förhållandet i grannriket, hvarest begär efter
rikedom, falhet ech procentare-spekulationer
fattat sjelfva th onens högsta omgifningar, för-
giftat statens hela dministration och under-
gaft det sköoaa landets alla moraliska stödie-
unkter.
Sjelfständighetens känsla är gaaska mäktig,
redan hos det Engelska barnet, och det tål in-
gr nycker eller godtycklig behandling, - varel
sig af hvem som heist. Fäderna derstädes be-
möta också sila barn med en aktuing och ett
föriåroende, som uästan icke känner några grän-
sor. I sjnnerbet åtojua flickorna. en utmär-
kelse och en frihet, som de ej ega någon an-
norstädes, och exempen på denna sköua före-
trädes-rattighets mis bruk äro sällsynta. Medel-
kiassen str framför sllt högt i England, och
denna ak niogsvå da klass visar, att det vackra
könet aiven så väl kan förd aga fiibeten, som
det så kallade starkare. Familje fäderna visa
en g annliagenhet och ariighet mot sina eman-
ciperade dötrar, som tjena till rättesnöre för
dea stora publikens förhållande. Också är upp-
märksamheten mot fruntimren ganska stor hos
alla stånd 1 England; sjelfva de taltösa olyckli-
ga varelser, som natetd stryka omkriag gator-
na, för att skaff. sig födan, stå under medli-
danadets skydd, och det vore ej rådhgt för nå-
gon msn, att på ett bru alt sätt afvisa deras
närgångenhet.
Den på sådant sätt hos. hela nationen alstrade
sjelissändighetskänslän, är; som -man lätt kan
förs å, vida mer: prononcerad hos männer-
na, och skulle kunna bli besvärlig om icke det
allmåana medve andet af frihet grundade sig på
djup aktning för andras rätt, och på lydnad for
lagerme. Deraf kommer det, att man här väl i
första ögonblicket saknar den fransyska politu-
ren och dessa så fina och angenäma former,
som ger sammanlefuaden i Frankrike så myc-
ket behag Men bar man forst iärt känna fol-
kets karakter, har man vänt sig vid dess sat
att vara, och vid några små egenheter i det
offeatl ga lifvet, så fiusner man sig till och med
bättre hir än i Paris, då man icke behöfver
gifva aodra, bvad man af dem icke emoitagit.
Det skule häårstades taga sig besynnerligt ut,
om man, vid det oupphörliga sammanstötandet
på gatorva, hvarest d ghgen halfannan million:
menniskor, till största delen i de ang-lägnaste
äender, strömma fram och tillbaka till fots,
ull häst, och i oräknebga vagoar, ville bedja
om furlåtelse, eller fordra en förklaring för hvar-
je gifven eller undfången knuff. Engelsm nnen
antager på förhand, att hva je sådant samman-
träff.nde, till och med i sällskspsrummen , all-
tid sker ofrivilligt, och skulle icke ens vilja
höra af någoa snoan uitydning. Sålunda är
det ett antaget bruk, att de ät höger gående,
hålla sig närmast husen. Man kommer väl äf-
ven fram, om man icke vet detta, men man stöter
oupphörligt emot någon, utan att likval derfore
fi höra ett ord af owålighet. Engelsmännen an-
ses af feåmlingar för ohöfliga, emedan de icke
stanna och svara, när man af dem på gatan
begär upp!ysmingar; men nästan hvar och en,
som går här, har angelägna göromål, och som
främlingarne vanligtvis sällan förmå göra sig
fullkom igt begripliga, så måste den i sin gå-g
uppebållue, snart förlora tålamodet, när han
icke ser någon möjlighet att hjelpa, och låter
derföre den trågande stå. Men om man inträ-
der i närmaste bod, så är man säker att finna
den gruuvdligaste upplysning. Tiden är här dyr-
barare, än någorstädes, och på minuten hopträn-
ger sig ofta en hel lenads lycka. Allt är här
praktiskt, och allt skyndar till ett stort gemen-
samt mål: hvars och enas välfärd. Denna rikt-
ning måste följaktligen äfven uppfostran taga,
ech uppfostrings-anstalterna i England äro der-
före så intressanta, emedan de innehålla allt,
som kan sätta menniskans moraliska och fysi-
ska driffjadrar i verksamhet. 1ondons tslrika
välgörenhets-anstalter äro tillsäckligen bekanta;
men de stora upfostringshusen för marinen och
armgen Woolwich och Chelsea åstadkomma nä-
stan det otroliga i den kroppsliga färdighetens
utveckling. Gossan af 7 till 8 år klättra här
barfotade uppför de högsta master, svinga sig
upp 1 en svindlande höjd från ena stången til
den andra, och störta sig åter hufvudstupa ned
derifrån. Den som sett dessa öfvingar, för ho-
nom är Engelska marinens djerfhet icke mer
någon gåta. Denna kroppens utveckling öfver-
går äfven till de högre klasserne, och kan icke
förfela sin verkan på karakteren i allmänhet: