tr ——— RR EEE —ervosssva— a— pluraliteten. — Detta är principen för. er indelning — det är icke en på proselytmakeri bygd kyrka. Engelska folket har en indelad protestantisk kyrka, såsom det bör hafva, då dess bekännare utgöra 8 millioner. Dissenters gå i antal nära dertill, eller 6 millioner, som jag hört; men pluraliteten här hörer till den indelda kyrkan. Skottarna försökten J också att påtvinga eder kyrkoindelning. J försökien det; och ihundrade år var Skottlaad uppfvldt med oro, krig och brott. Skottland var Jå ert Irland (hör, och cheers). Skottland beslöt göra er motstånd; dess folk flydde till bergen, drog sina breda sablar, samlades på höjderna, mötte er vid broarna, uppehöl er vid floderna, färgade stenarna med ert och sitt eget blod. . Ofta segraden J; men Skottarna öfvergåfvo icke striden förr, än de förskaffat sig, ej blott samvetsfribhet, utan äfven en egen etablerad kyrka. Och nu frågar jag er: hvarföre skall icke Irland behandlas på samma sätt? Såsom skäl I anfören J protestantismens företräde! unionstraktaten, som J sjelfva hafven brutit femhundrade gånger, och det med skäl, ty den borde icke vara en traktat att förekomma hvarje förbättringsplan. Skälet, hvarföre J icke viljen, skall jag säga er: I:ländska tolket har motvilja mot en indeld kyrka (hör); och såsom katholik, lika uppriktig i min tro, som min z2ktade vän (Buxton) är i sin, och lika högtidligt som någom kan utan hädisk inbilskhet tala om sig sjelf, förklarar jag mig absolut förkasta en indeld kyrka för min religion, emedan jag vet, att hon skulle förlora sin expansiva kraft inom statens skrankor. Hon skulle förlora denna öfvertygande kraft, som J veten förmår så många 1 ert land att tillbedja vid hennes altaren. Hon skulle förlora det välde, hon nu har öfver menniskosjälen, om hon än skulle lyckas att omvända till katolicism några personer, hvilkas protestantism liknar ledamotens för Cumberland ; af det slaget skulle hon kunna viana försvarare. För min religion önskar jag använda skäl och bevis, och jag önskar icke att se henne qväfd i rikedomen och högmodet af en indelad kyrka... Jag förkastar det således; jag lemnar Er er etablerade kyrka; jag begär den icke. — Men om den nu sålunda lemnas er, hvad bör då er indelning vara? J hafven kyrkoherdar och sockneprester i hvarje församling i Irland. -Hvartill skall denna ofantliga service tjena för blott 800,000 menniskor? Bevisar icke detta ensamt tillräckligen, att ett ofverskott finnes? Talaren apostroferade derpå Sir Robert Peel, som i sina beräkningar varit i så måtto oärlig, att han såsom exempel framdragit ett af de få grefskaper, der protestanterna äro talrikast. Han gjorde sedan en rörande målning af Irlands tillstånd och utropade: Sådant är det bedröfliga tillståndet i Irland; och jag säger Fder till en varning, att hvad som skulle kunna antagas såsom ett botemedel i år, kan möjligen icke antagas nästa år, och att hvad som kunnat erkännas för en handling af försoning sistlidne år, skulle blott vara ett experiment nu (hör, hör). Jag skulle icke vara djerf nog att yttra något hopp, att experimentet skulle lyckas; men derom är jag säker, att hvad som antagits förut, skulle icke antagas nu, om det komme från ovänliga händer (hör, hör), med rmakti att fylla, Konungens råd och domstolarna med partianbängare, fiendiliga mot folkets frioch rättigheter. I sådana händer skulle vinsten vara ingen; och jag skulle råda Irländska folket, att med en mun förkasta det (hör, hör). Och jag säger Er: förkastadt skall det blifva (hör, hör). Personer med inflytande finnas, hvilka foresatt sig att använda det, för att på deras platser bibehålla de nuvarande ministrarna, hvilka ärligt tagt sig Irlands sak före, och att försvara dem mot de förrädiska anfallen från sådana, som arbej ta på deras undanträngande (cheers). Hvad viljen I då göra? J kunnen bekriga Irland; men jag säger Er, att Irland bekrigar er icke tillbaka. Och ytterligare säger jag Er, att om J begynnen krig med Irland, skolen J icke få något understöd af Engelska folket (högljudda cheers). Hvad värre är, J skolen få Englands folk nästan mangrannt ersot er (fortfarande cheers). Förhållandet är, att det har uppstått normalskolor för politiska kunskaper öfver hela landet, i hvarje stad i riket. Jag har varit och besökt dem; jag Shar handslagit med eleverna, hvilka skockade sig omkring mig, likasom jag varit ett underligt djur från zoologiska trädgården (skratt). J skratten! men de hålla på att der förvärfva kuvskaper, som skola lära dem att skratta åt edra dumheter och uppskatta er så, som J förtjenen. Vetenskapernas och bildningens ande har kommit i fart bland Englands folk, och följden är, att dess förfäders rop om No Popery ! har aftynat till ett sakta pjunkande från Cumberlands berg (skratt). Den högädle ledamoten för Bradford, med all sin gudelighet,renlärighet, skall säkert blifva förbluffad att höra, att Bristols magistrat, tory-msgistraten i Bristol, insändt en petition om Judarnas emancipation (hör, hör). — Jag har nu öppnat mitt innersta för er och i det varmaste språk, jag eger i mitt våld, anropat er att göra Irland rättvisa. Jag uppmar re I SKR CK