MÄRKVÄRDIGHETER FRÅN OCH EFTER 1834 OCH 1835 ÄRENS RIKSDAG, TILL UPPLYSNING OCH RÄTTELSE VID EN KOMMANDE. (Slut fr. N:o 119.) Auvnu ionan Riksdagen slutades, började också ett ljus att uppgå, som, fasän för den gången för seat, öppnade ögonen på många, som applauderat Sta! sutskotters behandling af frågan .om Konvoykassan och dess framtida bestämmelse. Aderton dagar sednare än beberörde betänkande afgafs, inkom Utskottet med ett annat i anledning af väckt motion, att Statsverket måtte lemna bidrag dertill, att Prollhätte kanat och slussverk kunde bringas tll lika dimensioner, som Götha kanal eger. Motionen var af Grefve Cronhjelm, och efter hans död suppleerad af Kommerserådet Santesson. Fastän af kämparne för Götha kanal någre stupat redan under sjelfva striden, och andre straxt före skörden af s2grens frukt, och nu hvilade sitt stof: nära grafven för en stor del af bankens, statens och många enskildes välfärd, qvarstod ännu någre få, egentligen att anse endast såsom martyrer. Nu voro, genom flere Ständernes mellankomne beslut, mera vidt utseende planer missbrukade. Ett sökt lån af 200,000 Rdr för Götha kanal. bolag var afslaget; likaså frågan om Motala mekaniska verkstads ofvertagande af staten, till begagnande för flottans behof. Det för Sverige gigantiska företaget: Götha kanal, var knappt fullbordadt, och således ingen erfarenhet ånanu vunasen hvarker om eller huru långe det kan ega bestånd, än mindre i hvad mohn de med företaget påräknade stora födelar verkligen vore att ernå. Blow en sak varredan klar, att, oaktadt alla alimäsna bidrag till kanalen voro afskrifne, aktieegarne hvarken Pnnu fått eller sannolikt någoasin få någon utdelning i penningar eller deras värde. Då försöket att till fortsättning at Görha kanalarhbetet eller Trollhättekaralens utvidgande, kalkyleradt att kosta något öfver en million, antingen af staten erhålla ett lån af detta belopp, eller ett årligt uuderstöd af 5 procents ränta å ett sådant lån, också misslyckades, tillstyrkte Statsutskottet uti sistberörde betänkande, att för ayss! nämade företag specielt måtte af koavoymedlen anvisas j anslag. ilårigenom försvanu en stor del af den diraI ma, som förra betinkandet förorsakat. Lägges nu härtill, att vid ungefär samma tidpunkt serskilda kommi; terade at Kongl. Maj:t i nåder utsågos, att undersöka ifrågavarande och flera dermed sammanparade kanal: planer, att bland desse kommitterade finnes StatsSekre: teraren för Handelsoch finansärenderne jemte kom: merseråden Santesson ech Wijk, att kommitterade, uti deras underdåniga berättelse den 6 Avgusti 1835, tillstyckt konvoymedlens ergagerande för berörde nya företag; att de uti åtföljande förslagsberäkniagar upptagit ett årligt bidrag af konvoymedlen till 50,000 udr från och med år 1837 till och med år 1868; att Kongl. Maj:t uti nådig skrifvelse till direktionen öfver Trollhättekanal och slussverk redan den 15 Sept. samma år icke ; otydligen synes hafva godkänt kommiterades åsigter, med yttrande att till vissa andra slussförändringar och andra arbeten för farten på Görha elf, serskildt anslag af konvoymedlen kunde pårälnas, utan att likväl Handelssocieteterne i de större sjöoch stapelstäderne, på sätt R. St. förbehållit, om ett slikt användande blifvit hörde, och att om alit detta kommer till stånd, Svänderne genom i välmening vidtagne beslut om konvoykassans användande, dermed sammanbundit sådana omstänheter att deras annars grundlassenliga fria räit, att vid hvarje riksdag åtaga six eller atskudda sig bevillningsafgifter till andre, än af dem sjelfve pröftvade behof, för flere generationer kan gå förlurad; så will det synas som maa sålunda i denna sak kommit ur askar i el den. Sistlidet års Statsrevision har emedlertid vid, granskning af Konovoykommissariatets förvaltning för år 1833, lemnat allmänheten den upplysning, att. detta verk äfven i det afseende är mrkvärdigt att det med en kontant tillgång ef 124,484: 41: 8, fordringar hos diverse verk och personer af 80,472: 9: 1 och utlånta medel 41.000: — — — Oo onn ns. : Samma 248,957: 2: 9 utom en yiterigare tillgång uti oförsalde varor i Tunis,