inflytande öfvervägande, då deremot Grekland, ifall det vore verkligen fritt och konstitutionellt, skulle blifva en naturlig bundsförvandt för Frankrike. Frankrike borde derföre icke bevilja utbetalningen af tredje serien af Grekiska lånet, utan under följande trenne vilkor: 1) att de Bäyerske trupperne, ministrarne och öfrige embetsmän hemskickades; 2) att den utlofvade konstitutionen proklamerades, och 3) att noga räkenskap aflades för användandet af de båda första serierne af lånet. Hr Thiers beträdde nu ånyo tribunen, för att, som han lofvade, meddela några förklaringar öfver de 4 hufvudpunkter, som de föregående talarne behandiat, nemligen Krakaus och Greklands förhållanden, Spanien och den Preussisk-Tyska frågsu. Han erinrade likväl på förhand, att han ämnade gå till väga med mycken . försigtighet, emedan, ehuru dessa stora angelägenheter i allmänhet visserligen hörde till ämnena för tribunen; gjorde deras detaljer det likväl icke, och aldraminst sådana ämnen, rörande hvilka underhandlingar just nu ega rum. Ingen skall heller kunna säga, att han öfverskridit den gräns, han föreskrifvit sig; tvärtom vore hans förklaringar af det slag, att de nästan ingenting förklarade. ! I afseende på Krakau, jemförde han först med hvarandra de båda bekanta artiklarna i Wienska kongressakten, hvaraf den ena föreskrifver, att ingen främmande väpnad makt, under hvad förevändning som helst, någonsin må beträda Krakaus område, och den andra å! lägger fristaten Krakau den skyldighet att icke lemna tillflyktsort åt någon öfrverlöpare, desertör eller dömd brottsling från de tre skyddsmakternas område, utan att tvärtom, på deras begäran, genast utlemna hvarje sådan. Af denna jemforelse drog Hr Thiers den slutsats, att skyddsmakterna således måste hafva egt rättighet att, med öfverträdelse af den förstnämnda artikeln, tilltvinga sig, medelst väpnad inmarsch, uppfyllandet af den andra, emedan Republiken Krakau sett sig ur stånd att verkställa det begärda utlemnandet, då nästan hela dess milis bestått af sådana personer, hvilka befunnos i samj ma kategori, som de utfordrade. Han berättade derefter, likväl utan ati gå i borgen för sanningen, alla de historier, som vid ockupationstiden uppdukats i de ockuperande makternas officiella och officiösa tidningar, och höll före, att man ännu icke kunde fälla något väl motiveradt omdöme öfver ockupationens rältmätighet el-ler orättmätighet, emedan man för sådant andamäl borde på ort och ställe kunna företaga en undersökning om sakernas verkliga förlopp. En sådan procedur vore likväl, som hvar och en kunde förstå, omöjlig. Då nu regeringen erhållit kommunikationer från de respektiva makterna angående den förestående ockupationen, hade hon icke inlåtit sig i någon förklaring öfver densammas rättsenliga tillåtlighet, utan lemnat denna punkt ovidrörd. Men hon hade yttrat sig beklaga denna betydningsfulla tilldragelse, hvilken lätteligen kunde väcka alla mindre staters bekymmer; hom hade vidare anmärkt, att den önskade utlefvereringen likväl ändock slutligen kunnat ske utan ockupation, om man lemnat Krakaus auktoriteter erforderlig tid; hon hade vidare gjort föreställningar, att man måtte så mycket som möjligt inskränka deras antal, hvilka skulle fördrifvas ur Krakau, uvch protesterat emot deras transporterande till Amerika, med anbud att i Frankrike emottaga de landsflyktige; hon hade slutligen kategoriskt begärt Krakaus ofördröjliga återutrymmande och på förhand, i alla mindre staters interessen, tillräckligt reserverat sig emot dylika ockupationers tillåtlighet. Detta Fraukrikes allvarliga och moderata språk hade också vunnit tillräcklig uppmärksamhet, emetlan de utdrifaas antal, med undantag af dem, som återvändt ull Polen, inskränkt sig till 2 eller 300, hvilka innan korrt skulle anlända till Frankrike, samt emedan Kraj kaus utrymmande genast blifvit så vida verkställdt, att endast omkring 300 Österrikare qvarbhfva der, för att bestrida vaktgöringen, till dess en ny milis hunnit organiseras; samt ändteligen derigenom, att de ockuperande makterna fullkomligt erkänt behörigheten af en sådan protest å Frankrikes sida för detta och dylika fall. Mer kunde han icke säga öfver denna punkt. Uppmanad, af Hr, Mornay, att förklara sig öfver den våldsamma förändring i Krakaus konstitution, som år 1833 företagits på de tre skyddsmakternes begäran, svarade Hr Thiers, att detta factum icke hörde hit, emedan det icke stode i något sammanhang med den sednare ockupationen. Talaren öfvergick nu till Grekland, erinrade om första början till dess uppresning, hvartill Frankrike icke gifvit anledning, men som man ej kunnat ignorera, seNn 4, gg jr rr RR EE ERE