Ww. I. Ö.
LITTERATUR.
Berättelser ur allmänna Historien och Geo-
graficn för runtimmer, af Fredr. Nös
svlt. Ofversiättning frän fjerde original-
upplagan. Första Delen. Stockholm,
IHeggström 1830.
Med allt, hvad vår på alla möjhga litterära
foretag så rika tid gjort för den skönare delens
af vårt slägtes utbildning, och som uppenbarat
sig i så mångfaldiga kalendrar, mode-magasiuer
och mera sådant, bar man likväl ej ännu under
de sednaare åren tänkt på en framställaing at
vårt slägtes öden, som någorluada svarar mot
den kunskapsgrad, man i våra tider kan önska
hos ect biidadt fruntitamer, eller, med andra
ord, eit för dem behöfligt sammandrag af all-
männa Historien och Geografien. Att detta är
ett verkligt, af tidsandan framkalladt behof, kan
svårligen nekas. Utan att göra anspråk på lär-
domsskryt, kan den bildade qvinnan, lika såväl
som mönnen, behöfva att, om också i en min-
dre skala, göra sig redo för vårt slägtes fram-
skridavde från dess första barndom till den kul-
turgrad, hvaraf det nu är i besittning, och der-
af göra sig en ljus och klar bild. Att den kun-
skap, som våra smärre läroböcker innehålla och
pensioner vanligtvis gifva, ofta är sämre än ia-
gen, har ref. och många säkert med honom fle-
ra gånger haft tillfälle att erfara, och (wvisi e-
xempla essent odiosa) att äfven de, som åtagit
sig att vårda sina medsystrars upplysning, stun-
dom samtalsvis råka att förblanda kanalen mel-
lan England och Frankrike med Caledoniska
kanalen och händelserna från Periclis och Au-
gusti tdehvarf. Ich för att i sådana kinkiga
fall slippa från fädernebygden, kunna vi låta
sjelfva Lady Morgan (i sin Italienska resa) an
ställa en korrespondens mellan Kejsar Titus och
Aposteln Paulus, och låta den sedaare asbefalla
den förre att väl sköta Cretas kyrkoangelägen-
heter.
Det forsta försök, som, efter hvad ref. kan
minnas, blivit gjordt i allmänna Historien att
deraf lemna en uförligare framställning för
fruntimmer, är Avngelinis omarbetuing af Bec-
kers historia. Under den tiden då ref. upp-
växte och först började studera Häfderna, fann
han denna historia för damer nästan i alla hus,
som gjorde anspråk på bildning, och öfverailt
behagade den; ett säkert bevis på den allmän-
na hågen hos hvar och en för kunskaper, så
snart de meddelas under en ej alltför motbju-
dande form. -Också kan man ej neka, att An-
gelini på flera ställen förmått gfva ett nytt lif
och behag åt den Beckerska, i första upplagan
nog torra stilen, genom flera lyckliga tillägg
och behagliga vändningar, fullkomligt afpassade
för den klass af läsare, för hvilken han skref,
blott han kunnat undvika den Franska affekta-
tionen att på hvarje eller åtminstone hvarannan
sida framtruga komplimenter åt damerna. I-
medlertid var det ej hans historiska brister, som
egentel.gen skaffade misskredit åt hans litterära
rykte, utan hans olyckliga poetiska försök, öf-
ver hvilka den gamla skolan ultsade fördömel-
sen, en dom, som sedermera kontrasignerades af
den nya. Och i följd af de grundsatser om
episki lugn, åskådlighet och aflägsnande af all
öfverflödhg pragmatism, som denna sednare an-
tog, såsom reqvisita för ett fulländadt historiskt
föredrag, måste den äfven i detta afseende bry-
ta stafven öfver Angelini, i synnerhet sedan Gref-
ve Schwerin i företalet till sina grundlineer för
Staternas Historia gifvit signalen dertill.
Den stora utvidgningen historiska kunska-
pernas område i sednare tider erhållit, och det
allmänna antagandet af mera stadgade principer
för . Historiska framställningssättet, göra det på
den ena sidau lättare för en häfdatecknare för
fruntimmer att författa något, som närmat sig
idealet för em dylik framstallaing, men skärpa
också på den andra de fordringar, granskaren
tror sig kunna göra på ett dylikt verk. — Ett
grundligt studium af källorna, sanningskärlek
och sakrikhet äro lika så nödvändiga här, som
annorstädes; och dermed måste förenas ett no-
ga urval af de händelser, som passa, och fram-
för allt behag i framställningen, som måsie vara
fa från allt det, som enligt Grekiska ordsprå-
ket skulle osa af lampan. Om den, som upp-
tecknar häfderna för män, har en obestridlig
rätt att i Synnerhet tala till förståndet, måste
Pe Fe Ja fanan fe MA ön nmacr 3 hatraltanda