Ww. I. Ö. LITTERATUR. Berättelser ur allmänna Historien och Geograficn för runtimmer, af Fredr. Nös svlt. Ofversiättning frän fjerde originalupplagan. Första Delen. Stockholm, IHeggström 1830. Med allt, hvad vår på alla möjhga litterära foretag så rika tid gjort för den skönare delens af vårt slägtes utbildning, och som uppenbarat sig i så mångfaldiga kalendrar, mode-magasiuer och mera sådant, bar man likväl ej ännu under de sednaare åren tänkt på en framställaing at vårt slägtes öden, som någorluada svarar mot den kunskapsgrad, man i våra tider kan önska hos ect biidadt fruntitamer, eller, med andra ord, eit för dem behöfligt sammandrag af allmänna Historien och Geografien. Att detta är ett verkligt, af tidsandan framkalladt behof, kan svårligen nekas. Utan att göra anspråk på lärdomsskryt, kan den bildade qvinnan, lika såväl som mönnen, behöfva att, om också i en mindre skala, göra sig redo för vårt slägtes framskridavde från dess första barndom till den kulturgrad, hvaraf det nu är i besittning, och deraf göra sig en ljus och klar bild. Att den kunskap, som våra smärre läroböcker innehålla och pensioner vanligtvis gifva, ofta är sämre än iagen, har ref. och många säkert med honom flera gånger haft tillfälle att erfara, och (wvisi exempla essent odiosa) att äfven de, som åtagit sig att vårda sina medsystrars upplysning, stundom samtalsvis råka att förblanda kanalen mellan England och Frankrike med Caledoniska kanalen och händelserna från Periclis och Augusti tdehvarf. Ich för att i sådana kinkiga fall slippa från fädernebygden, kunna vi låta sjelfva Lady Morgan (i sin Italienska resa) an ställa en korrespondens mellan Kejsar Titus och Aposteln Paulus, och låta den sedaare asbefalla den förre att väl sköta Cretas kyrkoangelägenheter. Det forsta försök, som, efter hvad ref. kan minnas, blivit gjordt i allmänna Historien att deraf lemna en uförligare framställning för fruntimmer, är Avngelinis omarbetuing af Beckers historia. Under den tiden då ref. uppväxte och först började studera Häfderna, fann han denna historia för damer nästan i alla hus, som gjorde anspråk på bildning, och öfverailt behagade den; ett säkert bevis på den allmänna hågen hos hvar och en för kunskaper, så snart de meddelas under en ej alltför motbjudande form. -Också kan man ej neka, att Angelini på flera ställen förmått gfva ett nytt lif och behag åt den Beckerska, i första upplagan nog torra stilen, genom flera lyckliga tillägg och behagliga vändningar, fullkomligt afpassade för den klass af läsare, för hvilken han skref, blott han kunnat undvika den Franska affektationen att på hvarje eller åtminstone hvarannan sida framtruga komplimenter åt damerna. Imedlertid var det ej hans historiska brister, som egentel.gen skaffade misskredit åt hans litterära rykte, utan hans olyckliga poetiska försök, öfver hvilka den gamla skolan ultsade fördömelsen, en dom, som sedermera kontrasignerades af den nya. Och i följd af de grundsatser om episki lugn, åskådlighet och aflägsnande af all öfverflödhg pragmatism, som denna sednare antog, såsom reqvisita för ett fulländadt historiskt föredrag, måste den äfven i detta afseende bryta stafven öfver Angelini, i synnerhet sedan Grefve Schwerin i företalet till sina grundlineer för Staternas Historia gifvit signalen dertill. Den stora utvidgningen historiska kunskapernas område i sednare tider erhållit, och det allmänna antagandet af mera stadgade principer för . Historiska framställningssättet, göra det på den ena sidau lättare för en häfdatecknare för fruntimmer att författa något, som närmat sig idealet för em dylik framstallaing, men skärpa också på den andra de fordringar, granskaren tror sig kunna göra på ett dylikt verk. — Ett grundligt studium af källorna, sanningskärlek och sakrikhet äro lika så nödvändiga här, som annorstädes; och dermed måste förenas ett noga urval af de händelser, som passa, och framför allt behag i framställningen, som måsie vara fa från allt det, som enligt Grekiska ordspråket skulle osa af lampan. Om den, som upptecknar häfderna för män, har en obestridlig rätt att i Synnerhet tala till förståndet, måste Pe Fe Ja fanan fe MA ön nmacr 3 hatraltanda