ninger. anlände till Spanien, fann hon hela det gamla, stränga ceremonielet rådande derstäde . Hon var i Neapel uppfödd efter helt andra åsigter och intagen af en nästan religiös vördnad för de Fransyska bruken. Det blef således en stor skandal för de goda Castilianerna, då deras Drottning klädde sig, icke efter Spanska, utan efter Fransyska moder, och icke bar slöja eller mantilla, utan hatt och shawl. Man tadJade mycket den unga Drottningen för det hon icke följde Prinsessans af Saxen, Ferdinards förra gemål:, exempel. Som imedlertid Chrisima icke saknar älskvärdhet och förstått göra sig vänner, så förlät man henne slutligen hennes griller, och smånigom härmade till och med några damer hennes förderfliga exempel, i det de antogo Fransyska moder, eburu med åtskilliga förändrivgar. För sin smak för den Fransyska toiletten har Drottningen att tacka en amsell Lemercier, som i Madrid höll en modehandel, och hvilken hon sedermera fästat vid sin person såsom första Cararista. Hon är från Sodra Frankrike, ännu utg och tämmeligen vacker, derjerzte liflig, driftig och likasom skapad för intrigen, hvarigenom hon gjorde sig högst nyttig för Drottningen, som hon hjelpie att insöfva Ferdinands svartsjuka och råaddade ur mången förlägenhet. Hon har således vunnit sin Monarkinnas hela förtroende och till och med Sennor Munozs vänskap, hvilken har de största förbindelser till hepne. Det var nemligen hos henne, som det första möte egde rum, hvilket afgjorde hans öde. Denne gunstling har imedlertid att tacka Ferdinands svartsjuka för mer, än han står i förbindelse för hos Mamsell Lemercier, ty konungens svartsjuka befriade bonom från en rival, hvilken eljest skulla kunnat blifva ganska hinderlig för haas fortkomst. Det var Don Louis de O..., en ung, utmärkt man, med ett intagande väsende, sov Drottningen ganska gerna såg. Ferdinand blef en gång varse från sitt fönster, huru han i trädgården vid Aranjuez, med något för varmt galanteri, erbjöd Drottmnger en blomma; han lät derföre samma afton arrestera honom och föra honom till Cuba, hvarifrån han icke återvände, så länge Ferdinand lefde. Sennor Munoz och Sennora Lemercier lefva i det bästa förstånd och dela med hvarandra Drottningens frikostighet, hvil ken, ehuru icke slösaktig, försett sin Camarista med ganska anständiga inkomster. Det inre i Pardo och La Granja är otillgängligt. Den, som åtminstone icke är minister eller sändebud, kan endast med svårighet valkas Drottningen; men den, som har mamsell Lemercier:s rekommendation, erhåller lätt audiens. Christina älskar mer det indragna lifvet, än ensamheten, och de smärre cirklarne Imer än stora verlden. Hennes umgängeskrets lär således inskränkt. Några hofdamer, som gerina vilja skratia, några grander, som äro fiiare i sitt sätt att vara än de andra, såsom hertigarI ne de Oss .., de S. F..., de R—s 0. s. v. I några unga gardes-oflicerare, vänner till Munoz, i dessa allena erhålla tillträde till Drottningens förtroliga krets. Man säger till och med, att Hertigen af R—s för några ögonblick ersatt sin vän Munozs plats, under det Fru Hertiginnan I sin sida bar en kock till vän, som hon, genom Drottningens ynnest och Hertigens under. stöd, vetat att förhjelpa till penningar och äreställen. Man försäkrar, att i denna utvalda kret: förefalla stundom otroliga saker, hvilka mir penna icke vill anföra. Så mycket synes imedlertid vara säkert, att man inom La Granj stundom öfverskrider en otvungen förtrolighet gränser. Cordova, som är nära lierad me Munoz, har, under sitt vistande i Madrid, äf ven varit inviterad till Drottningens boudoir och som belöning för hans medverkan till Men dizabals störtande, har H. M. skänkt honon en präktig solitär. Detta är den andra ringen han erhållit från hennes konungsliga band; oc han bär dem begge på sitt finger. Drottnin Christina tycker om att äta godt och ännu me att dricka goda vmer; hon ger företrädet, blan de Fransyska, åt Champagne och bland d Spanska åt Val de Pennas. Hon har låtit för ot 1 AA cf AAA fl DPDansdaaase ARh Al on FP SE