ne; den nya ministeren ia Sa manga Svarr,netler kämpa emot, att dess bibehållande på sin plats biir ganska problemetiskt. På börsen var fråga om en petition till Drotitningeau om den gamla ministerens bibehållande, så linge hon ännu stod qvar vid styret; Madridska nationalgardet yttrade samma åsigt, och afven hos Prokuradorerna föreslogs en dylik petition, men hvilken Hr Mendizabal sjelf afböjde. På gatorna har flera gånger ropats: Lefve Mendizaba!! samt döden åt (de nya) ministrarne! men några allvarsamma uppträden hatva likväl icke förefallit. Väsendthgare blir likväl det motstånd, ministeren kommer att röna hos Prokuradorerne. Vixserligen yttrade en af dess vanner, General Quesada, en bland dem, som den gamla ministeren ville hafva afsatte, men hvartill Drotiningen vägrade, och som hade kabinettets resignation till följd kort förut: ora det packet i kammaren icke vill lyda, så tar jsg en bataljon och kastar dem aliesammans ut på dörren; men sådant hör till de saker, hvilka lättare sägas, än göras, Då Hr Isturiz d. 16 Maj uppträdde i Prokuradoreskammaren och der tillkännagaf, att Drottningen provisoriskt utnämnt honom till konseljpresident, fick han genast ett prof på hvad han hade att vänta af dess sinnesstämning. Presidenten Gonzalez, hans motståndare och Mendizabals vän, tillkannagaf, att på kammarens bord låg em, af flere deputerade undertecknad skrif:, hvars uppläsande han frågade kammaren om d:n tllät? Då denna tillåtelse medgifvits med stark majoritet, upplastes protesten, som var undertecknad af 44 ledamöter, och innehöll en uppmaning till kammaren, att genast i denna session förklara : : 1:o att de utomordentliga prerogativer, som genom kreditlagen blifvit regeringen medgifna, skulle snases hafva upphört med de nuvarande Cortezs öppnande; 2.0 att om Cortez upplöstes innan budgetten blifvit beviljad, skulle, efter upplösningsdagen, inga skatter få uppbäras af folket, och 3:o att alla lån som kunde afslutas utan Cortezs samtycke, skulle vara ogiltiga. Presidenten förklarade, att denna protest skulle intagas i protokollet, hvilket också beslöts under häftiga rop från både kammaren . och åhöraretribunerna, samt eadast med motsägelse fsån några få personer. Nu frågade Presidenten huruvida saken skulle genast diskuteras? och äfven detta bejakades. Hr Isturiz begärde då ordet och höll ett tämligen häftigt tal, som väckte så mycken ovilja och buller bland åhörarne, att Presidenten måste hota att visa ut dem. Ministern yttrade deribland, att de protesterande kastat stridshandsken åt regeringen, hvilken e nekade att upptaga den, att hån skulle veta försvara kronans rättigheter, O. S. V. Efter honom uppsteg Hr Olozaga, hvilken förut varit Civil-guvernör i Madrid, men nedlagt sin befattning, då han fick kunskap om Mendizabals fall, för att som han sade, så mycket mera obehindradt kunna uppträda emot den nya ministeren. Han anmärkte, att denna sednare hörde till Kammarens minoritet, och att hon icke var populär, hvarjemte han yttrade, det han fruktade, att hon hade för afsigt att upplösa Cortez och att göra lån. Han bad Hr Isturiz om några förklaringar i detta hänseende. Denne höll väl till följe häraf ett långt tal, men förklarade i sjelfva verket 1ingenting, hvilket förmådde Hr. Olozaga att tillägga, det kammaren skulle veta försvara friheten, äfven om vissa personers misstag tvungo henne till en obehaglig ytterlighet. Detta väckte nytt bifall bland åhörarne. — Marinministern ville härefter taga till ordet, men på Hr Pizaros forslag förbjöd kammaren så väl honom som , Hertigen af Rivas, att sitta på ministerbänkarne, så länge deras utnämnande ej var officielt tillkännagifvet. Sedan debatten fortfarit en stund med serdeles liflighet, skred man slutligen till omröstning, då den ofvannämnda protesten antogs med 96 röster emot 10. Af e —?vvvvv— Kammarens ledamöter ha dessutom 10 afhbållit sig ifrån voteringen. Den nya ministeren har-aflåtit ett program, som vi i nästa nummer skola meddela. Man är bekymrad för det intryck underrättelsen om dess tillträde till styrelsen skall göra i Cadiz, Barcelona, Saragossa och flera andra stora städer. Den har genast råkat i penningeförlägenhet, ty det lån af 30 millioner piastrar, som Mendizabal afslutat med ett Fransyskt bus, var staldt att utbetalas till denne, och efter hans resignation har Hr Ardoins agent till en början icke vågat utlemna något mer. Tillfrågad härom i kammaren, måste Hr TIsturiz sjelf medgifva detta förhållande. Det säges, att Toledo hotas af ett starkt Carlistiskt band. — Vid Bilbao lärer en träffning emellan Carlister och Christinos hafva egt rum, hvarvid de sednare förlorat 50 till 60 man. England. Öfverhusets brutala förfarande i Irländska municipalfrågan har naturligtvis ej kunnat annat, än väcka den lidigaste harm bland folket i Irland. De Londonska bladen äro fulla af berättelser om sammankomster, som mA Me ar ooo es —T