honxom beviljade permission gått till ända, och af Hr
Premier-Löjtnanten Engelhart det v. Schantzska saken
ej gifvit ringaste anledning till inresan.
Hr Premier-Löjtnanten Gosselman todde sig äf-
ven, churu icke tillfrågad, böra tillkännagifva att orsa-
ken för hans anländande till Stockholm under berörde
tid va.it att få upplysning huru han skulle förhålla sig.
vid tryckningen af ett signal-bref, med hvars öfversätt-
nivg Hr Piemier-Löjtnanten då varit sysselsatt.
Enär Svaranderne i sin förklaring anfört att de,
gervom Hr Premier-Löjtnanten von Schantz, utlåtande
vid sammanträdet den 7 Januari, blifvit fulleligen öf-
ve: tlygade om verkligheten af hans föresats , men bemäl-
de Hr Premier-Löjtuant nekat sig då hafva sagt eller
medgifvit det han skulle taga afsked, hegärde Actor att
Sv.randerne nu ville uppgifva hyarifrån de hämtat an-
ledningen för den tydning, som skulle Hr von Schantz
devigenom utfäst sig ull aflskedstagande och sedan de
svarat att ordalagen i Hr PremierLöjtnantens yttrande
vid berörde tillfälle gitvit dem fullt skäl för en sådan
fö; modan, önskade Actor att få upplyst hvarföre Sva-
rar:derne å sammanträdet den 29 i samma månad velat
påbörda Hr Premier-Löjtnanten von Schantz det han
utlist sig att taga afsked om de fleste af hans kamra-
ter ansago honom hafva genom sitt förhållande till Kon-
sul Bersemann förnåarmat korpsens vardighet.
Hr Grefve von Platen yttrade at det icke vore
fråga om hvad man sökt göra utan blott om hvad som
uträttats, och han önskade att, för ett redigare bedö-
mande af frågan , endast få hålla sig till hvad Hr Pre-
mier-Löjtnanten von Schantz sjelf sagt, eller att Sva-
randerne sökt öfvertyga honom att han skulle hafva lof-
vat taga afsked — de voro således icke tillvitade att
hatva velat tvinga Hr Premier-Löjtnanten till afskeds-
tagande utan endast att hafva velat öfverlyga honom om
ett gifvet löfte, och deruti låg, enligt Hr Grefvens för-
menande, icke något straffvärdt; i öfrigt begärde Hr
Grefven att nu få göra Hr Premier-Löjtnanten von
Schantz några frågor, hvilka framställdes och besvara-
des på sätt som följer.
Första frågan: Kan Hr Premier-Löjtnanten von
Schantz säga att någon bland Svaranderne uppgifvit sig
äga rätt att tvinga honom till afskedstagande eller har
ens uttrycket taga afsked vid något tillfälle blifvit af
dem begagnade.
Svar: Nej, men de åtgärder, som ägt rum ansåg
Premier-Löjtnanten åsyfta hans afskedstagande.
Andra frågan: MHMvarigenom kan Hr Premier-
Löjtnanten påstå Svaranderne vid sammanträdet den 29
Januari sökt öfvertyga honom om att han förut gif-
vit sitt löfte om afskedstagande då ingen nämnt något
sådant ?
Svar: Genom den sskrift som Hr Premier-Löjt-
nanten von Steijern uppläst och som innehållit att Hr
Premier-Lojtnanten hos Hr Amiralen m. m. Grefve
Cronstedt skall sagt det han endast velat hafva en yt-
terligare opinionsyttring.
Tredje frågan: Då Hr Premier-Löjtnanten von
Schantz uppgifvit att han ej riktigt fattat berörde skrif-
velses innehåll, huru kan han då påstå att densamma
icke lästs till sluts? -
Svar: Det hade förefallit Hr Premier-Löjtnanten
som brefvets läsning blifvit afbruten.
Fjerde frågan: Lyckades det Svaranderne att öf-
vertyga Hr Premier-Löjtnanten att han gifvit) ett sådant
löfte, som förut nämnt är?
Svar: Nej.
Femte frågan: Hvad åtgärd vidtogs då af Sva-
randerne för att söka öfvertyga Hr Premier-Löjtnanten?
Svar: Ingen annan än den redan förut nämnde ,
eller genom skriftens uppläsande.
Actor begärde att Hr Premier-Löjtnanten Friherre
von Knorring måtte uppvisa för Krigs-Rätten de bref,
som Hr Premier-Löjtnanten von Schantz till Hr Fri-
herren aflåtit efter den 7 Januari och hvilka innefattat
begäran om ett ytterligare sammanträde, samt, då Hr
Friherre v. Knorring förklarade sig icke mera hafva
dessa skrifvelser i hehåll, att Hr Premier-Löjtnanten
von Schantz, derest han ägde några concepter till sam-
ma skrifvelser, skulle dem uppte.
I anledning häraf ingaf Hr Premier-Löjtnanten von
Schantz följande 2:ne skrifvelser i koncept: Till slut-
ligt afgörande af den affär, för hvilkens hehandling jag
blef anmodad möta kamraterne sistlidne Thorsdags för-
middag kl. 9 uti Nya Båtsmans-kassernen, får jag anhålla
att kamraterne inom graden blifva averterade att jag nu
är i tillfälle gifva dem tillkänna mitt beslut i ämnet;
då de genom förnyad sammankallning dertill bereder mig
möjlighet, hvilket sammanträde jag önskar måtte blifva
med det snaraste och hvarom jag benäget torde blifva
underrättad. Stockholm den 13 Jan. 1836.
Sedan jag hört sägas alt mitt yttrande vid sam-
mankomsten sistlidne Thorsdags morgon att om den
då uttalade äsigt af affären vore kamraternes tanka, så
ehuru jag ej delade den, skulle naturliotvis deras ma
—