endas: vora uppstattade ull s,otd ju. Vild
hände nylig:a emo: all förmodan, att de gingo.
vill 6,500. i
Den omtalta proklamationen af Hr Pinheiro!
till Doa Miguels förmon, som utdelats bland:
trupperae, har eästan endast väckt deras åtlöje,
hvaremot den i Palatset Ajuda och i flera Mi-
guelitiska cirklar föranledt mycken entusiasm;
man ropade vivas för hjelteo Miguel och Mor-
ras för Malhados (de konstitutronelle). Entu-
siasmea inskränkte sig likväl härtill.
England.
Underhuset har de sednaste d:garne för det
mesta sysselsatt sig med billen rörande tid:
ningssiämpelo, men ännu ej dermed hunnit till
slut. I den sista sessionen d. 18 förelade Lord
Palmerston en bill, som hade afseende på Eng-
lands garanti för tredjedelen af det Grekiska lå-
net. Lorden förklarade, att af hela lånet hade
tvåtredjedelar blifvit negocierade och redan kom-
mit Grekland tillgodo, men att svårigheter upp-
stått för negociationen af resten, emedan Ryss-
land väl icke rent af vägrade den garanti, på
hvilken denna makt ingått, men likväl dervid ville
fästa sådane vilkor, att det ursprungliga ända-
målet med lånet derigenom skulle förfelas. Ten-
densen af den irågavarande billen ginge ut pål
att närmare bestämma Englands garanti för den
ena tredjedelen af lånet, utan att för öfrigt vi-
dare ingå i sjelfva saken. Man kan ej af de
korta uppgifterne i tidningarnej rörande detta
ämne se, buru de Ryska iavändningarne egent-
ligen äro beskaff.de; men det torde väl under
de blifvande diskussionerme rörande bhillen kom-
ma i dagea, och vi skola då ej underlåta att)
närmare belysa det kejserl. kabinettes göran-
de och låtarde i denna sak.
En länge öaskad reform inom postverket har!
nu af ministeren blifvit föreslagen, neml. att;
uppdraga öfversiyre!sen af postväsendet åt kom-
missarier, i stallet för åt en öfverpostdirektör,
såsom hittills. .
O Connell har åter från flera städer i Eng-
land erhåilit inbjudningar till politiska midda-
gar, och begagna! den ledighet, som de mot
sessionens slut aftagande parlamentsmålen lem-
nat, för att efterkomma en sådan inbjudning
från Rochester. Hans emottagande der var,
såsom i alla Engelska städer, der han gjort be-
sök, högst lysande och enthusiastiskt. De tal;
han höil vid tillfället sysselsatte sig hufvudsak-
ligen med nödväadigheten, att på det kraftiga-
ste understödja ministeren, och att reformera
Ofverhuset
Tyskland.
Exkonungen Carl X har d. 10 Juli passerat
genom stadeu Wiens område, stadd på resa till!
Görtz. 1 det af Hert. af Blacas inköpta god-
set Erlaa gjorde han ett besök, och emottogs;
högtidligen af prester och skolungdom. Ko-!
nungen af Neapel skyndade sig till Erlaa, för
att uppvakta chefen för Bourbonska husets äl-
åre gren. Budweis skall vara Exkonungen an-
visadt till boningsställe. — Till Teplitz väntas han
än ev gang i år, nemligen vid slutet af nästa
månad.
I Triest hafva flere nyss ankomna Polska
flyktingar från Krakau inskeppats på amerikan-
ska fartyg, dels till Amerika, dels till England.
Konungen i Preussen har tillkännagifvit, att
han icke kan komma till Rhenprovinserna i år,
såsom ämnadt var, utan uppdragit åt Kronprin-
sen att förrätta revuerna.:
Choleran är så elak i Wien, att sjelfva Wie-
nerboerne begynna blifva allvarsamma. Emeller-
tid böra dack de valslustige trösta sig; Strauss
är icke död, såsom det berättades, utan har
blon varit i cbolerans klor, men blifvit räddad.
Jesuiterne äro på god väg att spela under-
visningsverket i Bäjern i sina händer. De gud-
lige fåderae bafva erbjudit sig att, utan betalning,
öfvertaga undervisningens bestridande i latinskolor-
na, gymnasierne och lyccerne, och Konung Lud-
vig skall vara mycket väl stämd för Societas
Jesu. Till en början tros dock, att saken
kommer att stanna dervid, att Jesuiterne få til-
låtelse att upprätta ett Collegium i Mimnchen,
samt återfå sin fordna kyrka och de byggnader
de fordom innehade, hvilka nu begagnas af u-
niversitetet. Men få de blott en gång fast fot,
så sörja de nog sedan för resten. Genom tid-
ningarne söker man att hos folket bearbeta opi-
nionen till deras fördel, och försummar ej att fö-
respegla de skattdragande, huru fördelaktigt det
skulle vara, att få en stor del af undervisningen
bestridd, utan att det kostade staten ett öre.
ITA And.