VA 27 PPPRM0 hun htanter mata SO OR s Sal Fr ooo UN
koren. Också är oafgjordt, om icke England och
Frankrike komma att kontribuera till betalningen, som
Ryssland nog skali vara glad ati få af Engelska och Fran-
ska pengar. Om ock Silistria återlemnas, så behåller
Ryssland dock Donau-myningarna. — Afven om till-
förlitligheten af nyheten om Österrikes afväpning råda
vissa tvifvelsmål. Journ. du Commerce påminner, att
äfven för ett par år sedan ett dylikt rykte gick, för att
lätta afslutandet af ett Österrikiskt lån; och ett sådant
torde älven nu vara i fråga.
Spanien.
Frågan om en intervention, eller, som den nu kallas,
en -.cooperation å Frankrikes och Englaods sida tilllug-
nets återställande i Spanien, sysselsätter tidningarna och
är föremål för aila politiska samtal, icke blott i sjelfva
Spanien, utan äfven i de ofvannämnda länderna, serde-
les. i Frankrike. Nästan alla Parisiska blad hafva sina
opinioner och meddela rykten derom. National påstår
sig likväl veta, att Konungen var bestämdt emot ett så-
dant företag, och att Hr Thiers följaktligen äfven må-
ste sätta sig deremot, hvilka än hans personliga tänke-
sätt om saken vore. Ett annat blad berättar; att en
stark division Engelska truppar skulle skickas till Ba-
skiska provinserna; att beslutet härom meddelats Fran-
ska kabinettet och haft till följd Ministerkonseljens för-
samlande, hvars öfverlaggning likväl ännu icke fört till
något resultat. J. du Commerce håller dock för, att
man gjort för mycket väsen af den Engelska coopera-
tionen, och att något väsendtligt steg å Frankrikes sida
icke kommer att tagas, hvilken förmodan bladet stödjer
derpå, att, i den ofvannämnda Ministerkonseljen, skåll
någon, hvars mening vanligtvis plägar gå igenom, (för- I
modligen Konungen sjelf) hafva sagt: om vi ville inter-
venera, så rmåste vi afsända 60,000 man till Spanien
och af kammaren begära en kredit af 2007 millioner.
Tron J väl, M. H., att Deputeradekammaren bar ett
sådant kreditvotum i beredskap för 0ss? Nej, vår tid
är:en fredens tid, och vi måste nu nöja oss med att
observera våra grannar. Engelska Regeringen har i-
medlertid verkligen, utom de 700 man sjösoldater,
hvårom förra posten: berättade, tillSparien efter hand
arsändt flera detachementer, så. att 3000 man sådana
trupper komma att ställas under Lord Hays ordres.
De: anses tillräckliga att beskydda kusten och att ocku-
pera do vigtigaste fasta punkterma på densamma. Huru
några af Spaniens statsmän bedöma detia ämne, kan
för öfrigt inkemtas af Hr Arguelles yttrande i Prokurå-
dorskammaren, under debatten om taeksägelseadressen.
Man talar, ? sade hän, om kriget i Navarra, som
om det fördes i Moldau eller Wallachiet. Adresskommis-
sioners ledamöter hafva icke sett detta krigs fasor på
nära håll; men Pamplones innevånäre, som valde mig
till sitt ombud; kände det bättre och uppdrogo mig
derföre att föreställa regeringen den fruktansvärda be-
lägenhet; hvari dessa trakter befinna sig. Denna brand
hade man, vid dess första utbrott, måhända kunnat
släcka med ett glas vatten; men nu måste vi troligen
hemta hjelp dertill från Themsen eller Seinen. Jag
hoppas väl ännu, alt våra egua resurser skola dertill
vara tillräckliga, men kan likväl icke gilla, det man så
bestämdt försäkrat, att man aldrig ärnar taga sin till-
flygt till någon intervention. Om regeringen förklarar
något sådant, komprometterar hon sig sjelf, ty om en
intervention ändock slutligen blir nödvändig, måste mi-
nisteren afgå. Hvartill behöfves för öfrigt någon dylik
törklaring? är en intervention icke af nöden, så lärer
ingen Spanjor fordra henne; men om hon blir det,. om
vattnet stiger oss ända till halsen, sköla vi då heldre
drunkna, än se ess om efter någon bjelp? Hvem: skulle
icke i sådan händelse önska en intervention? Jag för
min uel skulle begära henne, om hon än komme från
Kossackerna, från Beduinerna, ja, från djefvulen sjelf.
Jag är en så god Spanior som någon annan; jag är
född på Numantias ruiner och skulle gerna gifva hälf-
ten af mitt blod, om jag derigenom kunde förebygga,
att en främlings hand blandade sig 1 mitt fiderheslands
angelägenheter; men om jag har alternativet, att antin-
gen välja denna inblandning, eller lefva under denna ti-
gers välde och de ödjurs, som tjena honom, så
väljer jag interventionen, och det icke blow af våra vän-
ner, utan äfven af Barbareskerna.?
Dessa skäl öfvertygade Hr Arguelles, och han förkla-
rade, att om han satte sig emot interventionen, så gjor-
de han det likväl icke emot cooperationen, och han
skulle, om det behöfdes, bli den förste, som af Spani-
ens vänner begärde ett bistånd af 200,000 man med
2000 kanoner. Denna förklaring syntes vinna temligen
allmänt bifall, och man kan sålunda med någon sanno .
likhet antaga, att, om de båda makterna verkeligen vil-
ja vpträda som medlare med vapen i hand, möter det-
ta icke något särdeles hinder i den sårade Spanska na-
tionalkänslan. — Som en kuriositet meddela vi för öf-
rigt följande yttrande af Ryska Kejsaren, hvilket en
Fransysk tidning påstår sig hafva hemtat ur ett bref från