a Rn Sn nn En nn
tilldragels2, hvilken lätteligen kunde väcka alla mindre
staters bekymmer; hom hade vidare anmärkt, att den
önskade utlefvereringen likväl ändå slutligen kunnat ske
utan ockupation, om möan lemnat Krakaus auktoriteter
erforderlig tid; hon hade vidare gjort föreställningar, att
man måtte så mycket som möjligt inskränka deras antal,
hvilka skulle fördrifvas ur Krakau, vch protesterat emot
deras transporterande till Amerika, med anbud, att i
Frankrike emottaga de landsflyktige; hon hade slutligen
kategoriskt begärt Krakaus ofördröjliga återutrymman-
de, och på förhand i alla mindre staters interessen till-
räckligt reserverat sig emot dylika ockupationers tillåtlig-
het. Detta Fraukrikes allvarliga och moderata språk
hade också vunnit tillräcklig uppmärksamhet, emedan de
utdrifnas antal, med undantag af dem, som återvändt
till Polen, inskränkt sig till 2 eller 300, hvilka innan
korrt skulle anlända till Frankrike, samt emedan Kra-
kaus utrymmaade genast bhfvit så vida verkstäldt, att
endast omkring 300 Österrikare qvarbhfva der, för att
. bestrida vaktgöringen, ill dess en ny milis hunnit or-
ganiseras; samt ändteligen derigenom, att de ockupe-
- rande makterna fullkomligt erkänt behörigheten af en
sådan protest å Frankrikes sida för detta och dylika fall.
Mer kunde han icke säga öfver denna punkt.
Uppmanad af Or Mornay, att-förklara sig öfver den
våldsamma förändring i Krakaus konstitution, som år
1833 företagits på de tre skyddsmakternes begäran,
svarade Hr Thiers, att detta factum icke hörda hit, e-
medan det icke stod i något sammarhang med den sed-
nare ockupationen. i
Talaren öfvergick nu till Grekland, erinrade om för-
sta början till dess uppresning, hvartill Frankrike icke
gifvit anledning, men som man ej kunnat ignorera, se-
dan den öfvergått till ett bestämdt factum. Då det var
otvifvelaktigt, att Grekland borde erhilla en politisk
sjelfständighet, hade det varit i alla makters iatresse,
att göra denna så kraftig och oberoexde som möjligt,
på det Grekland icke måtte i verkligheten bli endast
en provins under Englaed, Ryssland eller Frankrike.
För detta ändamål hade man varit betänkt på en pas-
sande regering för detsamma, ech dervid snart funnit
att erforderliga elemenier saknades för en republikansk
styreiseform, hvilken föröfrigt icke varit enlig med de
intresserade makternas smak. - Man hade således måst
med tacksarshet erkänna, att, då Bäyerska konungahuset ;
hvilket allt ifrån början yttrat ett lifligt deltagande för
Grekland, förklarat sig beredvilligt, att gifva detsamma
en Konung, helst bland de Grekiska familjerna ingen
varit nog utmärkt, att man kunnat upphöja någon af
dess ledamöter på den nya thronen. Talaren kunde ej
bestrida, att den nya styrelsen begått fel, ehuru det
cera ena främmande och sjelfständ g styrelses förvaltning.
Dessa fel, inappt möjliga att undvika för en ny orga-
niserad regering, hade likval blifvit mycket öfverdrifoa.
Den hufvudsakligaste förebråelse, som träffade Grekiska
I regeringen, var, att hon förblifvit alliför Tysk (Bä-
jersk) och icke behörigen greciserat sig. Frankrike
hade i. anledning häraf gjort allvarsamma föreställ-
ningar, och till och med vidtagit de verksamma-
ste åtgärder, för att gifva dessa föreställningar efter-
tryck, emedan det tull en början suspeaderat utbetalnin-
gen af Grekiska låneis tredje serie. Men det har be-
funnits, det Greklands finanser nedsjunkit till en sådan
torflighet att de, u:an Konungens af Böyern personliga
bidrag, ej skulle förmått bestrida de nödvändigaste ut-
gifter. Då nu samtidigt härmed en farlig uppresning
utbrustit i Akarnanien, så har de tre makternes konfe-
rens, hvilka garanterat lånet, åter sammanträdt i London.
Frankrike och England visade sig dervid beredvilliga,
alt erlägga väl icke hela tredje seriens belopp, (20 vnil-
lioner fr.), men dock en fjeriedel deraf, med 5 millio-
ner, på det man måtte finua medel för räntorna å de
I
var honom obehagligt, ati ifrån tribucen behöfva krivi-
;
i
förra serierna och för de mest trängande behofvens af-
hjelpande. Men Rysslands motstånd — hvilket ailra-
bäst bevisade att derna mukt icke visste sig ega någon
rådande inflytelse på Grekland — hade biagt det der-
hän, ait blott en million 200,000 fr. blifvit beviljade,
på det åtminstone räntorna å de äldre serierna måtte
kunna betalas, Derjemte kade man på det högsta till-
; styrkt Grekiska regeringen — ty till något annat hade
man ingen rätt — att nationalisera sig, eller, med an-
dra ord, att hemskicka de Bäyerska trupperna, organi-
sera sig på en mindre kostsam fot, inkalla populära
män i statsrådet, åter vuppbjelpa den försummade mari-
nen, och göra slut på sjöröfveriet. — Också hade redan
de flesta Bäyerska trupper sftågat, och som uppresnin-
gen blifvit dämpad, äkerbruket, bandeln och industrien
började uppblotsstra och statsinkomsteraa tillväxte —
år 1833 utgjorde de endast 7 millioner, men förlidet
Ar ara J- all 49 sc hän 2