Storthinget, hvilar några dagar, till represen-
tanternas skärskådande och ofvervägande, och
först derefter företages till slutligt afgörande,
sedan den undergått en diskussion. Denna pro-
cedur har användts vid de förelagda Kongl.
Propositionerna, emedan man funnit saken, vid
föregående Storthing och genom offentliga skrif-
ter under ea följd af år, så fu!lkomligt upplyst
och uttömd, att svårligen något nytt derom lå
ter säga sig. De behandlade förslagen äro så-
ledes ingalunda afgjorda utan grundlagsenlig
pröfning och öfvervägande af Storthingets
ledamöter. Om få ämnen kan nationen an-
tagas hafva varit mer upplyst: och mera
enhällig i sin tanka, är om detta. Storthings-
förhandlingarna för den 27 Juni 1833 och
föregående Storthings förhandlingar, hvartill deri
hänvises, ådagalägga tillräckligt, att saken är
fullkomligt granskad och öfvervägd vid Norriges
Storthing.
Storthinget kan så mycket mindre underlåta,
att söka upplysa det missförstånd, hvilket må-
ste antagas hafva egt rum, som det är en af
dess käraste önskningar, att E. M., hvars mån-
ga välgermingar mot lavdet det med tacksam-
het erkänner, må noga lära inse dess tänkesätt
och tillgifvenhbet för E. M.
Storthinget är öfvertygadt att E. M:t,
upplyst om verkliga förhållandet, icke skulle
hafva fattat ett beslut, som måste antagas kunna
medföra högst skadliga verkningar, samt åstad-
komma mångfaldiga oredor i Statsstyrelsen och
enskildas angelägenheter. - Norrska folket lof-
vade sig högst vigtiga förbättringar i många de-
lar af samhällsinrättningarna, såsom resultater
af E. M:s och Storthingets samverkande bemö-
dandea; det hade ingen aning om, att detta
bopp, hvars uppfyllande det med spänd väntan
emotsåg, sålunda skulle besvikas; det kunde
icke föreställa sig möjligheten, att Thingetskul-
le upplösas och dess föregående vigtiga arbe-
ten till en stor del göras fruktlösa, i samma
ögonblick de dels mognade, dels redan vore
fallmogna till slutligt afgörande.
Storthinget önskar, att, så fullständigt, som
de timmar medgifva, det ännu härtill har öfri-
ga, upplysa E. M:t om Storihingsärendernas
nuvarande ställning, då E. M:t deraf torde kun-
na bedöma, huruvida National-representationen
och Norrska folket har orsak att med djupt
bekymmer emoitaga det oväntade budskapet om
thingets upplösning, och det med så kort lemnad
tidrymd, att det nästan blir omöjligt att
iakttaga det nödvändiga i hänseende till
de former, som af grundlagen och reglementet
för Storthingets inre ordningar äro föreskrifna
för sådana tillfällen, Storthinget tillåter sig så
lunda,; i underdånighet erinra, att i närvarande
ögonblick! äro följande, till Storthingets behand-
ling hänskjutna högst vigtiga ärender, ännu oaf-
gjorda:
1) De vid sista lagtima Storthinget förelagda
och ännu oafgjorda förslag till ändringar i
Grundlagen;
2) De, till följd af grundlagen, till Storthin-
gets kunskap meddelade traktater, som afslutats
med frammande magter;
3) Trenne förslag rörande Norska handels-
fiaggan, rörande grundlagsenliga och unionsenli-
ga rättelser afförmodade brister i bestämmelser-
na om de unioniella förhållanderna emellan
Norrige och Sverige, och genom hvilka förslag
åsyftedes att stärka och befästa den ingångna
föreningen;
4) Genomgåendet af Statsråds-protokollerna;
5) Beslutet om Stats-råkenskperna för år
1832;
6) den högst vigtiga lagen rörande ordnings-
män i landet:
7) Lagen om fångkostnadernas ofverflyttning
från kommunerna till Stats-kassan, hvilken re-
dan hade passerat Odelsthinget;
8) Lagen om bandtverks-rörelsen, hvilken
äfvenledes redan hade passerat Odelsthinget och
var under behandling i Lagthinget;
9) Lagen rörande beväringsskyldigheten och
utskrifningssättet;
10) Lagen rörande tullverket;
11) Den Storthinget meddelade planen om
Marinens framtida organisation, med dithörande
kalkyler;
12) Genomgåendet af berättelsen om Bankens
ställning och styrelse;
13) Bestämmandet afiull-embetsmännens pro-
cent för innevarande budgett-termin;
14) Lagen rörande förbrytelser;
15) Lagen angående attigväsendet;
NÄ Fo oo JA Lu... ? I