volution kostar mycket eller litet — svarar jag om den leder till lycka, till förderf, till ära eller förnedring — det beror derpå huru de personer behandla den, i hvilkas händer ledningen af densamma lägges. Ja! revolutionerne äro dyra, när raan söker leda dem från deras mål, låta dem förneka deras urspruug. Jal de kosta mycket, de kosta mer, än de äro värda, när man af en stor, nationell, omätlig, djuptberydelsefull händelse gör en blott hofhandelse, när man är oförståndig nog ait förklara , att man blott af det skälet valt den nuvarande tron-innehafvaren, emedan han stått närmast den afsatte tron-innehafvaren, när man företager sig att bibehålla sakerna, så väl som personerne! Ja! revolutioner kosta alltför mycket, om mean vänder dem, när de göras af alla för alla, till enskild fördel för några få! Ja de kosta alltför mycket, när de råka i händerna på menniskor, som åierkommit till Frankrike med de främmande armeernes bagagevagner, som i atället för natronal-suveräniteten inskjuta sitt quasi-legitimitetssystem, ersätta missbruk genom missbruk, privilegier genom privilegier. Napoleon skref på S:t Helenas klippa: Nu, då mitt välde är förbi, skall revolutionen, eller fastmer de ideer, ur hvilka den utz:åit, återtaga sitt förra lopp. Om ej kraftfulla, skickliga och förvågna händer gräfva strömmen ett aflopp, så skall den sjelf skapa sig en bädd, och förstörande rycka med sig allt i dess grannskap. Napoleons profetia sågo vi redan uppfylld 1830. Och ännu vidare skola de idger, ur hvilka revolutionen utgick, fullfölja sitt lopp. Förvägna händer ser jag väl, som gerna skulle vilja anvisa den en bädd, men förgäfves skådar jag omkring mig efter de skickliga. Revolutionens princip var demokratisk ; Napoleen, denna prinaps förstfödde son, blef henne otrogen, och — han föll! Skulle våra nuvarande maktägande, otrogne sin princip liksom han, vara starkare än han? Skulle de besitta mera snille, större rykte, så att de kunde boppas triumfera der, hvarest han föll? —— Låtom oss icke glömma, mina Hrr, hvad nationen gjort, och hvarföre hon gjort en revolution; ty blott när vi stadse ihågkomma detta, skall det Jyckas oss att öfvertyga nationen, att hon icke behöfver börja å nyo. (Fors. följer). PED ARTIN rt REN SPURS ITNE AON