Article Image
VA 27 PPPRM0 hun htanter mata SO OR s Sal Fr ooo UN koren. Också är oafgjordt, om icke England och Frankrike komma att kontribuera till betalningen, som Ryssland nog skali vara glad ati få af Engelska och Franska pengar. Om ock Silistria återlemnas, så behåller Ryssland dock Donau-myningarna. — Afven om tillförlitligheten af nyheten om Österrikes afväpning råda vissa tvifvelsmål. Journ. du Commerce påminner, att äfven för ett par år sedan ett dylikt rykte gick, för att lätta afslutandet af ett Österrikiskt lån; och ett sådant torde älven nu vara i fråga. Spanien. Frågan om en intervention, eller, som den nu kallas, en -.cooperation å Frankrikes och Englaods sida tilllugnets återställande i Spanien, sysselsätter tidningarna och är föremål för aila politiska samtal, icke blott i sjelfva Spanien, utan äfven i de ofvannämnda länderna, serdeles. i Frankrike. Nästan alla Parisiska blad hafva sina opinioner och meddela rykten derom. National påstår sig likväl veta, att Konungen var bestämdt emot ett sådant företag, och att Hr Thiers följaktligen äfven måste sätta sig deremot, hvilka än hans personliga tänkesätt om saken vore. Ett annat blad berättar; att en stark division Engelska truppar skulle skickas till Baskiska provinserna; att beslutet härom meddelats Franska kabinettet och haft till följd Ministerkonseljens församlande, hvars öfverlaggning likväl ännu icke fört till något resultat. J. du Commerce håller dock för, att man gjort för mycket väsen af den Engelska cooperationen, och att något väsendtligt steg å Frankrikes sida icke kommer att tagas, hvilken förmodan bladet stödjer derpå, att, i den ofvannämnda Ministerkonseljen, skåll någon, hvars mening vanligtvis plägar gå igenom, (förI modligen Konungen sjelf) hafva sagt: om vi ville intervenera, så rmåste vi afsända 60,000 man till Spanien och af kammaren begära en kredit af 2007 millioner. Tron J väl, M. H., att Deputeradekammaren bar ett sådant kreditvotum i beredskap för 0ss? Nej, vår tid är:en fredens tid, och vi måste nu nöja oss med att observera våra grannar. Engelska Regeringen har imedlertid verkligen, utom de 700 man sjösoldater, hvårom förra posten: berättade, tillSparien efter hand arsändt flera detachementer, så. att 3000 man sådana trupper komma att ställas under Lord Hays ordres. De: anses tillräckliga att beskydda kusten och att ockupera do vigtigaste fasta punkterma på densamma. Huru några af Spaniens statsmän bedöma detia ämne, kan för öfrigt inkemtas af Hr Arguelles yttrande i Prokurådorskammaren, under debatten om taeksägelseadressen. Man talar, ? sade hän, om kriget i Navarra, som om det fördes i Moldau eller Wallachiet. Adresskommissioners ledamöter hafva icke sett detta krigs fasor på nära håll; men Pamplones innevånäre, som valde mig till sitt ombud; kände det bättre och uppdrogo mig derföre att föreställa regeringen den fruktansvärda belägenhet; hvari dessa trakter befinna sig. Denna brand hade man, vid dess första utbrott, måhända kunnat släcka med ett glas vatten; men nu måste vi troligen hemta hjelp dertill från Themsen eller Seinen. Jag hoppas väl ännu, alt våra egua resurser skola dertill vara tillräckliga, men kan likväl icke gilla, det man så bestämdt försäkrat, att man aldrig ärnar taga sin tillflygt till någon intervention. Om regeringen förklarar något sådant, komprometterar hon sig sjelf, ty om en intervention ändock slutligen blir nödvändig, måste ministeren afgå. Hvartill behöfves för öfrigt någon dylik törklaring? är en intervention icke af nöden, så lärer ingen Spanjor fordra henne; men om hon blir det,. om vattnet stiger oss ända till halsen, sköla vi då heldre drunkna, än se ess om efter någon bjelp? Hvem: skulle icke i sådan händelse önska en intervention? Jag för min uel skulle begära henne, om hon än komme från Kossackerna, från Beduinerna, ja, från djefvulen sjelf. Jag är en så god Spanior som någon annan; jag är född på Numantias ruiner och skulle gerna gifva hälften af mitt blod, om jag derigenom kunde förebygga, att en främlings hand blandade sig 1 mitt fiderheslands angelägenheter; men om jag har alternativet, att antingen välja denna inblandning, eller lefva under denna tigers välde och de ödjurs, som tjena honom, så väljer jag interventionen, och det icke blow af våra vänner, utan äfven af Barbareskerna.? Dessa skäl öfvertygade Hr Arguelles, och han förklarade, att om han satte sig emot interventionen, så gjorde han det likväl icke emot cooperationen, och han skulle, om det behöfdes, bli den förste, som af Spaniens vänner begärde ett bistånd af 200,000 man med 2000 kanoner. Denna förklaring syntes vinna temligen allmänt bifall, och man kan sålunda med någon sanno . likhet antaga, att, om de båda makterna verkeligen vilja vpträda som medlare med vapen i hand, möter detta icke något särdeles hinder i den sårade Spanska nationalkänslan. — Som en kuriositet meddela vi för öfrigt följande yttrande af Ryska Kejsaren, hvilket en Fransysk tidning påstår sig hafva hemtat ur ett bref från

5 maj 1836, sida 2

Thumbnail