Spanien. Det cirkulär de nya, ministrarne utfärdat till alla auktoriteter i riket, lyder sålunda: Vid anträdet till de funktioner, hvarmed regentinnans förtroende hedrat dem, anse kronans ansvarige rådgifvace för sin ovillkorliga pligt att offentliggöra en kort sörklaring af de grundsatser, som skola leda deras Semödanden att uppfylla regentinnans välgörande afsigter. Hennes Majestäts öppna och högsinnade förklaring, hvarigenom nationalcortes sammankallades, för att i samråd med regeringen, granska fundamentallagarne, var en handling af dem Kgl. viljan, för hvilken de nuvarande ministrarne icke äro ansvarige, och hvaröfver de ej hafva att yitra hvarken beröm eller tadel, men åt hvars verkställighet de skola egna alla sina krafter, så snart en icke aflägsen framtid tillåter, att efterkomma de, i afseende på denma granskning, yttrade önskningar. Regeringen skall, i samråd med de -båda lagstiftande kamrarne, välja den ginaste och säkraste vägen till kompletterande al de gamla grundlagarna, geoom införande af en bättre jemvigt mellan statsmakterna, kronans prerogativer och kamrarnes rättigheter, samt genom vår samhällsbygguads inrättning i enlighet med omständigneternas kraf. Regeringens första och förnämsta ögonmärke måste likväl vara riktadt på det inbördes krigets slutande. Det hufvudsakliga problem, ministrarne hafva att lösa, blir således, att uppnå detta ändamål genom nationalkrafternas begagnande och genom den möjligaste utsträckniag af qvadruppelallianstraktatens stipulationer. Denna hufvudsakliga omsorg skall emedlertid icke afhålla ministrarne från, att tillstyrka Regentinnan väsentliga reformer i det inre, likväl endast på den lagliga väg, genom hvars stränga fullföljande allt godt och beståndande ensamt kan uppnås. Man skall derföre med all erforderlig stränghet vaka öfver att lagarna noggrannt efterlefvas, och att öfverträdelser deraf hemsökas med ett rättvist straff. Frihet är ingenting anmnat, än laglig ordning. Åtgärder, vidtagna utom lagen, hämma frihetens framsteg i stället att befordra dem. Nationens intresse och ministrarnes pligt befaller dem derföre, ätt med stränga straff motverka hvarje försök till lugnets störande. De hafva fast beslutit, att utan uppehåll och utan konsiderationer fullständigt uppfylla denna pligt. Offentliggörandet af dessa deras principer, den nuvarande regeringens grundval, är af allmänt intresse, hvarföre den största möjliga publicitet bör gifvas åt denna deklamation. Man torde finna att ofvanstående program föga eller icke skiljer sig itrån de vanliga officiella förklaringarne, som lofva mycket i allmänhet, men ingermting i detalj, som tala om reform, men icke säga hvilka, och som följakiligen ej kunna egentligen beskyllas för något löftesbrott, i fall de glömma att verkställa några sådane. Hvad kan man foröfrigt vänta af en minister, hvars förnämsta person börjat med ett slags radikal opposition emot det föregående kapinettet, till hvars chef han var personlig fiende, ock slutar med att fraternisera med Kamarillans ledamöter och med män, hvilkas absolutitiska grundsatser gjort dem kända och förhatade af alla frihetens vämner? Hr Isturiz synes, att döma häraf, hafva velat vinna portföljen och störta sin fiende, och för detta ändamål ansett hvilka politiska priaciper som heldst, goda oeh amvändbara. Så åtminstone tyekes Kammaren bedöma förhållandet. ! Tiden skall snart visa om hon misstagit sig eller icke. Portugal, Den 16 Maj, årsdagen af Hertigens af Terceira vigtiga seger vid Aceicera år 1834, uppvaktades han af alla officerskorpser, hvaribland Prins Ferdinand sjelf befanfi sig, äfvensom alla andra personer af distinktion. — I Portalegre, Chaves, Faro och Vianna hafva några, likväl icke betydliga .oerdningar anstiftats af Migueliterne. — Ett dekret har utfärdats, enligt hvilket de militärer, som hafva innestående sold att fordra sedan Don Pedros intåg i Lissabon år 1833, skola erhålla skattkammarbevis för dubbla beloppet, betalbara utan ränta i Maj, Juni och Juli månader år 1837. Tysklånd. (Ur ett Engelskt blad.) Berlin den 17 Maj 1836. Tack vare de förståndiga arrangementerae och takten hos vår publik, de Fransyska Prinsarnes ankomst och närvaro i Berlin, har icke gifvit anledning till minsta obehagliga sensation. Ni bör veta, att något obetänksämt yttrande af enthusiasm å publikens sida icke kunde hafva undgått, att i hög grad stöta vårt hof, i synnerhet som Drottningen af Holland just nu är här, hvilket nödvändigt återkallar i minnet, att Hertigen af Orleans var med vid Antwerpens belägring; men båda Prinsarnes uppförande är så delikat, att de vunnit stort bifall, till och med blamd det parti, som hittills ferfäktat Carl X:s och hans familjs amspråk. Då de varit På operan, har man sett dem för det mesta konversera med Drottninsen af Holland oeh hennes dotter, som är gift med Prins Albrecht, Konungens yngste son. Hvad Konungen angår, så kan han anses såsom : medlare och försonare