I RR rn nn nn -
för belåtenhet, att en af nationen vald re-
gering blott kostar 9 millioner mindre än den,
som pitrugades oss af de främmande bajonet-
terne? Jag, mina Herrar, skulle blygas att brö-
sta mig öfver en sådan jemförelse; ja! jag måt-
te öppet tillstå, att om det finauciella resuitatet
af vår ärofulla revolution skulle inskränka sig
till en lumpen besparing af 9 millioner, jag då
— äfven utan att taga i betraktande alla andra
bedragna förhoppningar — skulle anse mig bö-
ra bedja Gud och mina medborgare om förlå-
telse for hvad jag medverkat till derna revolu-
tion. — — Men det är icke ens sannt, att
dessa lumpna 9 millioner blifvit besparda. Ty
de 1021 millionerne i restaurationens budget
omfattade alla utgifterne for det året, sådant
förhållandet visade sig enligt afslutade räkenska-
per, då deremot de 1012 millionerne i budgeten
för 1837 blott betekna det kalkylerade belop-
pet a! statsutgilterna för nästa år. Huru det är
beskaff.dt med sådane kalkyler, det veten J
sjelfve. Till yttermera visso har finansministern
dessutom tillstått för oss, att till dessa kalkyle-!
rade utgifter ytterligare en hel hop extra kom-
ma ait tilläggas. Redan hafven J beviljat ex-
tra anslag, utöfver budgeten för 1837, till be-
stridande af utgifter för pensioner och under-
håll. Dertill komma ytterhgare Amerikanarne
med deras numera erkända fordran, och Ko-
nung Otto, som för sig reklamerar de 20 mil-
lioner, hvilka J ursprunghgen; bestämt för Grek-
lands frihet. Hvem vet, om man ej dessutom
kommer att gifva Ryssarna 50 millioner, i stäl-
let att tillhålla dem att betala de 23 millioner,
de äro oss skyldiga. Vidare hafva vi att be-
trakta, likaledes utom budgeten, de vanliga fyll-
nadsanlagen för hemliga fonderne, för byggna-
den på Quai dOrsay, för Luxemburgska pa-
latset, och hvem vet hvilka andra ministeriella
fantasistycken dessutom, så att de skattskyldige
kunna anse sig rätt lycklige, om de slippa med
30 millioner utöfver dem, som blifvit anslagna i
budgeten för nästa år. I stället att hafva 9
millioner mindre i utgifter än restaurationen,
skall således den nuvarande regeringen nästa år
depensera åtminstone 19 millioner mera, än re-,
staurationen nånsin gjorde. Och om man nu
ytterligare besinnar, att restaurationen, emedan
den blifvit insläpad af utlänningen, måste hafva
Schweitzare och garder, för att kunna hålla sig
påthronen — utgifter som nu falla bort —
och om J räknen dertill de nuvarande bi-bud-
geterne, så skall den rättvisa man är skyldig
hvar och en, till och med restaurationen, säga
eder, att budgeten för 1837 åtminstone måste
minskas med 96 millioner, innan den kommer
att stå på samma punkt, som restaurationens.
Under restaurationen ropade vi, J och jag, ack!
och ve! öfver den årliga milliarden; vi imne-
fattade i detta enda uttryck alla våra besvär
öfver restaurations-styrelsen. Nu deremot vote-
ren J — icke jag — mer än en milliard, u-
tan att knota. Likväl viljea J icke höra på,
om man säger eder, att J under restaurationen
spelat komedi! — Ministraraes konstiga siffer-
uppstaplingar gifva visserligen ett annat resultat.
Men de skattskyldige känna blott ett facit, nem-
ligen det, som visar huru mycket de måste be-
tala. Och om de skattskyldige nu finna att del
under restaurationens sista 5 år tillsammans be-
talt i skatter 3800 millioner, och under de 5
första åren efter Juli-revolutionen 6700 millio-
ner, till hvad slutsats skola de väl då komma?l
Man må ej invända, att dessa större utgifter
uppvägas af det större välstånd, till hvilket den
nuvarande regeringen förhjelpt landet. Detta
välstånd är icke ministrarnes verk! Det fanns
innan de kommo till väldet, och bibehåller sig
oaktadt deras styrelse. Akerbruket har för sitt!
flor att tacka revolutionen 1789; industriens.
uppblomsirande daterar sig från kejsartiden;
statskrediten härstammar från restaurationen!
Hvar finnes således det välstånd, som den nu-
varande regeringen skulle hafva skapat? Upp-
hören derföre att räkna regeringen till förtjenst, :
hvad som icke är hennes förtjenst. För lan-
dets rikedom hafva vi att tacka nationens in- l:
dustri, regeringen för deficit; hos nationen .
finna vi snille, framsteg och sparsamhet; hos j:
styrelsen rutin, kräftgång och slöseri. — Ta-l:
laren utvecklade nu vidare på hvad sätt man !:
måste afhjelpa de olägenheter han omtalt, och
huru man redan hade bordt afhjelpa dem. Han
uppräknade alla de onödiga utgifter, som såväl
restaurations- som revolutions-regeringen gjort.
— Men — fortfor han — ministrarne skola
T
UA mm omm