tillbaka vll Oanate, men blitvit ett par dagar sednare
med yttersta häftighet angripen af dem hvarvid träff-
ningen fortfarit ända till kl. 10 om atoaen. Carlister-
ne hade väl blifvit tillbakaträngde, men Christinos för-
lorat 254 man och sedsn retirerat till Vittoria, som
de nyss lemnat. Cordova sjelf hade straxt derpå blif-
vit kallad till Madrid, der hans närvaro behötdes för
någon dfverläggning. Operationerna å Drottningeas ar-
mees sida tyckas således till en början vara inställda, och
emeilertid förblir General Evans blottställd för hela
Carlisternas ofvermakt. I demnoa belägenhet är det af
mycken vigt för honom, att hau den 28 lyckats intaga
hamnen Passages, hvarvid de Engelska krigsskeppen gjort
serdeles nytta. Mo:ståndet synes ej hafva vaiit häftigt
och förlusten icke stor å någoudera sidan
Don Carlos har påbjudit en allmän beväpning i Na-
varra, Alava, Guipuzeoa och Biscaya. — General Beru-
elle har blifvit utnämnd till befälhafvare öfver opera-
tionskorpsen i Navarra. Den består af fiämlingslegionen,
10 Spanska infanteribataljoner och 4 sqvadroner ryt-
teri.
Af stort intresse är den underrättelse, att en direkt
intervent:on ändtligen synes halva börjats äfven å Fran-
ska sidan. Monitören omtalar detta sålunda: QCarlister-
ne hade, vid Bidassoa, helt nåra intill vår strand, in-
rättat ett flytande batteri af 24 kanoner, för att angri-
pa bron och citadellet. General Harispe, hvars in-
strukuoner ej tillåta bonom att tåla dylika demoastra-
tioner så nära vår gräns, befallde nu GSeceral Nogues
at bemägtiga sig och förstsra detta batteri. Generalen
verkställde genast nämnde befslining, Carlisterne, ehuru
talrika, gjorde blott foga motstånd. Man får nu se,
huruvida denna början har några följder.
Portugat. .
Från Lissabon berättas, att Droitaingens Ofverhofmä-
starinna, Markisinnan Ficalho, blifvit, enligt gammalt
hruk, upphöjd till Heriginna, emedan hon varit den
första, som gjort Drottningen uppmärksam på, att H.
Maj:t sannolikt befann sig i en för landet önskvärd
ställning. :
England.
Parlamentet har efter Piugstferierna åter börjat sina
sessioner. Det märkhgaste, som ännu förefallit, är en
debatt i Underhuset rörande I:lindska tiondebillen. Då
densamma skulle förelasas andra gången, uppsteg Lord
Stanley och i ett ganska sångt tal pjöd Huset på ett
splitter nytt projekt till regleriug at denna kinkiga fråga.
Som, efter all anlednicg, den ädle Lorden gjort sg
hela detta besvär förgäfves, så anse vi icke mödan värdt
att närmare detaljera hans förslag; det var i synnerhet
den för Pories så odrägliga puukten om användande
af protestantiska kyrkans öfverflödiga irkomster till för-
hättrande af folkuppfostran, som Stanley med sin vanli-
ga slughet sökte att kringg.. Lod Russell förklarade,
a!t ministrarne icke det ringaste ämnade gifva efter i
denna pinkt, och efter honom uppträdde flere talare
mot det Stanleyska projektet. Diskussionen var ännu
icke slut vid postens afgåvg, men det ansågs icke vara
ringaste tvifvel nndeukastadt, att ju det ministerieila
förslaget komme att i Underhuset besegra det Stanleyska.
Hos Lorderne torde det deremot kunna räkna på stor
pluralitet, såsom allt, hvarigenom för landet nyttiga re-
former kuona på något sätt motarbetas.
Hr Price, som tog så i!ls vid sig for OConnells mo-
ton om reform af Öfverhuset, att han förklarade sig
amna föreslå, att denna motion måtte utstrykas frin fö-
redragningslistan, drog ganska beskedligt in seglen, då
det blef fråga om att göra alfvar om saken. Han såter-
:og nemligen sin motiou i samma stund den, enligt
dagordningen, skulle förekomma till diskussion i Huset.
Lord Russell yttrade vid detta tillfälle, att han skulle
sätta sig emot OConnells förslag till reform t Öfs erhu-
set, emedan han arsåge oundgängligen nödigt att upp-
rätthålla de rättigheter, Ofserhuset för närvarande ägde;
men han tvekade duck icke aw förklara, att Underbuset
hade obestridlig rättighet att, 1 fall det så funne för
godt, taga initiativet i frågan om en reform af Lorder-
nes hus.
Skattkammarkansleren Hr Spring Rice hav i Underha-
set föreslagit nedsästande af en komiid, för att taga i
öfvervagande frågan om Judar: as emaucipetion.
Om man får sätta tro till Torybladen, så skulle den
tillämnade processen mot Lord Melbourne, hvarom så
mycket talats och skritvits, ändå verkligen blifva af,
Times försäkrar ock att målet redan står på list:n öfver de
rättegångar, som skola förekomma i Common Pleas d.
19 elier 20 dennes, och att den summza, Hr Norton
fordrar i skadestånd af Lorden, utgör 10,009 L.
HHorning Post säger, at Sir Robect Pcels namn stod
å listan öfver jurymännen, men att det blifvit utstru-
ket i följd af de forestäliningar, Lord Melbournes odvo-
kat gjort deremot. Allt detta skulle dock ganska val
kunna vara en dikt, hopspu: nen af de goda Torybla-
cen, för at göra deras fromma patroner eit litst os! yl-
I AA Rn