tillbaka vll Oanate, men blitvit ett par dagar sednare med yttersta häftighet angripen af dem hvarvid träffningen fortfarit ända till kl. 10 om atoaen. Carlisterne hade väl blifvit tillbakaträngde, men Christinos förlorat 254 man och sedsn retirerat till Vittoria, som de nyss lemnat. Cordova sjelf hade straxt derpå blifvit kallad till Madrid, der hans närvaro behötdes för någon dfverläggning. Operationerna å Drottningeas armees sida tyckas således till en början vara inställda, och emeilertid förblir General Evans blottställd för hela Carlisternas ofvermakt. I demnoa belägenhet är det af mycken vigt för honom, att hau den 28 lyckats intaga hamnen Passages, hvarvid de Engelska krigsskeppen gjort serdeles nytta. Mo:ståndet synes ej hafva vaiit häftigt och förlusten icke stor å någoudera sidan Don Carlos har påbjudit en allmän beväpning i Navarra, Alava, Guipuzeoa och Biscaya. — General Beruelle har blifvit utnämnd till befälhafvare öfver operationskorpsen i Navarra. Den består af fiämlingslegionen, 10 Spanska infanteribataljoner och 4 sqvadroner rytteri. Af stort intresse är den underrättelse, att en direkt intervent:on ändtligen synes halva börjats äfven å Franska sidan. Monitören omtalar detta sålunda: QCarlisterne hade, vid Bidassoa, helt nåra intill vår strand, inrättat ett flytande batteri af 24 kanoner, för att angripa bron och citadellet. General Harispe, hvars instrukuoner ej tillåta bonom att tåla dylika demoastrationer så nära vår gräns, befallde nu GSeceral Nogues at bemägtiga sig och förstsra detta batteri. Generalen verkställde genast nämnde befslining, Carlisterne, ehuru talrika, gjorde blott foga motstånd. Man får nu se, huruvida denna början har några följder. Portugat. . Från Lissabon berättas, att Droitaingens Ofverhofmästarinna, Markisinnan Ficalho, blifvit, enligt gammalt hruk, upphöjd till Heriginna, emedan hon varit den första, som gjort Drottningen uppmärksam på, att H. Maj:t sannolikt befann sig i en för landet önskvärd ställning. : England. Parlamentet har efter Piugstferierna åter börjat sina sessioner. Det märkhgaste, som ännu förefallit, är en debatt i Underhuset rörande I:lindska tiondebillen. Då densamma skulle förelasas andra gången, uppsteg Lord Stanley och i ett ganska sångt tal pjöd Huset på ett splitter nytt projekt till regleriug at denna kinkiga fråga. Som, efter all anlednicg, den ädle Lorden gjort sg hela detta besvär förgäfves, så anse vi icke mödan värdt att närmare detaljera hans förslag; det var i synnerhet den för Pories så odrägliga puukten om användande af protestantiska kyrkans öfverflödiga irkomster till förhättrande af folkuppfostran, som Stanley med sin vanliga slughet sökte att kringg.. Lod Russell förklarade, a!t ministrarne icke det ringaste ämnade gifva efter i denna pinkt, och efter honom uppträdde flere talare mot det Stanleyska projektet. Diskussionen var ännu icke slut vid postens afgåvg, men det ansågs icke vara ringaste tvifvel nndeukastadt, att ju det ministerieila förslaget komme att i Underhuset besegra det Stanleyska. Hos Lorderne torde det deremot kunna räkna på stor pluralitet, såsom allt, hvarigenom för landet nyttiga reformer kuona på något sätt motarbetas. Hr Price, som tog så i!ls vid sig for OConnells moton om reform af Öfverhuset, att han förklarade sig amna föreslå, att denna motion måtte utstrykas frin föredragningslistan, drog ganska beskedligt in seglen, då det blef fråga om att göra alfvar om saken. Han såter:og nemligen sin motiou i samma stund den, enligt dagordningen, skulle förekomma till diskussion i Huset. Lord Russell yttrade vid detta tillfälle, att han skulle sätta sig emot OConnells förslag till reform t Öfs erhuset, emedan han arsåge oundgängligen nödigt att upprätthålla de rättigheter, Ofserhuset för närvarande ägde; men han tvekade duck icke aw förklara, att Underbuset hade obestridlig rättighet att, 1 fall det så funne för godt, taga initiativet i frågan om en reform af Lordernes hus. Skattkammarkansleren Hr Spring Rice hav i Underhaset föreslagit nedsästande af en komiid, för att taga i öfvervagande frågan om Judar: as emaucipetion. Om man får sätta tro till Torybladen, så skulle den tillämnade processen mot Lord Melbourne, hvarom så mycket talats och skritvits, ändå verkligen blifva af, Times försäkrar ock att målet redan står på list:n öfver de rättegångar, som skola förekomma i Common Pleas d. 19 elier 20 dennes, och att den summza, Hr Norton fordrar i skadestånd af Lorden, utgör 10,009 L. HHorning Post säger, at Sir Robect Pcels namn stod å listan öfver jurymännen, men att det blifvit utstruket i följd af de forestäliningar, Lord Melbournes odvokat gjort deremot. Allt detta skulle dock ganska val kunna vara en dikt, hopspu: nen af de goda Toryblacen, för at göra deras fromma patroner eit litst os! ylI AA Rn