banolyst, och framträder åtmiustone icke på ett
störa. de sätt. I synnerhet äro de ohjgsliga
företeslserna af krymplingar och siympade lem-
mar, hvarmed msn fordom sökte väcka medli-
dande, helt och hållet försvuana.
Men om man också icke mer i trängseln hör
det ominösa take care of your pockets, så
vill jag likväl derför icke påstå, att man icke
har all orsak, att gifva akt på sina fickor. Skäl-
mar och bedragare måste fianas i allr stora
städer, och ju strängare uppsigten är, desto sla-
gare blir sveket. Jag for en gång på kuskhoc-
ken, min favoritplats på postvzgoarne, och bak-
om mig satt en ung, vacker fru, med hvilken
j:g mycket talsde, och hvars förtroliga, närman-
de våsende serdeles behagade mig. Då jg kom
hem, fann jag likväl mina fickor helt och hållet
tomma. En af mina vänaer stod en gåog vid
ett Roulettebord emellan tvänne eleganta damer,
och då han ville ta fram sina bankosedlar, för
att växla dem, voro de allesammans bor-
ta. Hau visste bestämdt. att endast hans
qviarliga graonar hade kunnat pluodra honom,
men han hade inga bevis och måste dertöre ti-
ga. För några dagar sedan kom ett fruntimmer
med sir kammarjungfru på angbåten öfver från
Hamburg och stannade vid Custom-house. Se-
daa dess saker voro visiie.ate, skickade hon ef-
ter en vagn, för att föra dem till värdsbuset.
En betjent i livre steg upp på kusksåtet jemte
kuskea, och nu bar detat. Vid ackomsten vill
det bestimda hötellet, bar betjenten ganska or-
dentligt allt sammans in i de anvista rummen,
men först då damen ville packa ur, saknade
bon sitt chatull med penuiogar och dyrbarhe-
ter. För sent mä kie hon nu sitt misstag.
Hon hade trott, att betjenten hörde till vagnen,
under det kusken tog honom för damens iakej.
Kuskar och formån äro hår i allmänhet gan-
ska skickligs, och någon stränghet behöfs också
verkligen, för att båla dem i ordomg. Man
forundrar sig ofta huru vagnarne kunna komma
forbi hvarandra, isynne het på Citjs trånga ga-
tor ; man anser omöjligt, att de ej skola stöa
emot hvarann; men lixväl äro olyckshändelser
sällsynta, hvi ket till en stor del tår tilskrifvas
de Engelska hästarnes otroliga uppmärksamhet,
Hlydakughet och spakhet. När en sådan kolos-
sal öl- eller kolkärra på sina två breda hjul
och dragen af 4, sfter hvarandra spävde mam-
mu:ihlika hästar, långssmt rör sig framåt på de
fullpackade gatorna, och man icke hos dem fin-
per någon styrande makt, så beg iper man icke
huru detta kan villgå förrän man på en af trot-
tvirerne blir varse formannen, som ropar den
ena hästen efter den andra vid namn, och hvil-
ken dessa kloka djur betrakta, så snart någo!
hinder möter, liksom om de ville fråga honom
ull råds. Trottoirerne äro här mereudels gan-
ska breda och hafva der de stöta inill
gatan, en sned stenrand, som utgör yttersta
gränsen för vagnarna. Om en kusk stöter
emot en annan vagn, och det kan bevisas, att
han icke med sitt venstra hjul kört upp på
denna sista stenrand, så måste han ersätta den
ullfogade skadan. Detta har händt mig, och
som lagskipningen i sådana fall är fullkomligt
summarisk, så är kuskarnes uppmärksamhet o-
trolig. En stor hjelp har man äfven af den
goda stenläggningen; i många församlingar äro
gatorna makadamiserade, emedan det beror af
hvar och en församling, huru den vill lägga si-
na gator. Isynnerhet är likväl hästarnes lätt-
styrdhet och deras goda behandling af kuskar-
na orsak, att denna förbistring icke oftare leder
till farliga katastrofer.
Man ser icke sällan vagnar, körda af frun-
timmer. En Cab — hvilket ord är en förkort-
ning af Cabriolette, med den skillnad, att två
personer sitta inuti, och kusken hänger bred-
vid — äfvensom ridhästar, ser man ofta på de
folkrikaste gator utan all tillsyn vänta utanför
portarna. Men om en gång dessa ädla djur
TIförlora fattningen, så uppkommer vanligen nå-
gon svårare olycka. Jag var för ett par dagar
;Isedan vittne till ett ohyggligt uppträde af dett:
.Islag. En Cab for i vild brådska utföre en a
; hufvudgatorna och stötte med sådan våldsam-
Ilhet emot en vagn, att kusken föll af. Hästar
I Ine började nu skena. Betjenten räddade si;
lyckligt. Ett ungt fruntimmer försökte stig
ned öfver betjent-sätet och bröt dervid axel
bladet. Den andra unga damen ville frälsa si
I på kusk-bocken. Det var förfärligt att se, hu
ru hon der vacklade och ropade på hjelp