kunde lemna sin ministerplats, för den lyckhgaste i sin
lefuad. 0. s. v.
En ny och lysande s:ger vann ministeren vid diskus-
sioaen om dess åtgärder rörande de andliga ordnarna,
P.-okuradoreskammaren beslöt nemligen med 116 röster
emot 2 bedja regeringen forifara raed Munk- och Nan-
neklostrens upphäfrande och sedan begära Cortess
sanktion på denna mesur. Ett sådant beslut är icke
blo:t vigtigt såsom ett bevis på ministerens. ställning till
kammaren, utan änuu mer som en termometer på det
rådande tänkesättet. Först när detta växt ifrån
presterskapets ledband, vore Spamens regeneration
möjlig; och en sådan tidpunkt synes nu omsider vara
- inve.
Afven i Proceres- kammaren har Mendizabals minister
öfverhanden. Iaterventionen synes icke vara populär,
i sin vidsträcktare beskaffenhet, nemligen annat än hos
den högre adeln. Ministören måste följaktligen rätta sig
efter det rådande tänkesättet hos massan, och då Pro-
ceres -kammarens koramission 1 adress-förslaget ville til-
ligga, det hon önskade se kooperationen så fullständig
och verksam som möjligt, satte sig ministeren deremot,
och Mendizabal hotade med sin resignation, i fall denna
mening antogs. Hrr Proceres uppoffrade sålunda si-
na egna önskningar, för nödvändigheten att bibehålla
ministeren, och förkastade det förslagna amendementet,
likväl först etter en liflig debatt. Interventionen anses
emellertid hafva en mäktig anhängare i General Cordo-
va. Man håller nonom för mera skicklig diplomat än
fältherre och har till och med beskyllt honom för afsig-
ten att, med den Franska interventionens tillbjelp, vil-
ja intränga i Styrelsen, samt att med flit hafva fördröjt
operationerna, för att göra nödvändigheten af utländskt
biträde så mycket ögonskenligare. Visst är åtmin-
stone, alt han ej är nöjd med sin post och flera gån-
ger begärt befrias derifrån, samt till och med hotat
att lemna dez utan afsked,; i fall Drottningen än län-
gre vägrar dt. Denna hans önskan synes så fullkem-
ligt harmoniera med allmänhetens, att man ändtligen tror,
det hon skall beviljas. De Proceres, som interessera sig
för interventionen, hafva härigenom blifvit Cordovas an-
hängare och anse med missnöje Rodils utnämnande till
Krigsminister, emedan denne är en fiende till Cordova.
Ett dekret af regeringen uppgifver massan af Spaniens
statsskuld till 4 milliarder 57 millioner realer, hvaraf
konsoliderade Vales utgöra 723 millioner, den flottanta
fem procents skulden nära 912 mil. och den räntefria
2 miliarder 422 milliouer. Häraf skola under loppet
af detta år 2 sjettedelar, eller 1 miiard 3352 millioner
konsolideras. Den okonsoliderade utländska skulden
beräknas till 1 milliard 31 milioner, men hvaraf vid by-
råerna i London och Paris nära 2 1-2 million ännu
icke blifvit anmäll till konsolidering. Icke desto min-
dre skall dem sjettedel, som detta år kommer att konso-
lideras, beräknas efier den förstnämnda total-summan.
Vid krigsteatern väntade man sig innan kort vigtiga
händelser; men någon ting af betydenhet har ännu ej
förefallit, utom en liten träffning mellan Carlisterna och
General Beruelle, i spetsen för 500 man af Algeriska
legionen. Generalen blef lätt sårad, men Carlisterne
måste, oaktadt deras stera öfverlägsenhet, draga sig
tillbaka med 83 mans fåärlust — Ett bref från Spanska
gränsen öfver Frankrike talar om en öfverenskommelse
mellan båda partierna fatt väl hehandla hvarsandras
blesserade, men detta slags mensklighet tyckes icke väl
stå .tillsammans med hvad som berättas öfver London..
Cordova skall nemhgen, eovligt General Evanss begä-
ran, hafva skrifvit till Egwa, för att begära de5 En-
gelska musikanternes utvexling. Det enda svar, han
härpå fick, var afskritten af ett bref från den Carlisti-
ske Stabsofficeraren Sierra till Don Carlos krigsminister,
och hvilket så fullkomligt karakteriserar hans herre och
det krig, denne förer mot den bättre sakernas ordning
i Spanien, att vi tro oss böra meddela det i dess helhet.
Det lyder sålunda:
E. Ex:s depesch har blifvit förelagd Konungen vår
Herre Rörande de tvifvel, E. Ex:s hyser, huruvida indivi-
der af den algeriska legionen, som tagas till fånga, skola
ihjälskjutas, samt huru vida denna åtgärd skall verk-
ställas, i fall deras antal är stort eller de bestå af andra
nationer, så har H. Maj:t befallt mig ofverlemna E. Ex:s
här följande afskrift, som skall häfva alla dessa tvifvels-
mål. Häraf lärer E. E. inhemta, att hvarje fånge,
af hvad grad eller nation han må vara, som frivilligt
låtit upptaga sig i usurpations-armeens (?) leder, skall
undergå döden, hvilket jag på Kongl. befallning med-
delar E.; E. till efterrättelse och efterlefnad. Jag öf-
versänder detta tll E E, på det ni genom dagordres
måtte tillkännagifva, att dödsdomarne skola med all
stränghet fällas öfver alla utländingar, af hvad rang el-
ler nation de än må vara, som låtit upptaga sig i usur-
pationens leder, och att dem endast skall förunnas så
ling tid, som behöfves att emostega religionens tröst, i
öfverensstämmelse med. Kongl. dekretet af den 21 Ju-
ni :1835. j i
Har Fe FO ha 3 Ö I I Ip RS Få