ring fråntogos mig, men de uniformspersedlar, jag som gradpasserare begagvat, skulle enligt et vid regementet antaget bruk, der qvarblifva. De hade kostat mig 40 Rd: Bko, voro föga slitna, men värderades Jikväl endast till 5 Rdr Bko. Äfven denna lappris-summa har jag likväl icke ens utbekommit, lika litet som min inqvartering och mina beklädnadspenningar för den tid, jag varit vid regemen et anställd, d, Vv. 8 4 3 månad. Då jag här anför denna detalj af mina ersättningsanspråk, hoppas jag, att den, likasom de öfriga, hvartill jag kan finna mig befogad, skola genom Hr JustitieKanslerns försorg göras gällande, och att de personer eller auktoriteter, som varit verkande till det lidande mig öfvergått, måtte befordras till det ansvar, hvartill de kunna finnas skyldige. Jag anhåller således, attfå del af de förklaringar, hvilka utan tvifvel i detta hänseende komma att infordras, för att dervid få afgifva mina påminnelser. För att likval kunna utföra denna sak, och för att betrygga min existens, måste jag tillika anhålla om Hr JustitieKanslersembetets åtgärd till skyddande af min person, så länge jag vistas 1 hulvudstaden. Jag trodde icke, att en Svensk medborgare, med oförvitlig vandel, och icke blowuställd för några borgenärers kraf, skulle behöfva anropa ett sådant skydd, men de senare dagarnpes erfarenhet har ötvertygat mig om motsatsen. Jag hade, vid min ankomst till Stockholm hyrt ett rum hos traktören von Schalien, hvarest jag förskottsvis betalt ena månads hyra och spisning. Icke desto mindre har min värd af Polisgevaldigern Winter blifvit tillsagd, at förjaga mig från mitt rum, och hotad med flerfalldiga olägenheter, om han icke efterkom dennatillsägelse, äfvensom Hr Winter lofvat i går aftor. föra mig i arrest i fall jag icke gedvilligt flyttade; hvarförutan Winter i går inför Kongl. Poliskammaren begärde min förvisning ur staden, som en orolig persen. Jag torde endast behöfvo nämna detta förhållande, för att derå erhålJa rättelse. Gegerfeldt. i f. d. Sergeant vid Konungens Lifgarde till häst.