu står, är saken hvarken gjord eller ogjord, hvarken hel eller half, hvarken — — men vi skulle kunna genomgå hela Drottning Disas register. Ett lappverk hafver Svenska Akademien gjort med sin staflära för adopterade Franska ord, så tycket ser hela verlden. (Forts e. a. 5) — Juden och Trappisten.