ten; och som det egentligen är de, som kunna anses för partiets ofliciella organer, så kan man lätt föreställa sig med hvad spänd förväntan man motser den stund, då de skola fiana för godt att göra verlden underkuanig om hvad Lorderne i sin vishet beslutit. Dessa sednare säga — heter det — att de ej vilja gifva efter för Underhuset, emedan detsamma icke uttrycker folkets tänkesätt, utan blott en Irländsk fakiious. En upplösning af parlamentet omtalades således mycket allmänt i Londox, och började mer och mer tros såsom varande för hand. Aut Tories skulle vinna på en sådan, är dock af flere skäl högst otroligt. Vi hafva redan förut redogzjort för ministörens plan, att bringa den tvistiga frågan ull slut. Lord Russell framlade i Underhusets sessioa d. 9 nåmnde plan, sådan den blifvit af honom framstäld i den sammankomst af liberala parlamentsledamöter, han nyligen höll hemma hos sig, och hvilken plan läsaren genom vårt Thorsdagsblad redan i bufvudsaken känner. Processen mot Lord Melbourne är nu verkligen börjad, och står derom att Jäsa i dagens tidningar bland domstolsförhandlingar. Den har dock ännu ej avancerat längre, än att fråga blott varit om inkallande af ett vittue från Irland. De åtta linieskepp, som blifvit utrustade att förstärka de i aktivitet varande eskadrerne, ligga nu segelfärdiga. Ett af dem säges afgå på Kryssning till Nordsjön, och ett annat till Norra kusten af Spanien. Subskriptionen till OConnell, för att hålla henom skadelös för de utgifter han måst vidkännas i och för sina politiska fejder, har god framgång. Ibland subskribenterne befinner sig äfven Lord Russells far, Hertigen af Bedford. Tyskland. De båda franska Prinsarne fortforo ännu d. 7 dennes att roa sig i Wien. Den 2 var stor promenad i vagn utåt allgerna i Schönbrunns trädgård. I första vagnen satt Kejsaren, med Erkehertigarna Franz, Carl och Ludvig; i den andra Hertigen af Orleans med Kejsarinnan; i den tredje Hert. af NEmours med Erkeher,tiginnan Sophia; i den fjerde Furst Metternich med franska Ministerns fru. På spektaklet förde Hert. af Orleans Kejsarinnan etc. En bal hos Metternich öpnade Hert. af Orleans med värdinnan , Hert. af Nemours med Furstinnan Esterhazy. — En dag begåfvo de höga resande sig ned i den Kejserliga grafven, En munk visade kistorna. Unge Napoleons kista satte Hert. af Orleans i sådan sinnesrörelse och smärta, att han hastigt drog sin bror med sig ifrån ett ställe, som så betydelsefullt måste visa honom förgängligheten af jordisk lycka.? Han såg sedan allvarsam och tankfull ut. Hert. af Orleans skall i Berlin hafva yttrat den lifligaste önskan att komma till Petersburg och, som det äfven tros, lära närmare känna Storfurstinnan Maria. — Afven säges, att konungen i Preussen fatt från Fransmännens Konung en bjudning att bivista ett lustläger vid Thionville. Turkiet. i Enligt underrättelser från Conståntinopel af d. 22 Maj synes tvisten mellsn Turkiska ministrarne och Lord Ponsonby, hvarom vi förut nämnt, taga en temhgen allvarsam vänning. Efter att hafva afskickat en kurir till England med berättelse om hvad som skett, begärde Lorden sina pass, och lagade sig tillafresa. Ministrarne från Frankrike, Österrike, Preussen och Ryssland trädde nu emellan, och sökte bemedla saken, hvilket äfven så tillvida lyckades, att Lord Ponsonby inställde sin resa, och den arresterade Engelsmannen blef försatt på fri fot. Men härmed wil ej Lord P. låta sig nöja, utan fordrar derjemte bestämdt Reis Effendis afsättning från sitt embete, såsom den der helt och hållet emot traktaterne låtit anbefalla Engelsmannen Churrchilis fängslande och hans försändande på galererme. Annu bade ej Sultan fattat sitt beslut i saken, men som de stora makternas ministrar förenat sig med Lord P. i begäran om Reis Effendis afsättning, så troddes det att Sultan sludligen skulle blifva satt i nödvändighet att gifva efier, I hvad fall som helst, så kommer denna häadelse ait ofördelaktigt verka på hans sinnesstärning mot England, och kan således lätteligen medföra foöljder, hvilka i närvarande politiska ställning kunna blifva vigtiga nog. Förenta sStaterne. Krigsministern har af kongressen begärt ett anslag af 1 million dollars, för att försvara vestra gränsen mot Mexikanerne i Texas, i fall de skulle forsöka att öfverI skrida den. General Gaines hade hos guvernörerne i flere af de vestra staterne requirerat förstärkning för sin arme. — Texanerne lära nu åter börja stå på sig. I Fortsättning och slut från det fjerde Aftonbladet LÅ i JVr 123, af debatten i Fransyska Deputerade