ints, el P:10. isuvain., cen I 198 grad obida vagt leken medgaf ingen vidare skjutning. (skånska Posten.) i UNDERVISMNGS-LITTERATUR. Lärobok i elementerna af Algebra, innefattande första och andra graden eqviutioner jemte logaritmer och serier, utgifven af J. Delander. Den periodiska pressen hos oss har ocekeligen att förebrå sig, — och vi undantaga icke oss sjel va från denna förebråelse, — ait hitvtills med alt för liten uppmärksamhet bafva följt de nya alster i vår litteratur, som utgöra läroböcker, eler äro egnade till egeutlig undervisning. Vi hoppas för framtiden kunna upofyl la denna lucka, och ia måhända någon gång udfälle an anställa någon allmännare öfversigt af do läroböckers beskaffenhet och relativa väde, hvilka under de tvenre sista åren utkommit i bokhandeln. Emedlertid är det oss ett nöje att nu serskildt få anmäla hos läsaren det erbete som under ofvensiående titel njligen utkommit. feticnsefattar en resonerande slgebra, hvai försttaren, förnämbhgast efter Bourdons I-robok, men med en mängd fördelaktiga förändringar och tillägg, lemnat en långt fullständi:are och mera systematisk ledning i den del af vetenskapen, som den innehåller, än man förut eger i någoi arbete af samma slag på Svenska språket. Då redighet, fuliständighet och lättfattighet äro egenskaper, hvarom en skrifiställare bör vinnlägga sig, så synes författaren hafva valt ea ganska tjenhg utväg i, at i stället för begäret att lysa med något splitter nytt, i cn vetenskap der det nya endast kan bero på sättet att säga det gamla, kompilera berömde iörfattare på främmande språk, hvaraf man har rikelig tillgång, och att dersid lägga Bourdoas Algebra tull grund, hvilken obestridligen eger nyssnämnda egenskaper. Han har likväl låtit detta arbete undergå förändringar som sätta det i fullkomligare dfverensstämmelse med den mathematiska undervisningens gång inom fäderneslandet. Sålunda har han samlat öfnimgsexempel och problemer tll större mängd, och vid de sedaare sökt undvika det felet att hopa på eleven en myckenhet af alltför simpla problemer af samma natur, samt således ej bibringa den öfoing men önskar; ty hans problemer äro varierande, afvensom öfringsextmplen talrika, ehuru ej till den utsträckning, att läroboken skulle förvandlas till en exempelbok. De uti 4 kapitlet förekommaude öfMmingsexempel ivoij synnerhet väl valde och af tillräckligt antal, och synas egnade att jemie bibringande af mekanisk färdighet i eqvationers Landtering, sporra elevens efiertanka och, hvad eliminationsläran beträffar, föran!eda honom att med nöje omfatta de till kalkylernes förenklande tillgängliga, så kallade artificia caleuli, angifue i bifogads anvisningar ull exemplens solution. Förf. har ock upptagit flera saker, som saknas hos Bourdon, såsom kelkylen med algebraiska bråk och deras förkortning, proportioner och deras transformaiioner, hvilka förf. talikt använder vid arithmetiska frågors vpplösning i följande kapitel; eqvationers reduktion till rationel form, för så vidt det skulle blifva möjligt 4 hehandla åtskilliga eqvationsformer, som stå 1 nära samband med den qvadratiska eqvationen; samt Jlären om kontinuerliga bråk och, såsom tillsmpning af Algebran på geometrien, en samling af geometriska frågor, innefattande exewrpel af analytiska expressioners konstrukiion jemte iheorien for direkia och indirekta figurer, såsom en ytteriigare förklaring at positiva och negativa solutioner, hvilka stycken säkerligen skola läsas med nöje. Deremot är uteslutet, utom ett och aanat för öfrigt, hvilket synts medföra ouödig vidlyfighet, hela den iadeterriverade analysen, som ock är öfverflödig, enär den ingenstädes är anbefalld till läsning vid undervisningsverken. En sak, som serskildt mycket rekommenderar denna lärobok, är att dess förra afdelning, genom ämnenas rangering, kan tjena till en knapphändig kurs för dem, hvilkas behof inskrauker sig till första och andra gradens eqvaiioner. För dem, hvilka tillika vilja studera logariibinerne, bar Förf:in mi serskildt kapitel, som börjar den seduare afdelaimgen, sammaufört permultalionslåran, kalkylerne med exponenter af hvilken natur som helst och imaginära qvantiteter samti laran cm kontinuerliga bråk, såsom nödvändiga förberedelser ull logarithmernes studerande, vid hvilkas behandlivog detta arbete afvikit från sist original derutincan, att den högre logarithmiska kalkylen är skild ifrån den lägre och framställd i serskilda kapitel, af? hvilka det föru gående endast ucptsger praktiken och logarithmen och aftheorien derlöre så mycket, som erfordras för att väl uppfatta grunderne ull de åtskillige operstionerne. — Den quadraiiska eqvatiorens diskussion är utförd med den usithet och redighet, som gilfver intresse för vetenskapen, helst eleven koramer i tillfälle att i det följande skönja de ressurser elemeutar-algebran eger dels vid applikaso oh fråsar avsåkende maxima och minima, dels a —— M—P——L LI ER