hända brådstörta sakerna ända till en kontrarsvolution, hvilken skulle försänkaSpanien i ett ännu ränslösare elande. Jag eriarade huru Spanska folket i allmänhet stod under presterskapets inflytelse , att det hängde fast vid sina gamla former, och afskydde alla nyheter. Men detta ådrog mig hela sällskapets vrede, och man beskyllde mig för, att advocera för en despotisk styrelse, då jag likväl sjelf var medborgare i en tepublik. — Fåfängt försäkrade jag dem, ait jag innerligt älskade mitt lands iustitutioner, icke blott såsom de enda passande för detsamma, utan äfven emedan jag ansäg dem i och för sig sjelfva för de bästa, hvarfore jag också bittert beklagat den sista konstitutionella styrelsens fall. Men deras ovilja var icke så snart blidkad, och det tålde länge, innan jag hann öfvertyga dem, att jag var nära nog så liberal, som de sjelfva. a Cigarr-tillverkning. Hvar och en af mina Spanska följeslagare satte sig pu ij. positur att göra sig en papperscigarr. Det är verkligen ett intressant studium för kosmopoliten och filantropen,. att)se huru den sannskyldige Spauioren egnar ,sig med hela själen åt denna operation. Tobakens plockning med knif eller tumnagel, dess rullande mellan fingrarne för att söndersmulas, papperets afrifvande och derefter den andäktuga omsorg, hvarmed hvarje smula af den dyrbara örten tömmes deri, samt den sällsynta konst, bekant endast för de initierade, och i hvilken Spanjoren ensam kan hoppas att någonsin excellera den, att rulla det fast och ständigt fastare tillsammans — allt detta utgör en tafla, som kan synas obetydlig för den, som icke sett henne, men som hvarje resande i Spanien, iorde iostämma med mig, att den är högst intressant. Deita år en af de få saker i Spanien, som nittonde århundradets civilisation bidragit att förädla. Härifrån härör uppfinningen af papper, fritt från alla förderfliga principer, och enkom ämnadt för el cigarillo, det bindes i böcker, som lemna sma platser, för att utrifvas när så behöfs, och ärjpå yttre sidan förskönadt med munira deviser. En Svinmarknad. Sviden voro på ganska sinnrikt sätt ordnade, och) för att ej hopblandas, ställda i en cirkel, hvars omkrets bildades af deras svansar. -Trynena voro vända inåt, liksom för att låta dem betrakta en fängslad kamrat, hvilken, såsom förmodligen den ostyrigaste i samlingen, lig till ett exempel och varnagel midt i ringen. De beskådade sin olycklige medbroder med ett deltagande, som jag ej trodde, att svinfysionomin skulle kunna uttrycka, under det att de halfvilda svinherdarne, klädda i skinnpälsar, med energiska slag af deras långa käppar underrättade de subjekter, som kunde finnas benagna att bryta den fastställda ordningen, det ett sådant försök icke skulle bli utan sitt lilla åfventyr. Hvarje svincirkel omgafs af en grupp köpare, hvilkas själsbeskaffenhet ej syntes berättiga dem, att anse svinet med förakt. Af fruktan, att den handel de ärnade ingå, möjligtvis skulle bli icke nog fördelaktig för dem sjelfva, och icke nog ofördelaktig för säljaren, bemödade sig emedlertid, att finna alla möjliga fel och lyten med de stackars kreaturen. Slutligen Hade en stormagig borgare bragt det derhän, att ett köp blifvit afgjordt, som han försäkrade var högst ogynnsamt för honom. Herden skiljde nu det köpta djuret från dess kamrater på ett ganska sinnrikt sätt, derigenom avt han fattade i dess båda bakben, lade dm örver sin rygg, och gick derifrån, som om han dragit en skottkärra, hvarvid svinet nödgades sätta sina framfötter i rörelse ock följa med. Jag har ofta sett med hvilken märkvärdig lätthet och skicklighet Spaniorerne behandla alla slags djur, och huru väl de förstå att göra sig till mästare öfver dem, i trots af deras vildhet eller nycker. — Fahlun då. 5 Maj. Buuden Olof Nils Anders Andersson . i Nilslarsberget i Svärdsjö Scckea bar den 1 Maj på mororinen iåsgsam det förmodas 1 SinNessvashet.. med vxa mör