REVY AF TIONINGARNE. Vi ytrade i Nr 32 af detta blad ett par anMincorvas föreläsning för ko5 it på r miärkovingar Öv 5 mitcen til upprättandet ar et morums om medTidsvold. De handlivgar, Minav: delar, äfvensom hennes egoa fver, äro imedlertid så m 1 örtjena at blifva allmännare bekenta, och af 1 I anföra vi några utdag derur. hade inbjudit H. Stulull ons Mona o äl H. EB. af 1, I Dose Rh lit honom att fira väldet till folksuveräniteten, han anser uppenb 2 Olikt 5 a I a SO ET fe bd 4 i Å de, och den KK liga Ex. antar skulle monunmnm ee: de förenade hvilka jör H,. :t, . ve . . . 1 3 11 7 nunz aro sma tand ech Cerliil bu 1ONcm 2 2 2 n kousitutionell pligt av bidriga. IT. Ex, . a 3 pande lyckliga stålnivg få N j Norig Cuds förs , som emot mina funde kompromettera den och för de na lyckes förnämsta upphofsman.? Dosslör 2, ait Oagolzgan må fd HL På iL1dsin 5 ta C vara utom anser H. Ex. iider partiskt skunna bedöma vold, emedan, 722 år äro fö ska författning knappast hvad 9år äro för harect flis politinet. Norska tidningen Den Constitutionelle gör vid denna skrifvelse ett par reflexioner. Den anmärker först, att H. Ez. Siatsministerns tvekan att deltaga i monumentet, emedan det skulle be teckaa öfvergången från en envåldsregering will folksuveränitet, ena tvekan, som icke skulle egt rum, om inbjudarne i stället nyttjat termen: öfvergången ifrån oinskränkt till inskränkt eller konstitutionell monarki, egentligen endast vore en strid om ord. Hvad Konungens anthipatier mot Eidsvolds-församlingen och dess beslut angår, säger det Norska bladet: Utan att ens sätta i fråga billigheten af att åt något, om än aldrig så betydande, menskligt individuums personliga känstor tillägga större vigt, än åt en hel nations, dem emotsatia, lefvande och varma bekännelse, hafva väl de personer, som ställt sig i spetsen för det ifrågarande företaget, med allt fog utgått ifrån den förutsättning, att de ständigt förnyade vedermälen af