VV ee ee Rn nn i Irland, huru de kommo från katolikerna till protestanterna i Henorik VIII:s td, huru det under dennes: tid gjordes genom en lag till högförräderi att neka hans supremaci, och huru kyrkans egendom genom samma lag kom 1 protestaaternas händer. Tionden, så fortfor talaren, var gifvena för läsning af messor, för helgonens -åkallande, för böner för de aflidne. Helgonen bryn J Er icke om, undantagande kanske lefvande helgon (skratt). J bedjen icke för de döda, men J förbannen de lefvande. J hafven afskaffat messan och förklaren den vara ogudaktig och afgudisk. Men J hafven tagit tionden, och J hållen boställshemmanen till godo. Och likväl utfaren J emot mig och påstån, att tionden är icke tillkowmen genom lag; och lagen har likväl beviljat den! År den det ieke, så säger jag Er: gif aig tillbaka tionden. Jag medger, att rättigheten till tionden är ganska giltig: den är genom jag tillkommen. Men då så är, måste den ock vara underkastad lagens stadganden. — Irländarne kände den grofva, den skriande orättvisan att taga hvar tionde potatis från den hungrande torparen; deraf kom tiondekriget, som begynte år 1760, temton år innan jag föddes Parlamentet stiftade de strängaste lagar; den ena blodiga författningen efter den andra utgafs. Sjuttiofyra med döden bestraffade brott inflöto i Missgerningsbalken i anledaing af tionden; och 140 brott med deportationsstraff tillkommo dessutom för tiomdens skull. Ett slags lugn tillväggbragtes genom lagens stränghet; men det kräftartade onda måste snart utbryta med ökad häftghet. Man gick på med sina lagstadgamden, och edra domstolar tillämpade dem. Fängelset fylldes med fångar; skeppet lastades med lahdsflyktiga; sehavotten dignade under sina offer. : Af dem som föllo i den förfärliga striden på lif och död, återstod intet annat minne än det gräs, som vaggade på deras grafvar (cheers). Då gick allt så, som J viljen hafva det. J fingen domar nog; J hade med Er bödelen, Sheriffen, konstablea, fångvaktmästaren och — domaren; och af dem alla var denne sednare den värste. Så hafven J fortgått i sextio år. Striden har varat så länge; och hvar stund den ytterligare fortfar, gör den bittrare. Den är icke slutad, fast dess häftighet synes dämpad för ögonblicket, emedan folket har en styresman (Lord Mulgrave), som är fallen för att göra dem rättvisa. Jag ber Er i menskligheter.s namn,. jag: besvar Er vid den lefvande Guden, att forekomma blodsutgjutelse (oh! oh! och groans från oppositionen). Jag har hört några ledamöter kalla Irländarne vildar; men ännu aldrig var hån och åtlöje brukligt bland vildar, då man anropade menniskor att icke utgjuta blod. Bör jag ogilas, då jag besvär Er att hindra blodsutgjutelse? (långa oh! oh! etc från oppositionen). Blods-menniskor, som J ären, fordren då blod! (Ordning! från oppositionen, cheers från mimsterbänkarna). Sir Stratford Canning yrkade på tillrättavisning och protesterade mot ett dylikt språk. Talemannen förklarade, att om OConnell med blods-menniskor velat beteckna dem, som afbrutit honom, hade han visserligen brukat oparjamentariskt språk. OConnell erkände rättelsen, så vidt hans uttryck kunde tydas på det sättet, och lotvade att icke vidare bruka det; men, fortfor han, om jag här e!er någonstädes träffade menniskor, som:med hån bemötte en så mensklig uppmaning, så skulle jag icke tveka att kalla dem blodsmenniskor. (hör och cheers). — Talaren genomgick några exempel af det förtryck, som Irland led under den namnkunnige Lord Stafford, och af den usla servilitet,, som han köpte af domarekorpsen. Talaren tog sedermera i skarskådande de olika planer, sem blifvit. framkastade till Irlands lugnande, hvaraf nu mera hvar och en insåg den absoluta nödvändigheten. Det första förslaget (Harveys), att afskaffa all tionde, och låta hvar och en frivilligt betala sin själasörjare vore han af böjelse tillgifven. Den stat, som sist tillkämpade sig friheten, har en katholsk befolkning; och jag frågar: hvilken indelt kyrka finnes i Belgien? Hvilken indelt kyrka finnes i Frankrike, om man ej åt alla religionslärares. aflönande ur statskassan vill ge namn af indelning? Hvad indelt kyrka finnes i Ungern? (?) Men, for att återkomma till det sista och bästa exemplet, hvilken indelt kyrka finnes i Belgien? Jag nekar fullkomligt nödvändigheten af en dylik, man må säga hvad man vill. En tid har funnits, då en indelt kyrka var nödvändig, då kyrkan icke var under staten, utan öfver staten. Hon var då demokratiens tillflykt, folkets sköld. Den tidea är längesedan förbi; och min innerliga öfvertygelse är, att en 4errskande, indelt kyrka ej mera behöfves; jag inser intet praktiskt godt, den kunde uträtta, och jag önskar den icke. Kunde jag hoppas eus en skälig minoritet, skulle jag icke tveka att begära votering i den frågsn; men jag vet, att Irland lider och är i fara. Under sådana förhållanden vill jag således icke uppehålla mig vid abstrakia theorier. — Huset brinner, och jag dehöfver biträde af dugtigt folk, för att släcka elden (cheers). Nå, om denna princip ej kan genomdrifvas, finns då någon an — —— on sm LLU—-— — — — ——.zevv— V —ALJÖpoe— — -— — —-——-—— .—.—:z.sree mm