ints, el P:10. isuvain., cen I 198 grad obida vagt
leken medgaf ingen vidare skjutning.
(skånska Posten.)
i UNDERVISMNGS-LITTERATUR.
Lärobok i elementerna af Algebra, innefattande
första och andra graden eqviutioner jemte logarit-
mer och serier, utgifven af J. Delander.
Den periodiska pressen hos oss har ocekeligen att
förebrå sig, — och vi undantaga icke oss sjel va från
denna förebråelse, — ait hitvtills med alt för liten upp-
märksamhet bafva följt de nya alster i vår litteratur,
som utgöra läroböcker, eler äro egnade till egeutlig
undervisning. Vi hoppas för framtiden kunna upofyl
la denna lucka, och ia måhända någon gång udfälle
an anställa någon allmännare öfversigt af do läroböc-
kers beskaffenhet och relativa väde, hvilka under de
tvenre sista åren utkommit i bokhandeln. Emedlertid
är det oss ett nöje att nu serskildt få anmäla hos lä-
saren det erbete som under ofvensiående titel njligen
utkommit. feticnsefattar en resonerande slgebra, hvai
försttaren, förnämbhgast efter Bourdons I-robok, men
med en mängd fördelaktiga förändringar och tillägg,
lemnat en långt fullständi:are och mera systematisk led-
ning i den del af vetenskapen, som den innehåller, än
man förut eger i någoi arbete af samma slag på Sven-
ska språket.
Då redighet, fuliständighet och lättfattighet äro e-
genskaper, hvarom en skrifiställare bör vinnlägga sig, så
synes författaren hafva valt ea ganska tjenhg utväg i,
at i stället för begäret att lysa med något splitter nytt,
i cn vetenskap der det nya endast kan bero på sättet
att säga det gamla, kompilera berömde iörfattare på
främmande språk, hvaraf man har rikelig tillgång, och
att dersid lägga Bourdoas Algebra tull grund, hvilken
obestridligen eger nyssnämnda egenskaper. Han har
likväl låtit detta arbete undergå förändringar som sätta
det i fullkomligare dfverensstämmelse med den mathe-
matiska undervisningens gång inom fäderneslandet. Så-
lunda har han samlat öfnimgsexempel och problemer
tll större mängd, och vid de sedaare sökt undvika det
felet att hopa på eleven en myckenhet af alltför simpla
problemer af samma natur, samt således ej bibringa
den öfoing men önskar; ty hans problemer äro varie-
rande, afvensom öfringsextmplen talrika, ehuru ej till
den utsträckning, att läroboken skulle förvandlas till en
exempelbok. De uti 4 kapitlet förekommaude öfMmings-
exempel ivoij synnerhet väl valde och af tillräckligt antal,
och synas egnade att jemie bibringande af mekanisk
färdighet i eqvationers Landtering, sporra elevens efier-
tanka och, hvad eliminationsläran beträffar, föran!eda
honom att med nöje omfatta de till kalkylernes förenk-
lande tillgängliga, så kallade artificia caleuli, angifue
i bifogads anvisningar ull exemplens solution. Förf.
har ock upptagit flera saker, som saknas hos Bour-
don, såsom kelkylen med algebraiska bråk och deras
förkortning, proportioner och deras transformaiioner,
hvilka förf. talikt använder vid arithmetiska frågors
vpplösning i följande kapitel; eqvationers reduktion
till rationel form, för så vidt det skulle blifva möjligt
4 hehandla åtskilliga eqvationsformer, som stå 1 nära
samband med den qvadratiska eqvationen; samt Jlären
om kontinuerliga bråk och, såsom tillsmpning af Al-
gebran på geometrien, en samling af geometriska frå-
gor, innefattande exewrpel af analytiska expressioners
konstrukiion jemte iheorien for direkia och indirekta
figurer, såsom en ytteriigare förklaring at positiva och
negativa solutioner, hvilka stycken säkerligen skola lä-
sas med nöje. Deremot är uteslutet, utom ett och aa-
nat för öfrigt, hvilket synts medföra ouödig vidlyfig-
het, hela den iadeterriverade analysen, som ock är
öfverflödig, enär den ingenstädes är anbefalld till läs-
ning vid undervisningsverken.
En sak, som serskildt mycket rekommenderar denna
lärobok, är att dess förra afdelning, genom ämnenas
rangering, kan tjena till en knapphändig kurs för dem,
hvilkas behof inskrauker sig till första och andra gra-
dens eqvaiioner. För dem, hvilka tillika vilja studera
logariibinerne, bar Förf:in mi serskildt kapitel, som bör-
jar den seduare afdelaimgen, sammaufört permultalionslå-
ran, kalkylerne med exponenter af hvilken natur som
helst och imaginära qvantiteter samti laran cm kontinu-
erliga bråk, såsom nödvändiga förberedelser ull loga-
rithmernes studerande, vid hvilkas behandlivog detta ar-
bete afvikit från sist original derutincan, att den högre
logarithmiska kalkylen är skild ifrån den lägre och
framställd i serskilda kapitel, af? hvilka det föru gående
endast ucptsger praktiken och logarithmen och aftheo-
rien derlöre så mycket, som erfordras för att väl upp-
fatta grunderne ull de åtskillige operstionerne. — Den
quadraiiska eqvatiorens diskussion är utförd med den
usithet och redighet, som gilfver intresse för vetenskapen,
helst eleven koramer i tillfälle att i det följande skönja
de ressurser elemeutar-algebran eger dels vid applika-
so oh fråsar avsåkende maxima och minima, dels
a —— M—P——L LI ER