rr enad REVY AF TIDNINGA RNE. Statstidningen för den 23 och 25 April innehåller under rubriken: Tillägg till de i Statstidningen för någon tid sedan införda fragmenter ur Statsläran en förklaring, hvilken säkert mången läsare jemte oss med tillfredsställelse förnummit. — Allmänheten påminner sig utan tvifvel en svit af upsatser i Statstidningen, kallade dels fragmenter ur Statsläran, dels några samhällsfrågor, hvilka allmänt ansetts författade af Hr Professor Grubbe i Upsala, dels emedan signaturen ?G fanns under en af artiklarne, dels också derföre, att de i amdra blad derom framställde gissningar icke vederlades; och man minues icke mindre lifligt den förvåning, som det hos många väckte, att en professor vid rikets såkallade första universitet kunde redlåta sig till sådana nära nog cyniska utbrott emot de konstitutionella idgerna och en sådan brist på allt hvad man har rätt att fordra af en sund och sträng tankegång, som framlyste i vissa delar af dessa upsatser. Eit litet prof på denna tankegång, meddeiadt i en artikel af detta blad uti förra veckan, synes nu hafva föranledt den ofvannämnde förklaringen af Hr Professor Grubbe, hvarigenom man underrättas, att de ifrågavarande sviterna af upsatser i Statstidningen varit af tvånre serskilda författare; och att Hr Prof. Grubbe väl skrifvit den ena, kallad: fragmenter ur Statsläran; men att den andra, eller några samhallsfrågor äro af en annan, för honom okänd, eller åtminstone blott genom ett otillförlitligt rykte känd hand. Vi yttra att det är med tillfredsställelse man förnummit denna förklaring, emedan det vid förnyadt genomläsande af de båda under olika rubriker förekommande artiklarna, onekligen företer sig en högst betydlig skiljaktighet i ton och hållning dem emellan, och det icke kan vara anmnat än glädjande att finna Ur . Prof. Grubbe frikänd från misstankan att i sitt framställningssätt stå i bredd med de lumpnäste hyrskribenter, eller att vara behäftad med an fanatism, som man eljest icke altid funnit främmande för akademiske lärares skrifter, såsom det nogsamt kan skönjas af den s. k. Tomtegubbs-filosofens sednaste arbeten; en benämning som serdeles träffande blifvit gifven åt en Professor, af Nya Argus, der man eljest temligen sparsamt ser lyckliga infall. Det synes också tydligt att Hr Prof. Grubbe sjelf funnit det angeläget, att genom en förklaring förekomma all förblandning emellan honom och den andra championen i StatsTidningen; något, hvaröfver sannerligen ingen lärer förundra sig. Det är endast att beklaga, det hans uppsatser kommit i så dåligt sällskap. i Hr Prof. G. har vidare till undvikande och vederläggning af den misstydning, som genom det nu nämnda qvi pro dgvo kommit att ske med hans fragmenter ur statsläran, updragit en resymåe af de principer han deruti yttrat, angående de rätta grunderne för en nationalrepresentation, och förklarar sig uttryckligt emot den tydningen af hans satser, såsom skulle han hafva förordat en representation af enskilda stånds och kororationsintressen; hvilket han tvertom påstår sig hafva uttryckligen bestridt och vederlagt. Representationsfrågan, utan tvifvel den vigtigaste af alla Svenska tolkets samhällsangelägenheter, har efter några månaders tystnad ånyo börjat att upptagas i tidningarna — Åtskillige af våra läsare hafva måhända undrat, åtminstone hafve vi enskildt fått emottaga en och annan sådan anmärkning, att redaktionen af detta blad en längre tid iaktagit tystnad uti ett så maktpåliggande ämne; samt specielt deröfver, Zattl? vi aldrig utförligare yttrat oss öfver Hr Grefve Björnstjernas i många delar intressanta, och i några, ganska förtjenstfulla arbete , angående representations-väsendet i Sverge. Vi hoppas i det följande kunna lemma ett tillfredsställande svar på denna anmärkning då såväl Hr Professor Grubbes förklaring, som flere andra artiklar, hvaruti ämnet mer eller mindre fullständigt eller rättare mer eller mindre ofullständigt blifvit afhandladt i några andra tidningar, gifva oss en apro-.: pos, att äfven deltaga i denna meningsstrid, och isammanhang dermed yttra våra tankar -om Grefve Sjörnstjernas skrift. Till en början vilja vi uppehålla oss vid några punkter i Hr Prof. G:s artikel. Hr Prof. Grubbes föredrag, så väl i de nu ifrågavarande uppsattserna som i hans skrifter i allmänhet, är af ett eget skaplynne, som vanligen har den förtjensten