och Thiers icke skuile kunna sillsamman stanna qvar i
munistören till den sessionens slut. Detta inträffade
dock; och vadet betaites med nämnde middag.
En tidning (som imellertid är känd för att ljuga
raskt) berättar om allvarsamma misshälligheter, som sko-
la hafva uppstått mellan Franska och Engelska kabi-
netterna, emedan Lord Palmerston genom någon indis-
cretion af Gr. Pozzo di Borgo fått veta, ait Frankrike
och Ryssland gemensarat ämnade genom Gen. Allard
låta bearbeta Sultan af Lahore mot Engelsmånnen i
Ostindien. Allard skulle äfven hafva haft en lång con -
ference med Thiers,: i anledning af nya, vigtiga un-
rättelser från Egypten.
Spanien.
Direkta underrättelser från Madrid bekräfia förra po-
stens uppgift om aniedningen till Cortes? uppiosniag. I
Prokuradoreraes sesiton den 21:sta upplästes ett af GO
ledamöter undertecknadt förslag, så lydande: Vi an-
moda kammaren ati förklara, det de nuvarande mini-
strarne icke eza dess förtroende. Hr Isturiz proteste-
rade emo: det, etter hans tanka, olagliga i detta förslag,
hvilket icke desto mind e af kammaren togs i cfvervä-
gande: Dess presideut föreslog, att uppskjuta diskussio-
nen 24 timmar; men älven detta förkastades, och de-:
batten öppnades genast. Deu blef, som man kunde
vänta, ganska liflig, och stöts meden votering, hvari för-
slaget antogs med 79 röster emot 29. De afgångne
ministrarne, jante några andra ledamöter, tillsamman:
13, deliogo ej i omröstaiugen. Majoriteten emot mini-
strarue var följaktligen så stor och öfvervägande, att intet
annat återstod, än att upplösa Cortes. He Is uriz på-
stås ha:va formåält Drottningen härtill, bland annat ge-
uom den förespeglingen, att Prokuradorerne årnade väl-
ja en anuan Regeutiuna.
Följande dagen for konselj-presidenten, åtföljd af en
kavaileripiket till kamrarne, för att der föreläsa upplös-
ningsdekset-t; men som det var en söndag, var deras
session genska kort, och han mötte i dörren ledamö-
terre, som just då åtskiljdes. Åtgärden måste således
nppskjutas till den 23, då den äntligea egde rum. De-
kretet föregicks af en berättelse från ministrarne till
Droitniogen, hvari de klaga öfver majoritetens olagliga
handling-sätt, försäkra, att de ivgeuting skulle säga,
om oppositionem endast gallt dem, men att nu vore
throaen, fribeten, och följaktligen hela nawvonen i fara,
o. s. v.; hvarföre.de tillstyrka Hennes Maj:t ait sem-
mankslla Cories, hvilka ej likna de nuvarande, utan
dessa efterlängtade, som sysselsätta sig med en revision
af våra grundlagar och väljas efter ett systera, hvarige-
nom de, så vidt möjligt år, erhålla karakteren af repre-
sentanter af landets sanna intressen och verkliga tänke-
sått m. m. .
Under uppläsningen härsf i Prokuradoresxaramaren,
förhöllo sig de ofverfulla åhöraretribunerna stilla; men
knappt var den slutad, förr än ett fruktansvardt ovä-
sende uppsted. Man hörde ropas om hvartanzat Mira
och Muera! men från de privilegierade tribune:na, till
och med fån diplomatiska korpsens, ljödo bifallsrop.
Lugnuet återställdes likväl snart, och man trodde sig
hafva märkt, att Engelska sändebudet, Hr Villiers, vid
utgåendet, ganska vänskapsfullt tryckt konseljpresidentens
hand. I Procereskammaren rönte dekretet ett gynsamt
emottagande. — Ända till den 26 Maj hade ordningen
bibehållits i bufvudstaden. - Detsamma försäkras vara
fallet i de flesta provinserna; men i Cartagena lärer en
uppresning hafva egt rum, hvarvid 4 personer hafva för-
lorst lifvet. Dock skall äfven der lugnet hafva blifvit
återstålldt.
De nya Cories äro sammankallade, enl. en uppgift
till den 1 Aug, men enligt eu annen till:den 20. te
lära komma att väljas efter deu nya vallagen, ehuru deu
ännu icke blifvit antagen mer än blott af Prokuradores-
kammaren. -
Samtid gt med upplösningsdekretet, utfärdade Drott-
vingen ett manifest vill nationen, hvari hon klagar öf-
ver Prokurado:er:es majoritet, som påstås bafva varit ledd
icke af kärlek till rästvisan, utan af bländt hat mot
ministrarne. . Mon lofvar flerfaidiga reformer, statskre-
ditens befistande, uppmanar till enighet o.s. v. Frau-
syska monitören be:ä tar, att detta gjort en ganska hel-
svsam verkaa, äfven 1 Saragossa, hvarest Nationalgardets
oflicerare samlat sig och förklarat sitt beslut, att upp-
rätthålla ordningen och sfroja allt hvad, som kunde fö-
retlagas emot deu nuvarande ministeren. Detta tyckes
hkval icke rätt sål stå tillsammans med följande herät-
telse: Från Nationalgardet i Saragossa hsde tvenne de-
puterade anländt nll Sadrid, medforande bela korpsens
katheguriska fordrngsr, som voro: 1:o dem nuvarande
minmstereos entledigande och den förras åter insättsnde
i sina platser. 2:0 Uppfy!landet af Mendizabals begi-
ran, nemi. r-gentskapskonseljens upplösning ,. Cur-
dovas, Quesadas, Eapeletas, mm. fl. förafskedanden, och
3:o att de nya Cort:s icke skulle anses som reviderun-
de wsn som konstituerande. Om dessa fordringar
icke Mföllos, hade Sarzgossas Deputera:te fått tillsägelse,
oo se Te Ch
42 KE a mn E