kunde lemna sin ministerplats, för den lyckhgaste i sin lefuad. 0. s. v. En ny och lysande s:ger vann ministeren vid diskussioaen om dess åtgärder rörande de andliga ordnarna, P.-okuradoreskammaren beslöt nemligen med 116 röster emot 2 bedja regeringen forifara raed Munkoch Nanneklostrens upphäfrande och sedan begära Cortess sanktion på denna mesur. Ett sådant beslut är icke blo:t vigtigt såsom ett bevis på ministerens. ställning till kammaren, utan änuu mer som en termometer på det rådande tänkesättet. Först när detta växt ifrån presterskapets ledband, vore Spamens regeneration möjlig; och en sådan tidpunkt synes nu omsider vara inve. Afven i Procereskammaren har Mendizabals minister öfverhanden. Iaterventionen synes icke vara populär, i sin vidsträcktare beskaffenhet, nemligen annat än hos den högre adeln. Ministören måste följaktligen rätta sig efter det rådande tänkesättet hos massan, och då Proceres -kammarens koramission 1 adress-förslaget ville tilligga, det hon önskade se kooperationen så fullständig och verksam som möjligt, satte sig ministeren deremot, och Mendizabal hotade med sin resignation, i fall denna mening antogs. Hrr Proceres uppoffrade sålunda sina egna önskningar, för nödvändigheten att bibehålla ministeren, och förkastade det förslagna amendementet, likväl först etter en liflig debatt. Interventionen anses emellertid hafva en mäktig anhängare i General Cordova. Man håller nonom för mera skicklig diplomat än fältherre och har till och med beskyllt honom för afsigten att, med den Franska interventionens tillbjelp, vilja intränga i Styrelsen, samt att med flit hafva fördröjt operationerna, för att göra nödvändigheten af utländskt biträde så mycket ögonskenligare. Visst är åtminstone, alt han ej är nöjd med sin post och flera gånger begärt befrias derifrån, samt till och med hotat att lemna dez utan afsked,; i fall Drottningen än längre vägrar dt. Denna hans önskan synes så fullkemligt harmoniera med allmänhetens, att man ändtligen tror, det hon skall beviljas. De Proceres, som interessera sig för interventionen, hafva härigenom blifvit Cordovas anhängare och anse med missnöje Rodils utnämnande till Krigsminister, emedan denne är en fiende till Cordova. Ett dekret af regeringen uppgifver massan af Spaniens statsskuld till 4 milliarder 57 millioner realer, hvaraf konsoliderade Vales utgöra 723 millioner, den flottanta fem procents skulden nära 912 mil. och den räntefria 2 miliarder 422 milliouer. Häraf skola under loppet af detta år 2 sjettedelar, eller 1 miiard 3352 millioner konsolideras. Den okonsoliderade utländska skulden beräknas till 1 milliard 31 milioner, men hvaraf vid byråerna i London och Paris nära 2 1-2 million ännu icke blifvit anmäll till konsolidering. Icke desto mindre skall dem sjettedel, som detta år kommer att konsolideras, beräknas efier den förstnämnda total-summan. Vid krigsteatern väntade man sig innan kort vigtiga händelser; men någon ting af betydenhet har ännu ej förefallit, utom en liten träffning mellan Carlisterna och General Beruelle, i spetsen för 500 man af Algeriska legionen. Generalen blef lätt sårad, men Carlisterne måste, oaktadt deras stera öfverlägsenhet, draga sig tillbaka med 83 mans fåärlust — Ett bref från Spanska gränsen öfver Frankrike talar om en öfverenskommelse mellan båda partierna fatt väl hehandla hvarsandras blesserade, men detta slags mensklighet tyckes icke väl stå .tillsammans med hvad som berättas öfver London.. Cordova skall nemhgen, eovligt General Evanss begäran, hafva skrifvit till Egwa, för att begära de5 Engelska musikanternes utvexling. Det enda svar, han härpå fick, var afskritten af ett bref från den Carlistiske Stabsofficeraren Sierra till Don Carlos krigsminister, och hvilket så fullkomligt karakteriserar hans herre och det krig, denne förer mot den bättre sakernas ordning i Spanien, att vi tro oss böra meddela det i dess helhet. Det lyder sålunda: E. Ex:s depesch har blifvit förelagd Konungen vår Herre Rörande de tvifvel, E. Ex:s hyser, huruvida individer af den algeriska legionen, som tagas till fånga, skola ihjälskjutas, samt huru vida denna åtgärd skall verkställas, i fall deras antal är stort eller de bestå af andra nationer, så har H. Maj:t befallt mig ofverlemna E. Ex:s här följande afskrift, som skall häfva alla dessa tvifvelsmål. Häraf lärer E. E. inhemta, att hvarje fånge, af hvad grad eller nation han må vara, som frivilligt låtit upptaga sig i usurpations-armeens (?) leder, skall undergå döden, hvilket jag på Kongl. befallning meddelar E.; E. till efterrättelse och efterlefnad. Jag öfversänder detta tll E E, på det ni genom dagordres måtte tillkännagifva, att dödsdomarne skola med all stränghet fällas öfver alla utländingar, af hvad rang eller nation de än må vara, som låtit upptaga sig i usurpationens leder, och att dem endast skall förunnas så ling tid, som behöfves att emostega religionens tröst, i öfverensstämmelse med. Kongl. dekretet af den 21 Juni :1835. j i Har Fe FO ha 3 Ö I I Ip RS Få