Vi hafva trott en undersökning af denna punk
uti rep: esentationsfrågan vara måhända sf mer
iotresse än annars, att företaga just i detta oo
gonblick, då det Norska Storthinget u!gör el
brännpunkt för den effentliga uppmärksamhe-
ten. Hvilka tankar man än må bysa, angåen-
de den genom Storthingets hasuga ech oväntade
upplösning, uppkomna ögonbhekliga kollisioner
med konungamakten, så kan detta icke inflyt
på opiniosen om Storthingets föregående hand.
lingssätt; och till och med de, som äro mes
förnittrade på Norrmännen, hafva icke kuuna
undgå att beundra den utomordentliga — energ
och sammanhållning, som visade sig omedel-
b.rt efter det ögonblick, då votisen om shinget:
upplösning hade anländt, och detta icke uti nå-
gra utbrott af passion eller misssöje, eller 3
några deklamationer, utan i en rastlös ifver, at
använda den korta återstående tiden utaf sin
afklippta verksamhet så nyttigt som möjligt. Det
är i kritiska ögonblick man bäst kan bedöma
karakteren och egenskaperua så väl hos korpo-
rationer som individer, och Norska Sto:thinget
har på ett så hedraude sätt hållit detta prof, som
möjl gt. Pn annan tidning har redar. anmärkt
att Stocthinget efter emotiagaudet af den Kgl.
skrifvelsen uträtiade hka mycket på några tim-
mar, som de Svenska Standerna skulle varit i
stånd att göra på, snart sagd:, lika många må
nader. Have ordet veckor i stället blifvit av-
vänd:, så skulle anmärkningen vart fu lkomligt
träffande.
De: finnes visserligen äfven personer, som
helt och hållet ogilla de tankar vi här uttryckt
em Storthinget; som höglgen fördöma detsam-
ma; som kalla dess moderatiou för tåkighet
och dess energi för uppstudsighet, och hvilke,
med elle: utsn pipskäsg, göra sig vigtiga med
bredmyndta och mystiska hotelser hvad ?vi
Svenskar kunde göra åt Norrmännen, om vi
lost ville; och det är oss ingalunda oebekanrt,
att detia utgör en ganska gängse jargon iuom
en större del af hofvet och de högre adels- och
embetsnianna-kretsarna. Sådana menniskors löj-
ga famfaronnader, grundade blott på ett öfver-
modigt skryt, kunna naturligtvis icke komma 1
betraktande i fråga om bedömandet af en re-
presentations reform, ty de äro fiender till hvar-
je representation, som icke utgör ett fegt och
krypande verktyg för maktens önskningar. Helt
andra äro den stora tänkande allmänhetens å-
5igter, och det är denna, som ändock slutligen
mäste afgöra samhällets lifsfrågor.