derSstades ar Hade iormoget, dusugt oci Ii materiell aiseende lyckligt. Men jag ber att få öfvergå till några af de anmärkningar, som blifvit gjorda vid grundsatsen af allmänna val. Den ädle Frih. midtemot har sagt, att det är interessena, icke personerna, som böra representeras. Jag tror, att han deruti har rätt. Men, mina Hrr, -hvad är det vi isynnerhet klaga öfver i afseende på vår representation, om icke just den omständigheten, alt utom denna representation stå så många, stora och mäktiga interessen, som icke äro representerade, och det största ibland dem alla, folkets interesse? Jag har vid denna riksdag seit en aktad ledamot af nonstitutionsutskottet som sökt att på en annan väg än genom de allmänna valen komma till målet, medelst ett förslag, som skuile hopflicka och sammanjemnka alla de serskilda interessen, som nu måste stadoa utanför representationen: jag menar det förslag, Grefve Spens afgifvit; men jag hemställer, om icke hvar och en och långt för detta at Konstitutionsutskottets öfverläggningar funnit, att denna sammanjemnkning, nära nogända ull oändlighet, i verkställigheten blir omöjlig, utan att ändock hafva någon fullkomlig enhet eller uppfylla nationens rättvisa fordringar? Månne icke deremot alla dessa samma interessen blefve fulikomligt lika obehindrade att göra sig gällande vid allmänna val? Man säger, att det konservativa interesset i samhället då icke mera skulle komma fram. Jag hemställer, om man icke härvid alltförlitet eftersinnat, huruvida detta öfverensstämmer med verkliga förhållandet. Hvilketdera ledde väl mera sannolikt till det ändamål, de värda talarne afse, antingen en Adel, hvaruti, såsom nu inom detta hus icke finnas mer än 3 åa 4 personer af den klass, som, i egenskap af representanter för jordegendom, skulle utgöra det konservativa elementet, eller en representation sow måste utgöras af sådane personer, hvilka äro fastighetsegare eller jordbrukare i Sverige? Man har sagt, att ett aristokratiskt element måste finnas uti representationen, såsom representerande det ädlaste, dygdigaste och fullkomligaste. Jag vill gerna ingå på denna vackra definition af det aristokratiska elementet; men jag hemställer just derföre på hvilketdera sättet dess betydelse blir mera verkliggjord, antingen genom en folkrepresentation efter allmänna val, der förtjensten, dugligheten och det allmänna förtroendet alltid måste främst laga ut sin rätt vid representanternes tillsättande, eller ut: en Pärskammare, såsom uti Enpglaad, der Konungen utnämner 70 a 80 Pärer på en gång, för att representera deras interesse, som på den stora arbetande mängdens bekostnad lefva i sorglös beqvämlighet och öfverflöd? sådan är den aristokrati, som måste uppkomma af den sjelfskrifna representationsrätten. En talare har framburit Norriges exempel emot de alimänna valen. Hr ven Hartmansdorff säger sig neml. af sin erfarenhet vid 4 Storthing hafva funnit Norrska representationssättet icke kunna anföras såsom ett tillfredsställande mönster eller innebärande ett verkligt conservativt element. Jag får då fästa den värde ledamotens uppmärksamhet derpå, huruvida icke Brödrarikets Storthisg hyst inom sig ett tillräckligt conserverande element, enär detsamma under trenne (3:ne) på hvarandra följande sammankomster, på eu värdigt och för andra representationer i högsta måt10 följvärdt sätt, conserverat sin constitution emot de försök, som från Regeringen blifvit gjorda, att på densamma inympa ett annat element, som jag icke vill kalla conserverande, utan balsamerande? Man har yttrat mot valen i Nordamerika, Frankrike och England, att det blott är penningen och intrigen, som be-, stämma deras gång. Detta kan jag för ögox!blicket hvarken jaka eller vederlägga, emedan jag erkänner mig dertill icke äga nog kunskap om tilldragelserna vid deras val, hvarom mina motståndare fällt så afgörande omdömen; men om så verkligen skulle förhålla sig, att corruption och intriger stundom afgöra valen, hemställer jag, hvilket som vittnar om ett lyckligare tillstånd i det offentliga lifvet, antingen att förtroendet att vara folkets representant anses för så hedrande, att de soökande derför vilja vidkännas betydliga uppoffringar, om också äfven detta i sig sjelf är orätt, eller, såsom det här går till i en. del af småstäderna, att borgerskapet nödgas gå, snart sagdt, från dörr till dörr bland sina medlemmar, för att finna någon, som vill åtaga sig reresentantkallet? ! Frih. Boye hår sökt skrämma oss för en början till anarki och har för detta ändamål framkallat för Husets syn de Franska Jacobinerklubbarnas blodiga skuggor, med hvilka våra conferencer blifvit jemnförda, såsom föreningar, vid hvilka en makt utom Stånden kunde komma att uppstå. Frih. har sjelf medgifvit, att han i dag varit sjuk. Jag vill derföre tillskrifva dessa Hr Frih:s farhågor mera en sjuklig fantasi, än någon avnan orsak; och hoppas jag, att Hr Frih. innan nästa riksdag kan återkomma från dessa förskräckta föreställningar, likasom Hr Frih, nu förklarat sig hafva blifvit klokare än 1813. Jag torde derjemte få erinra, huru Hr Foh. ser farhågor, der ingen annan ser dem, ochi detta afseende nånnana, huruledes Hr Frih. för 10 3r D