Article Image
förhållandet i grannriket, hvarest begär efter rikedom, falhet ech procentare-spekulationer fattat sjelfva th onens högsta omgifningar, förgiftat statens hela dministration och undergaft det sköoaa landets alla moraliska stödieunkter. Sjelfständighetens känsla är gaaska mäktig, redan hos det Engelska barnet, och det tål ingr nycker eller godtycklig behandling, varel sig af hvem som heist. Fäderna derstädes bemöta också sila barn med en aktuing och ett föriåroende, som uästan icke känner några gränsor. I sjnnerbet åtojua flickorna. en utmärkelse och en frihet, som de ej ega någon annorstädes, och exempen på denna sköua företrädes-rattighets mis bruk äro sällsynta. Medelkiassen str framför sllt högt i England, och denna ak niogsvå da klass visar, att det vackra könet aiven så väl kan förd aga fiibeten, som det så kallade starkare. Familje fäderna visa en g annliagenhet och ariighet mot sina emanciperade dötrar, som tjena till rättesnöre för dea stora publikens förhållande. Också är uppmärksamheten mot fruntimren ganska stor hos alla stånd 1 England; sjelfva de taltösa olyckliga varelser, som natetd stryka omkriag gatorna, för att skaff. sig födan, stå under medlidanadets skydd, och det vore ej rådhgt för någon msn, att på ett bru alt sätt afvisa deras närgångenhet. Den på sådant sätt hos. hela nationen alstrade sjelissändighetskänslän, är; som -man lätt kan förs å, vida mer: prononcerad hos männerna, och skulle kunna bli besvärlig om icke det allmåana medve andet af frihet grundade sig på djup aktning för andras rätt, och på lydnad for lagerme. Deraf kommer det, att man här väl i första ögonblicket saknar den fransyska polituren och dessa så fina och angenäma former, som ger sammanlefuaden i Frankrike så mycket behag Men bar man forst iärt känna folkets karakter, har man vänt sig vid dess sat att vara, och vid några små egenheter i det offeatl ga lifvet, så fiusner man sig till och med bättre hir än i Paris, då man icke behöfver gifva aodra, bvad man af dem icke emoitagit. Det skule häårstades taga sig besynnerligt ut, om man, vid det oupphörliga sammanstötandet på gatorva, hvarest d ghgen halfannan million: menniskor, till största delen i de ang-lägnaste äender, strömma fram och tillbaka till fots, ull häst, och i oräknebga vagoar, ville bedja om furlåtelse, eller fordra en förklaring för hvarje gifven eller undfången knuff. Engelsm nnen antager på förhand, att hva je sådant sammanträff.nde, till och med i sällskspsrummen , alltid sker ofrivilligt, och skulle icke ens vilja höra af någoa snoan uitydning. Sålunda är det ett antaget bruk, att de ät höger gående, hålla sig närmast husen. Man kommer väl äfven fram, om man icke vet detta, men man stöter oupphörligt emot någon, utan att likval derfore fi höra ett ord af owålighet. Engelsmännen anses af feåmlingar för ohöfliga, emedan de icke stanna och svara, när man af dem på gatan begär upp!ysmingar; men nästan hvar och en, som går här, har angelägna göromål, och som främlingarne vanligtvis sällan förmå göra sig fullkom igt begripliga, så måste den i sin gå-g uppebållue, snart förlora tålamodet, när han icke ser någon möjlighet att hjelpa, och låter derföre den trågande stå. Men om man inträder i närmaste bod, så är man säker att finna den gruuvdligaste upplysning. Tiden är här dyrbarare, än någorstädes, och på minuten hoptränger sig ofta en hel lenads lycka. Allt är här praktiskt, och allt skyndar till ett stort gemensamt mål: hvars och enas välfärd. Denna riktning måste följaktligen äfven uppfostran taga, ech uppfostrings-anstalterna i England äro derföre så intressanta, emedan de innehålla allt, som kan sätta menniskans moraliska och fysiska driffjadrar i verksamhet. 1ondons tslrika välgörenhets-anstalter äro tillsäckligen bekanta; men de stora upfostringshusen för marinen och armgen Woolwich och Chelsea åstadkomma nästan det otroliga i den kroppsliga färdighetens utveckling. Gossan af 7 till 8 år klättra här barfotade uppför de högsta master, svinga sig upp 1 en svindlande höjd från ena stången til den andra, och störta sig åter hufvudstupa ned derifrån. Den som sett dessa öfvingar, för honom är Engelska marinens djerfhet icke mer någon gåta. Denna kroppens utveckling öfvergår äfven till de högre klasserne, och kan icke förfela sin verkan på karakteren i allmänhet:

12 juli 1836, sida 3

Thumbnail