rr enad
REVY AF TIDNINGA RNE.
Statstidningen för den 23 och 25 April innehål-
ler under rubriken: Tillägg till de i Statstidnin-
gen för någon tid sedan införda fragmenter ur
Statsläran en förklaring, hvilken säkert mången läsa-
re jemte oss med tillfredsställelse förnummit. — Allmän-
heten påminner sig utan tvifvel en svit af upsatser i
Statstidningen, kallade dels fragmenter ur Statsläran,
dels några samhällsfrågor, hvilka allmänt ansetts
författade af Hr Professor Grubbe i Upsala, dels eme-
dan signaturen ?G fanns under en af artiklarne, dels
också derföre, att de i amdra blad derom framställde
gissningar icke vederlades; och man minues icke min-
dre lifligt den förvåning, som det hos många väckte, att
en professor vid rikets såkallade första universitet kun-
de redlåta sig till sådana nära nog cyniska utbrott e-
mot de konstitutionella idgerna och en sådan brist på
allt hvad man har rätt att fordra af en sund och sträng
tankegång, som framlyste i vissa delar af dessa upsatser.
Eit litet prof på denna tankegång, meddeiadt i en ar-
tikel af detta blad uti förra veckan, synes nu hafva
föranledt den ofvannämnde förklaringen af Hr Professor
Grubbe, hvarigenom man underrättas, att de ifrågava-
rande sviterna af upsatser i Statstidningen varit af
tvånre serskilda författare; och att Hr Prof. Grubbe
väl skrifvit den ena, kallad: fragmenter ur Statsläran;
men att den andra, eller några samhallsfrågor äro af
en annan, för honom okänd, eller åtminstone blott ge-
nom ett otillförlitligt rykte känd hand.
Vi yttra att det är med tillfredsställelse man förnum-
mit denna förklaring, emedan det vid förnyadt genom-
läsande af de båda under olika rubriker förekommande
artiklarna, onekligen företer sig en högst betydlig skilj-
aktighet i ton och hållning dem emellan, och det
icke kan vara anmnat än glädjande att finna
Ur . Prof. Grubbe frikänd från misstankan att
i sitt framställningssätt stå i bredd med de lumpnäste
hyrskribenter, eller att vara behäftad med an fanatism,
som man eljest icke altid funnit främmande för akade-
miske lärares skrifter, såsom det nogsamt kan skönjas
af den s. k. Tomtegubbs-filosofens sednaste arbeten;
en benämning som serdeles träffande blifvit gifven åt
en Professor, af Nya Argus, der man eljest temligen
sparsamt ser lyckliga infall. Det synes också tydligt
att Hr Prof. Grubbe sjelf funnit det angeläget, att ge-
nom en förklaring förekomma all förblandning emellan
honom och den andra championen i StatsTidningen;
något, hvaröfver sannerligen ingen lärer förundra sig.
Det är endast att beklaga, det hans uppsatser kommit
i så dåligt sällskap. i
Hr Prof. G. har vidare till undvikande och veder-
läggning af den misstydning, som genom det nu nämn-
da qvi pro dgvo kommit att ske med hans fragmenter
ur statsläran, updragit en resymåe af de principer han
deruti yttrat, angående de rätta grunderne för en natio-
nalrepresentation, och förklarar sig uttryckligt emot
den tydningen af hans satser, såsom skulle han hafva
förordat en representation af enskilda stånds och kor-
orationsintressen; hvilket han tvertom påstår sig hafva
uttryckligen bestridt och vederlagt.
Representationsfrågan, utan tvifvel den vigtigaste af
alla Svenska tolkets samhällsangelägenheter, har efter
några månaders tystnad ånyo börjat att upptagas i tid-
ningarna — Åtskillige af våra läsare hafva måhända un-
drat, åtminstone hafve vi enskildt fått emottaga en och
annan sådan anmärkning, att redaktionen af detta blad
en längre tid iaktagit tystnad uti ett så maktpåliggan-
de ämne; samt specielt deröfver, Zattl? vi aldrig ut-
förligare yttrat oss öfver Hr Grefve Björnstjernas i
många delar intressanta, och i några, ganska för-
tjenstfulla arbete , angående representations-väsendet
i Sverge. Vi hoppas i det följande kunna lem-
ma ett tillfredsställande svar på denna anmärkning
då såväl Hr Professor Grubbes förklaring, som flere an-
dra artiklar, hvaruti ämnet mer eller mindre fullstän-
digt eller rättare mer eller mindre ofullständigt blifvit
afhandladt i några andra tidningar, gifva oss en apro-.:
pos, att äfven deltaga i denna meningsstrid, och isam-
manhang dermed yttra våra tankar -om Grefve Sjörn-
stjernas skrift. Till en början vilja vi uppehålla oss
vid några punkter i Hr Prof. G:s artikel.
Hr Prof. Grubbes föredrag, så väl i de nu ifrågava-
rande uppsattserna som i hans skrifter i allmänhet, är
af ett eget skaplynne, som vanligen har den förtjensten
