att vilja gå i detta hänseende, och bland annat den con
st tutionelles uppmaning af den1 April angående Thrond
biems domkyrkas återuppbyggande, sådan som de äld-
sta autentika afbildningar framställa den. Underlåtandet
häraf vore, sades det, en skam för det Norrska folket,
som borde såra hvarje Norrmans hjerta och uppröra hans
känslor: något, som hvilade tungt på vår nationalära,
och som endast borde kunna ega rum, om Norge vore
så fattigt, att dess ära borde säljas. Det spordes, om
det skall vara förbehållet närvarande generations brist
på känsla för formtidens äldsta minnen, att ödelägga
domkyrk an, — det förtäljdes, huru plumpa händer till
vår blygd hade vanhelgat den med tillsatser, lika dem,
som en rå bonde skulle använda i en konstälskande
mans hus, att en låg materialism, för hvilken en
konstälskande man måste blygas, hade efterlemnat spår
deraf, samt- ändtligen, att om man icke snart efterkom
uppmaningen, så skulle denna skamfläck till evig tid
siadna oaftvättad på det Norska folket. Man lyckönskar
den Constitutionelle? att i uppmaningen till Riddar-
holmskyrkans återuppbyggande finna en upplysande pa-
rallle till dessa exklamationer, hvilka torde synas en
smula voreilig.
———— X 22 08 ?-