bugoing, hvarmed H. M. helsade nå:onalgar-
det, räddade hans lif. att skottet gick lost just
i det ögonblicket, och att kulan gick blot nå-
gra tum öfver H. M:s hufvud. Att någon sla-
git uudan geväret, såsom förs: uppgafs, är fö-
ga trolig, då ingen anmäl: siva aaspråk på
slag-t, hvilket säkerligsr icke uteblifvit, om
berättelsen varit sanu. Auodra påstå, at ko-
nungen sett geväret och hastigt böjt sig undan,
hvarvid Dreotimn;sen, förskräckt af dea hastiga
rörelsen, lutat sig åt sin gemål, då kuian gått
närmare henne än honom.
Ehuru man icke hittat, knappast sökt nå-
gra medbroisliga tll Alibeaud, har man dock
gripit en person, som maa synes ämna be -
handla något ailvarsammare. Denne är enj
Fraysse elier Frey, som varit vän med A.
och någoa tid hyst honom hos sig sam
korrespond-rat med hoaom. Två bröder finns, !
af hvilka den ene uppeholl sig nira Bourdeaux. ji
Genom Telegr-f afgick hefallniag om hans häl
tande; och han iufördes till Paris, men läcer haf-;
va gjor: så väl besked för sig, att han fått Iodi-
te om snar befrielse. Den yogie brod:en der2-
mot är insatt på La Force.
Alibeaud skryter och !jager, såsom man lärt
kan vänta sig. Han skall hafva talat om 20
(enl. anda uppgifter 20,009) lika sinnade med!
honom, hvilka ssulle verks:alla, hvad haa för-:
gäfves försökt. En annan berättelse innetåller, i
det han ska!l hafva sagt: endast den häudel-
se, att mist namn börjas med A., har jag art.
tacka för den äran att vara den förste; det öft-
riga alphsbetet kommer efter.
Stora deputationer, med långa tal och mycket
smicker och devouement, hafva naturligtvis in-;
fuomt aig i Tuillerieraa, att Jyckönska. —
Stor fråga är älven, hvad man skall göra sig ef,
hela häsdelsen. Jour. des Debais och någa;
hans trosförvandter insinuera, att de daktrinäre:
borde åter få styrelsen i sina kraftiga hinder.
Eit ganska efteriäakligt projekt har äfven som-
mit i svang, neml. att koaung Ludvig Filip, 1
likhet med sina öfriga höga bröder och vänser,
må få sig et garde. H. M., des förstås, skju -
ter ifrån sig md båda bänder ett så impopu-
lärt förslag. — Få se emelieriid, om icke öomhe-
ten för statens väl sluligen förmår H. M. at,
ehuru. med motviija underkasta sig det nödvän-
dige2 ouda. Förslaget skall komma !råa Guizoi. )
— Anmärknaiogsvärdt år, att den nuveraade mi-
mstörens organer på der högsta tillstyrka nåd
och försonlighet. ;
Spanien. i
Den nya ministeren synes icke mera stå så:
säkert som i bö jan. Då Hertigen af Pavas.
såsom in ikes minister nyligen förel.de D ott-:
ningen till underskrift ett dekret, rörande U.i-
versiteiets i Acala flytteing till Madrid — en
allt sedan år 1822 påänkt åtgärd — vägrade
hon, uten at uppgifva ors k, ati uvderskrifva,
detsamma. Sådant gjorde Herigen icke li et;
förvånad, och man väntar nu flera dylika de-.
confituer för ministraraa, ty Drottniogen skallj
ha yturat, att bon önskade bli af med det,
dummsi poecket, för aut kurna utnämna et an-
nat kabinett, hvari Proceres, Hertigen af Gor
och Grefvs Mmijo, hvilka tilböra g-mla Grand-
familjer, skola iaträda. Herr Isturiz var utom
sig af förarge!s, men hade likväl låtit öfverta al
sig alt tills vidare qvarstadna i minis!C. en.
Grandezzan skall hafva hållit en sammankomst
i Madrid, för att rådslå om reclisersnd t af dess
anbud att garantera en edel af statsskul!fea ge
nom intecksing i sina gods. Det nämnes e-
med!ertid icke, hysd beslut man fat:at.
Censuren i Madrid utstryker nu mera utan all
barmhertighet hvarje uppsats i tidnngarna, hvari
något förekommer till Mendizabals fö svar eller
beröm, äfvensom hva.je, om än aldrig så lind:igt
tadel öfver det nuvarande kabinettet, hvaremot
de ministeriella bladen, serdeles Espanol, tillåtes
dagligen kringsprida de gröfsta smäde!ser mot
den jafgångna ministoren.. Times innehåller
tvenne artiklar, hvari detta censurens förfarande
å ett ganska moderat sätt Tamställes, men hvil-
ka icke fingo införas.
Sistnämnde blad anmärker, vid frågan om de
tre politiska partier, som nu dela Spanien, nem-
hgen Carlistern2, Afrancesados eller de servila och
de Liberala, att de förstnämndes kraft var nästan
alldeles bruten och deras skaror till en stor del
skingrade då Afrancesados, till hvilka Cordova hör
märkte, alt deras system hotades, om de liberala
segrade, och derföre gerom sina iänkor lyckats
att åstadkomma den nuvarande krisen. De bi-
Jo kt Ia Tanka mINIStere NS Utnämnan-