I hända kan således den förklaring Hr von Schantz ge-
nast efter skrifveisens uppläsande afgaf, eller att det der-
uti uppgifne förhållandet vore osannt, tillskrifvas den
ringa uppmärksamhet Hr von Schantz skänkte dess in-
nehåll. Derna förmodan står likväl i strid med hvad
Hr von Schantz i sin sedvare inlaga yttrar, med afse-
ende på det samtal han ägt med Grefve Cronstedt, och
som den aktning och vördnad Hr von Schantz säger
tillåta honom att förklara en sådan persons underrättelse
för osann, utan att fatta dess innehåll, så torde anled-
nngen till Hr von Schantz svaga fattningsförmåga nå-
gorlunda ligga i klar dag. Emellertid synes uti ofvan-
nämde skrifvelse, så väl anledningen till sammankom-
sten som till dess beviljande från vår sida. fr von
Schantz förmodan att dess föregående bref samt deri
uppgifae skäl för ett sådant sammanträde, hvilka alla
blifvit afslagnue, skulle bättre ådagalägga sammanträdets
ändamål, än de grunder, hvarpå det blifvit beviljadt,
är af en serdeles natur. Det gläder oss äfven att ge-
nom framläggandet af oftanämde skrifvelse tro oss haf-
va visat, att det af en förman gifna löftet till Er von
Schantz att söka med öfvertalande skäl bereda en
sammankomst ; eller, såsom fir von Schantz troligen
endast för att ge mer bestämdhet åt begreppet inom pa-
renthes uttrycker sig, icke genom befallning, blifvit
äfven af en annan förman uppfyldt.
Hvad beträffar anmärkningen emot min, Gossel-
mans, försgätenhet af förhållandet under penningar-
nes negocierande i Stettin, får jag blott förklara, att
mitt minne så mycket mindre kunnat svika, som lyck-
ligtvis en promemoria finnes, hvilken, utom det den
under tiden kunnat styrka nämde sinnes förmögenheter,
äfven nu vittnar om dess riktiga utsago. Denna min-
neshjelp är nemligen Konsul Bergemanns räkning på
ångfartyget Gylfes utgifter i Stettin. Den är hvarken
uppsummerad eller qvitterad i Preussiskt utan i Svenskt
mynt, och inskränker sig icke till de af von Schaniz
lemnade 110 Rdr Pr. kurant, utan går ända till 602
Rdr Svenskt Banko, hvilka också såsom betalning äro
: qvitterade derå. Häraf följer, att jag icke behöft anlita
von Schantz om några penningar, för att undgå det
obehagliga att i mina räkenskaper med Förvaltnin-
gen af Sjöärenderna beräkna kurs-förhållanden
m. m., eler undanrödja det obehaghga af en något
vidlyftigare redogörelse, hvilket, enligt von Schantz)
uppgift, skulle varit motivet till min begäran om hans
understöd. Tvärtom gjorde desse oftanamde fatala
Preussiska Dalerna — just för beräkning af kurs-
förhållanden, redan vid detta tillfälle, mera besvär,
än den större delen af summan, hvilken liqviderades i
Svenska Bankosedlar. Lägges nu härull att jag, om ic-
ke till fullo, åtminstone ännu mycket närmare, kunnat
betala Konsul Bergemanns räkning med öfverblefaa
Svenska penningar, hvarmed de tvenne följande dagar-
ne liqviderades lotspenningar genom Calmare sund och
Stockholms skärgård samt 6 famnar ved i Calmar, så
faller det sig temmeligen klart, att, om det lärer
blifva svårt lagligen styrka hvilkendera urpgift är
med sanningen öfverensstämmande, man likväl i .
dessa facta har säkrare ledning för sin opinion i tby
fall, an den af von Schantz åberopade klarheten och
rimligheten eller en mycket större probabilite
Men utom dessa direktare skäl, finns en annan omstän-
dighet, hvilken, åtminstone för dem som känna vanlig
praxis så väl på Kronans som enskildas fartyg icke är
mindre upplysande. Kan man nemligen förmoda, att
en befälhafvare på ett fartyg skulle anlita en annan per-
son om att negociera penningar ull betalande af en del
af fartygets utgifter, då han sjelf har mycket lättare att,
för få ord och ännu färre penndrag, erhålla, icke al-
lenast denna del, utan till och med hela detta belopp.
Det finnes knappast mer än ett sådant fall möjligt, ehu-
ru just ändå icke så troligt — förutsatt, att ingen su-
percargör medgifves på Kronans fartyg — och detta
vore om fartyget låg i en långt aflägsen hamn, der man
råkade ut för en kommissionär, hvars tungomål Far-
tygs-Chefen ej vore mäktig, men hvilket deremot kup-
de talas af den supponerade tredje personen. Detta
var likväl icke händelsen i Stettin, ty Hr Bergemann.
talade icke allenast Tyska och Fransyska, utan äfven
Spanska och Engelska, så att nästan hvilken skeppare
som helst hade temmelig godt tillfälle att taga sig fram
med honom, utan att behöfva anlita en tredje persons
beredvillighet.
Hvad åter angår min högst oriktiga framställ-
ning om att von Schantz yttrat sig, i egenskap af
— — — MMMM - —— — — - 0.