Sattonspianen haltigt-och päastod, att blott Uran och ett
par andra orter skulle iståndsättas och göras till han-
delskontor. Intet krig borde föras med Araberna. Än-
nu häftigare yttrade sig Hr Desjobert. Han up-
drog en fasansvärd tafla af allt det Franska blod,
som blifvit offradt i Algier, och det elände, som
visat sig på hospitalen etc. Handeln i Algier vore icke
värd att nämna; alla Fransmän, som gifvit sig dit med
något kapital, hade kommit ruinerade derifrån. - Han
talade om det osunda klimatet och gjorde mot frans-
männens bundsförvandt Jussuf ett så ärerörigt utfall, att
det höll på att ådraga honom en tillrättavisning — Hrr
Thiers och Guizot utvecklade hela sin stora oratoriska
talang. Den sednare rådde att långsamt och med tåla-
mod uträtta, hvad man ville åstadkomma hastigt och
med stor härsmakt. Hvad härmed egentligen menades,
ville Thiers -icke förstå, isynnerhet som den sakernas
ställning, hvilken nu klandrades,! blifvit begynt under
Hr Guizots styrelse. — Hr Mornay ville, att ingen
embetsman skulle få förvärfva jord eller drifva närings-
fång i kolonien. — Detta tal var väl egentligen ställdt
met Clauzel, som köpt stora egendomar, och blef icke
antaget. Clauzels infall, att han mindre fruktade les Ab-
del Kader de PAfrique? än les Abdel Kader de la
commission, synes således icke saknat grund. — Hela
kolonien har nu fått ett kollektift namn: Algirien.
En Fransk tidning påstår, att de resande Prinsarne i
sin Hr faders namn inbjudit de Preussiska Prinsarne
Carl, Albert och August samt Hertig Carl af Mecklen-
burg, äfvensom Hrr Wetzleben, Borstell, Bröihl, Hum-
bold, Schadow och Hirt, att komma till Fontainebleau
och bivista de förestående högtidligheterna derstädes.
Bjudningen skall vara antagen af alla, utom Gen. Witz-
leben, och Ancillon skulle äfven komma på kungens
speciella bjudning. En dylik invitation skall äfven skett
till Erkehertigarna Carl och Maximilian af Österrike.
De Preussiska Prinsarne komma förmodligen att till
Ludvig Filip medföra Svarta Örnen, som han ännu ic-
ke har, hvilket är skälet, hvarföre hans söner ej fått
någon orden i Berlin. — Att, som det säges, Konung
Fredrik Wilhelm skulle i Augusti incognito besöka
Yrankrike, är icke troligt.
Spanien.
Underrättelser från Madrid till och med den :4 den-
nes meddela ingenting om några oroligheter derstädes.
Afven i provinserna är lugnet dels återställdt, dels har
det icke varit stördt. I Galicien tilltogo likväl de vap-
nade banden snarare i styrka, än de syntes förlora nå-
got deri. Afven trakten kring ioledo hemsökes af dr-
lika band. Times korrespondent skrifver från Madrid:
I skattkammaren säger man sig icke hafva några pen-
vingar. Hr Ardoin i Paris har väl, till följe af sin
dfverenskommelse med Hr Mendizabal, gifvit befallning,
att till regeringen utbetsla 300,000 L. St.; men dessa
penningar måste användas till oundgängliga behof på an-
dra ställen, än i hufvudstaden. Den nuvarande Finans-
ministern Hr Blanco skall för sin upphöjelse hafva att
tacka Torenos inflytande. Denne sistnämnde lefver nu
på den förtroligaste fot med Hr Isturiz och skall, så-
som några af hans vänner försäkra, inom kort blifva i
stånd att samla förmögenhet. På hvad sätt detta skall
ske, kan ingen uppgifva, ty från Mendizabals afgång
och tills nu stiga de förfallna anvisningarne för leve-
ranser åt armcen till mer än 12 millioner realer, som
man ej har någon utväg att betala — I provincerna
lärer man vilja träffa den öfverenskommelse att ej beta-
la några skatter, emedan inga sådana blifvit beviljade
af Cortes. Om detta kommer till verkställighet, torde
det medföra de betänkligaste följder, ty de indirekta
raxorna gå endast till 23 millioner realer i månaden,
men statsutgifterne till 85 millioner, hvarigenom ett o-
fantligt defiicit snart skulle uppstå. Då låter något säl-
samt i Brittiska öron att höra ministerens anhängare
försäkra, att om bönderne icke betala sina utskylder,
de må af Cortes vara beviljade eller icke, så skall hvar-
je tredskande kastas i fängelse.
Det troddes att General Alava skulle komma att åter- N
taga sin minister-post i London, och att han i Paris
skulle efterirädas af Markis Miraflores. i
Engelsmännen och Christinos under General Evans be-
fäl hafva den 6 åter blifvit anfallna af Carlisterne i si- I
na linier utanför St Sebastian. Anfallet företogs med
7000 man och lärer hafva varit haftigare än något af de
foregående. General Evans! bade imedlertid 8000 man
att ställa emot dem, och de blefvo således på alla I
- punkter tillbakadrifne. Detta lärer dock icke ba skett j
utan förlust, .ty Cristinos uppgifva sjelfva sina sårades l
antal till 200 och de dödat till 50. QCarlisterne, som i
äfvenledes tillskrifva sig segren, skola emdast ha haft
150 sårade. Enligt ett sednare bref från Bayonne, skall
striden hafva förnyats den 8. — Den stora operations-
armeen ligger stilla, och åtminstone larer ingenting kom-
ma att företagas före Cordovas återkomst. — Vid Ba-
non i Nedra Aragonien skall en träflning ha förefallit,
Lu; Cristinos blifvit slagne och förlorat 850 man en-
