dena andra hälften såsom ränta å Kapitalfonden utbeta-
las af RiksgäldsKontoret. Arfyodet, som för den nya
befattningen blifvit bestämdt, utgör något öfver 6 proc.
af suginan, som är i fråga. Besinnar man, att Stats-
Kontoret efter Riksstaten årligen har under förvaltning
9,700,000 Rdr,och beräknar kosinaden för administra-
tionen häraf efter samma proportion, ssculle denna
kostnad uppgå till 382,000 Rdr eiler en half million
mera än den nu utgör. Till slut anmärkesatt StatsKonto-
rets ordinariestat redaa upptager 81,000 Rdr, eller lika
mycket som Kammar- och KommerceKollegierae samt
KammarRättena tillsammans innehafva, och att, om Stats-
Kontoret efter Riksdagea fick sina göromål ökade med
en ny, ganska enkel förvaltning at 7000 Rdr, så er-
höll StatsKontoret en vida betydligare ilindnang genom
befrisisen från- besväret med centonalen till ett belopp
af 39,000 Rdr, som nu mera upbäres och redovises
såsom bevillniag, och mgår direkte till RiksgaldsKon-
toret. Uti det förslag fråa StatsKonoret, som föranled-
de Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition och Siändernes be-
slut om centonalens utgörande på annat satt, än det
dittills brukliga genom inuehållning på lönerne, erkän-
de StatsKontoret sjelf all den omgång och allt det be-
svär höraf uppkom, och således måste det vara klart
att förändringen foörskaffat Stats Kontoret en metsvaran-
de lindring. Regeringens åtgärder i denna affär, ehuru
beträffande en mindre summa, lemna således ett så ka-
rakterisnskt bidrag till förvaliniogs och hushållningssät-
tet i allmänhet, att vi trott oss böra upptaga det något
omständiigt.
Andra stycket.
Om sjelfva dispositionen af Lappmarkska
Eklesiastikfonden.
Då Ständerne an:ogo Regeringens förslag att berörde
fond skulle på Statsverket öfverflystas och deita dere-
mot bestrida dess utgifter, skedde det med vilkor uti den
underdåniga ckrifvelsen härom af den 30 Oct. 1834
att fondens kapitaliillsångar, 74 000 Rdr, skulle till
RiksgäldsKontoret öfverlemnas. Af Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Direktionen öfver Lsppmarks Eklesiastik-
verk och dess framtida förvaltning inhemtas likväl, att
icke hela Kapitalfonden, deraf omkring 3900 Rdr, vid
Riksdagens slut uppgafs innestå i Banken, utan endast
uti stuldförbindelser bestående af 671,184 Rdr 37 sk. 2
rst. blifvit till RiksgäldsKontoret aflemnade, men att
deremot öfriga behållningen borde tillställas StatsKonto-
ret, för ati tillgodokomma Statsanslaget på 10de huf-
vudtiteln, med föreskrift att derå uppkommande bespa-
ringar böra från eu år till ett annat reserveras. Som
förut upplyst blifvit, var å BiksStaten tillräckligt anslag
för Lappmarkska Eklesiestikverkets utgifter upptaget.
Genom öfverlåtelsen till StatsKontoret af ofvannåämnde
difference, som, då 18385 års Statsrevisionsberätielse
upptager behållningen och fordringen vid 1883 års
slut till 90,153 Rdr 12 sk. utgör circa 13,000 Rdr,
kommer den att få namna af en besparing, deröfver
Kongl. Maj:t i allmänhet eger att disponera. — Ett all-
deles motsatt förhållande hade inträffat, om, på sätt
Ständerne beslutat, hela Kapitaltillgåogen tillflutit Riks-
gäldsKontoret.
(Forts följer.)
- vr 4 4 a 0 KE TEA a Kr