som endast ägde detta till föremål och påföljd. Grän-
sen för uppgifter i detta fall skulle på sådant sätt må-
hända kunna utsträckas ända derhön, att hvad två el-
ler tre kamrater sig emeilan yttrat i denna ryktbara
affär skulle läggas i dagen, oaktadt det på Hr von
Schantz ställning ej ägde mera inflytande, än det of-
vannämda sammanträdet.
Vidkommande det bestarada förnekande, hvarmed
Ur von Schantz ansett sig kunna möta vår berättelse
om förleppet vid sammanträdet den 7:de, finnes det ej
för oss någon möjlighet att kunna ådagalägga sannin-
gen af vår förklaring, till hvilken vi helt och hållet
hänföra oss såsom med rätta förhållandet öfverensstäm-
mande, då vi ej kunna genom vittnzn bevisa hvad som
endast af parter åhörts. Emellertid torde det rum för
medgifvanden , hvilket fir von Schantz lemnar, genom
att i slutet af denna del af sin förklaring, hvilkea bör-
jar med ett så bestämdt förnekande af vår uppgift in-
föra ett härmed må nu vara huru som hetlst, göra
det af oss alla emot homom ensam viisordade förhål-
landet åtminstone något mera tänkbart , än Hr von
Schantiz synes vilja medgifva, att vid ett tillfälle af
denna beskaffenhet uteslutande bedöma saken efter hvad
sannolikt synes, såsom Hr von Schantz antyder, kan
städse vara att spela ett högt spel om rätt och sam-
vete. Om deremot en någorlunda grundlig kännedom
om de handlande personernas karakter dervid kan
komma till ledning, blir afgörandet oftast både lätt och
rättvist. Med lugn underkasta vi oss en så beskaffad
sakens pröfning.
Det förhållandet, att ett skrif-fel uti vår förklaring
iesmygt sig, då den 24:de, i stället för den 29:de Ja-
nuari, deruti angifves såsom dagen för det sista sam-
manträdet, har af Hr von Schantz Blifvit begagnadt, för
att framkasta den förmodan, att en annan, som han
hört sägas, honom rörande sammankomst emellan den
7:de eeh 29:de Januari ägt rum, hvartill kamraterne
af mig, Coijet, skulle blifvit kallade. Det borde ej
falla Hr von Schantz oväntadt, om;, efter de tilldragel-
ser, som inträffat, hans kamrater skulle tillfälligtvis el-
ler genom öfverenskommelse ofta sammankomma, utan
att dess person dervid vore påräknad. Hvad slutsats
Hr von Schantz deraf må draga, bör den dock ej kun-
na leda dertill, att vi skulle äga för honom redogöra
för sådana sammankomsters ändamål. Emellertid, på
det att det hemlighetsfulla språk, hvarmed man stun-
dom söker att väcka nyfikenhetsbegär hos andra, måtte
förlora den beräknade effekten, förklara vi bestämdt, att
emellan den 7:de och 29:de Januari intet sammanträde
oss emellan ägt rum, för att ge Hr von Schantz affår
någon ytterligare behandling.
Innehållet af det skriftliga anförandet, Hr von
Sehantz i sin förklaring säger mig, von Steijern, hafva
uppläst vid sammanträdet den 29:de var det meddelan-
de från Amiral Grefve Cronstedt till mig, Knorring,
på grund af hvilket jag ansåg mig böra sammankalla
graden. Det upplästes på min begaran af von Steijern,
och lyder sålunda:
Premier-Löjtsant von Schantz har i ett samtal
med mig begärt min bemedling att erhålla ett samman-
träde med sina kamrater af graden, Oaktadt jag hört,
det detta hittills blifvit honom förnekadt; och jag ej
kan annat än gilla de grunder, hvarpå detta afslag blif-
vit stödt, har jag dock trott mig böra tillstyrka det-
samma , då von Schantz vid ofvannämnde tillfelle till
mig förklarat, att han endast önskade att:få en ytterli-
gare opinions yttring af graden, hvarefter han sedan
ville rätta sitt handlingssätt. Jag erbjöd mig väl att
söka i detta afseende genom ett sammanträde af korp-
sen, skaffa honom en högre talande opinions yttring,
men fr von Schantz undanbad sig detta och begärde
blott min bemedling till ett möte med Premier-Löjt-
nanterne. Då härigenom synes kunna erhållas ett slut
på denna obehagliga affär, anser jag mig böra föreslå
Hr Baron att villfara Hr von Schantz? önskan, i att
för detta ändamål ernå!la det! äskade sammanträdet.
Detta kan ingalunda stå i strid med det afslag Herrarne
i detta afseende förut uppgifvit, då skälet! för denna
hans förnyade anhållan blir kändt, till hvilket ändamål
jag autoriserar Friherrre Knorring att vid sammanträdet
uppläsa detta för kamraterna.
Att Hr von Schantz så väl påminner sig och med
sådan begärlighet synes omfatta att få ge tillkänna, det
något annat än dess egen och dess försvarares skrifter
vid tillfället upplästes, står i fullkomlig öfverensstäm-
melse med den oförmåga att uppfatta ofvannämde skrif-
velses innehåll, hvilken Hr von Schantz antyder. Må-
