Red. har blifvit anmodad att gifva offentlig-
het åt tvenne juridiska skrifter, den ene en kla-
gan hos Justitie Kanslers-embetet, och den andrs
en underdånig besvärsskrift hos Kongl. Maj:
öfver tvenne i polisen afdömda mål, som med
hvarannån ega sammanhang. Det egentliga ur-
sprunget till dessa mål synes oss vara en verklig
bagatell, och i sig sjelf hafva utgjort en föga
giltig anledning till rättegång, Men frågan om
sjelfva sättet, hvarpå saken blifvit i polisen hand-
hafd,: sådant detta refereras af klaganderne, kan
deremot ieke annat än förtjena uppmärksamhet;
och då deras hufvudsakliga begäran är att få en
ny undersökning i saken, på den grund att den
förra skall varit ofullständig och deras rätt dem
förhållen, så hafva vi trott oss icke böra vägra
den gjorda begäran , likasom deras uppgifter
tyckas utgöra en skälig anledning för Justitie
Kanslern att förskaffa sig närmare upplysning
om saken.
Händelsen är, såsom läsaren finner af de ne-
danstående skrifterna, att tvenne Skomakare-
gesäller en dag kommit gående på Storgatan å La-
dugårdslandet. Under ett samtal dem emel-
lan, hade den ene för den andre, såsom det
säges i skriften, pekat på en bekant på nå-
got afstånd. Detta hade haft den verkan, att
en nära dem ridande officers : häst skyg-
gat. Häröfver hade officeren blifvit så vred,
att han mej halfdragen sabel och hotelser för.
följt dem med häftigt ridande, varit nära att ri-
da öfver den ene, om han icke hejdat sig der-